Summan av kardemumman - livets väsentligheter
Annars tror jag inte vi varit så nära skilsmässa som vi är ikväll faktiskt, maken har just dragit hemifrån, vet inte om/när han kommer tillbaka eller vad som kommer att hända. Det är Iris som har slitit sönder oss, vi klarar inte att samarbeta utan det blir bara värre och värre för Iris är helt överjävlig. Hon bara skriker och sparkar och man får inget för att man försöker och försöker. Jaja, det är som det är.
Dåligt går det för stackars farmor också, hon svimmade och ramlade ur rullstolen idag och bröt ett revben så hon fick åka till sjukhuset på koll. Fast det värsta var när hon skulle tillbaka hem igen och grät och ville inte dit igen eftersom hon är övertygad om att personalen håller på och förgiftar henne och hon inte törs vare sig ta medicin eller mat de försöker ge henne. Farfar ligger visst inte död på havets botten mer utan nu har hon hittat honom och pratat med honom och han lever och har flyttat ihop med en annan så nu behöver hon inte bekymra sig över honom mer... Själv har jag tydligen varit otrogen och utanför hennes fönster lyfter det flygplan som åker till Norge för att hämta knark till ungdomarna. Jaja, det är som det är där med.
Men jag har en jäkligt dålig dag kan man säga.