• Telis

    Livets viktiga och oviktiga frågor

    Vi fortsätter på vår åttiofjärde (eller nåt sånt) tråd - under tre års tid har vi hunnit prata om det mesta. Det vi alla (möjligen med ett undantag ) har gemensamt är vår längtan efter barn. Vissa har hunnit skaffa sig flera stycken under åren, andra väntar fortfarande. I stort sett alla sätt att få barn på (utom att stjäla ett på Ikea) är snart representerade här i tråden.

    Men även om barnpratet är den röda tråden så är det ofta minst lika roligt att diskutera eventuella husköp, middagsplaner, vintips, snuskiga ord och Boris Becker och hans färg på ... eh, den lilla kalufsen.

    Så, nu fortsätter vi babblet. Ska vi inte försöka se till att den här tråden spränger 10.000-strecket i antal inlägg? Den förra tråden var såååå nära och vi har lyckats förr.

    Den förra tråden finns här: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3389838.html

  • Svar på tråden Livets viktiga och oviktiga frågor
  • Telis

    Muggles, åh, vad härligt om det "bara" är mensen du har fått! Hurra!!

    Frejis, jag tycker att det låter jättesmart att plocka ut Bumsis nu. Det kommer ju att bli snitt i vilket fall som helst, hon är klar och du mår inte bra.

    Snaily, jag hoppas att du inte får mensen men det låter som ett jättebra beslut att ringa det där IVF-samtalet om den kommer. Det tar ju ett tag att komma igång även om det inte är någon kö och ångrar ni er så är det ju bara att hoppa av. Trist med jobbigt jobbschema, hoppas att det ordnar sig både för dig och maken.

    Själv är jag förb*nnat trött på att vara sjuk. Det är sol och semester och jag har inte lämnat soffan sen ett par timmar i måndags. Tack och lov för Otrivin iallafall så att man får sova på nätterna!

  • Snorkfröken77

    Hej hopp, jag avbokade gyn-tiden, jag kände när jag hade lugnat ner mig och tänkt efter att jag får göra som man ska, dvs vänta 12 månader och söka hjälp då om det inte fungerat. Måste försöka tänka positivt! Och efter nästa mens när jag blivit hysterisk igen, snälla någon slå något hårt i skallen på mig och be mig tagga ner! Maken är alldeles för snäll och låter mig hållas. Upp till ett år är ju normalt *muttrar det som ett mantra*

    Muggles - Vad spännande med dina husköp. Hoppas att det är mensen som kommit så du kan upp i sadeln igen

    Snaily - Trist men mensont, men det behöver ju inte betyda något, det är väl ganska vanligt att man har det fast man är gravid? Eller är det bara som jag tror?

    Telis - Krya på dig! Trist att vara sjuk på semestern, men du sjukskriver dig väl så du kan ta igen semestern senare?

    Mrs B- Vad härligt att känna att sitt arbete är så rätt, så skulle jag också vilja känna.

  • Telis

    Ja, jag hade som mensvärk i mer än en vecka innan jag plussade så det behöver inte betyda att mensen är på väg.

    Det var säkert rätt beslut med gyntiden, Snorkis. Om medeltiden för ett plus är sju månader så måste det ju vara lika vanligt att plussa efter 12 månader som efter ett par, så det är ju inte alls kört än.

    Jag tänker definitivt sätta upp dom här dagarna som sjukdom men det känns ändå lite trist eftersom makens semester går åt nu och vi skulle ha gjort lite roliga utflykter i det fina vädret. Men å andra sidan kan det ju vara bra att ha lite ordentlig semester runt jul innan Televinken kommer också.

  • Snorkfröken77

    Apropå Anna Anka - Fy f-n vad tragiskt!

  • Snorkfröken77

    Telis - Det är ju det som är det dumma att ens makes semester går också och man får ställa in saker. Supertrist! Det är nog en jättebra idé att ta de dagarna innan Televinkens ankomst, är nog jätteskönt att slippa ta föräldradagar innan barnet kommit.
    Logiskt sett måste det ju vara lika många som plussar efteråt, som innan om det är genomsnittet, men man tycker sällan man hör folk som plussade gång 9 eller 10, eller så är det så att man inte är lika sugen att berätta det då?

  • Liten med Mindre

    Snorkis - många tycker nog det är lite jobbigt att berätta att det inte tog på en gång, som om det vore en "sämre" prestation. Mest hör du ju om de som lyckas på första försöket, "Hoppsan", eller de som kämpar i evigheter med IVF och annat.

    Själv försöker jag att inte sticka under stol med att det tog tid första gången i alla fall. Om någon nu intresserar sig.

  • Snorkfröken77

    Liten - Jo, men visst är det så, de man hör talas om är ju de som hade 6 en gång och blev gravida eller de som gör IVF, spannet där emellan saknar jag

  • Snorkfröken77

    Jag tror att en bidragande orsak till att man funderar över att det tar tid är ju också att man under hela sin uppväxt blivit förmanad att skydda sig. Innan jag började läsa om det här gänget hade jag ingen aning om hur det var. Sen trodde man ju, inbilsk som man är, att det kanske skulle funka fort iaf, tji fick jag

    Men om man nu ska se något positivt i att det tar lite tid är att jag känner nu att både maken och jag är mer redo, innan och i början var vi båda rätt veliga, speciellt maken.

  • muggles

    Snorkis: visst är det så - man vill ha det man inte kan få. De som varit veliga här och blivit gravida fort har nog inte alltid uppskattat det... Jag tyckte nog eg inte att du överdrev att du ville gå till gyn, kanske hade varit skönt bara att kolla att det inte fanns ngt uppenbart fel. Men du kan ju alltid boka in ett besök senare.

  • Liten med Mindre

    Snorkis - tror också att lite lagom mycket kämpa gör att man uppskattar resultatet mer.

Svar på tråden Livets viktiga och oviktiga frågor