Summan av kardemumman - livets väsentligheter

Jag har förresten en fråga om föräldraledighet, kanske är någon som har koll på detta... Jag är ju överens med mitt jobb att jag ska vara mammaledig i åtminstonde 10 månader till att börja med. Och under tiden så kan jag ta ut hur många eller hur få dagar med föräldrapenning som jag vill.

Men hur funkar det om maken också vill ta ut dagar, och vara föräldraledig? Om jag t.ex. tar ut fyra dagar i veckan, så borde det finnas tre dagar kvar i veckan som han kan ta ut? Borde jag då egentligen jobba, de dagar som han är ledig. Eller kan jag vara hemma, enligt vad jag kommit överens om med mitt jobb, samtidigt som han är hemma. Fast utan att jag tar ut FP den dagen?

Så som vi vill ha det är att jag är hemma på heltid från jobbet fram till efter sommaren, men helst att maken efter årsskiftet har möjlighet att vara hemma två dagar i veckan, dvs jobba 60%. Ekonomiskt klarar vi det, men frågan är om man får göra så gentemot jobb m.m.

Enligt hans chef fick han nämligen inte vara föräldraledig om jag var föräldraledig samtidigt. Men vi funderar på vad det är som rent formellt hindrar att vi är hemma båda samtidigt. Om det finns något mer än uttag av föräldrapenning som styr detta?

Långt inlägg, sorry. Är dålig på att förklara mig kortfattat...

Jag sällar mig till dem som håller tummarna inför operationen MSW! Hoppas också att läketiden efteråt går bra, och att du inte behöver vara borta från familjen...

Jag har precis satt solskyddsfilm på vår nygamla väckarklocka Kändes nästan litet märkligt. Det är blå siffror, som vi upptäckte lös upp hela rummet ganska kraftigt. Annars gillade vi klockan, så det här fick bli lösningen, hahaha!

Hej och välkommen hit porchez! Själv har jag bara varit med i tråden i drygt ett år, så jag är nästan nybörjare

gosnosen: Jag kände mer i brösten vid vanlig ÄL än strax innan plusset... Så jag skriver under på att man verkligen inte har någon aning... Men jag håller tummarna stenhårt!!!

Bädda vaggan har varit skojigt. Nu tror jag att allt är klart för bebis ankomst. Litet mer städning och litet bakning och matlagning skulle iofs inte skada, men det är inget måste

Det är en släktvagga, tror makens farfar tillverkade den, så det är tredje generationens barn som ligger i den. Jättefin, ska se om jag kan få in en bild på den i galleriet när jag har en bebis i den också

Muggles: Tack för länkarna, ska kolla in dem imorgon.

PB: Jag har läst, men har inte riktigt känt att jag kunnat tillföra något. Men hjälp vad diskussionen spårade ur...! Det kom till och med en mottråd, där det skrevs helt märkliga saker... (Bara så ni vet så är jag och PB häxor som aldrig rakar armhålorna, bara förstör för andra och allt vad det nu var...)

Ja, hur har det gått för Nenne..? Fast som jag förstod det var hon tidigare i veckan ganska glad att tanten inte dykt upp än, för det kunde i så fall inneburit att hon fått vänta en cykel till på eskimååterföring...

(Jag har för övrigt börjat med tankeöverföring för att få eskimån i fråga att förstå hur VÄLDIGT mycket trevligare det kommer vara i Nennes livmoder än i frysen, väl värt att stanna och kolla in platsen i måååånga månader alltså!)

Angående vaccin: Fick ni vaccinet i vänster arm? Jag fick den i höger, enligt BM så skulle vaccin aldrig ges i vänster arm, eftersom hjärtproblem som leder till smärta i vänster arm då skulle kunna avfärdas som smärta efter vaccination?

Hur som helst, jag hade ont i armen i någon vecka, men allra värst var det två dagar efter vaccinationen, sedan blev det bättre allt eftersom.

Muggles: Fattar inte heller varför ni inte fått några bud, måste vara extrem otur. Hoppas det lossnar efter söndagens visning, försök låta bli att bita på naglarna under tiden

Nenne: Jag är också nyfiken, och skulle gärna åka in till BB när som helst... Men än så länge inget... Även om jag får säga till bebisen ibland att jag snart spricker om h*n trycker mer, det känns nästan så. Rejält ont om plats, verkar det som...

Och på avdelningen föräldrapenning och föräldraledighet så behöver jag inte längre ringa någonstans och fråga, eftersom maken sa upp sig igår. *suck*
Nä, så illa är det inte. Han har pratat om att ev säga upp sig en tid, jag vet att han inte har trivts något vidare... Och nu dök det upp en möjlighet till deltidssysselsättning ett tag, som han tror sig kunna kombinera med annan sysselsättning, utan att vi ska bli påverkade ekonomiskt. Eller ja, han kommer kanske inte tjäna lika mycket. Men å andra sidan så kommer han då även hinna jobba mer på huset, och det finns ju ett värde i det med. Och får han inte in tillräckligt med uppdrag, så får han väl hoppa på sitt gamla extraknäck igen, lastbilskörning på helgnätter... Jag var litet chockad/upprörd över detta igår, men om han tycker det är rätt val för honom så måste jag ju stötta detta. Även om jag tycker att timingen kunde ha varit bättre...

Ingen aning, faktiskt? Det var iaf vad jag blev tillsagd. Jag frågade vilken arm hon ville sticka i, så att jag kunde dra upp tröjan på den armen. Och hon sa att "vi sticker alltid i höger pga..." och berättade om en man som dött av hjärtinfarkt, som haft kontakt med sjukvården men både de och han trodde nog ändå att smärtan i armen hade med vaccinationen att göra.

(Det är väl vid hjärtinfarkt som smärtan strålar ut i vänster arm, eller har jag fel?)

Kanske är något lokalt?

Telis: Ja, det var vad jag kom fram till också. Och insåg att maken hade rätt i att så länge vi klarar vår ekonomi, så borde jag inte tycka att det är ett problem? Det är ju inte heller frågan om att "ligga på gränsen" ekonomiskt sett, då får han ju tänka om. Så det största "problemet" är väl kanske att jag har mindre pengar att röra mig med vid möblering av huset...? Det var faktiskt det enda jag kom på sådär direkt när maken undrade vad det var jag ville göra som vi nu inte skulle ha råd med...

koko: tror inte att ni behöver ångra att ni inte la ner markslingor, våra slingor ligger över uppskattningsvis 1000 kvm...

Och angående min syster så våndades jag både när jag inte sagt vad jag tyckte och tänkte till henne, och efter att jag gjort det. Vet fortfarande inte om det var rätt eller fel, eller snarare vilken sida som väger tyngst, för det är definitivt en gråzon... Hur som helst tror jag att vi löser det så småningom.

Vad jag saknar mest från maken är att jag skulle vilja att han strukturerat upp det litet mer, innan han gjorde slag i saken och sa upp sig. Och presenterat det för mig, för att ha det förankrat - precis som koko är inne på. Tack för att du hjälpte mig sätta ord på det. Nu vet jag exakt hur jag ska förklara vad jag vill för maken, senare i kväll...