• Ore

    Vi fortsätter blanda och ge

    I över tre år har det diskuterats i denna tråden (och de allra flesta har alltså hunnit gifta sig och även fira några bröllopsdagar). Mycket har vi hunnit prata om, men vi är långt ifrån klara, och en del ämnen återkommer vi ständigt till.

    En stor del av tråden handlar om barn, vi väntar med spänning på de barn som ska födas, och vi hoppas på många flera plus eller andra former av barnbesked

    Men även om barn är en helt underbar del i livet, så är de inte allt. Vi är även duktiga på inredning, alkoholhaltiga och icke alkoholhaltiga drycker, bakning, blommor, husdjur, resor, fäktning, shopping, blygdläppsklämmor, nypåhittade svordomar, kontorsstolsrace och mycket annat. Så här gäller det att vara beredd på det mesta, från högt till lågt, och allt som oftast i ett rasande tempo!

    Även om vi är ett väl sammansvetsat gäng, som gärna träffas även IRL, så finns det alltid plats för fler. Den obligatoriska presentationen som vi "kräver" är skostorlek, favoritchoklad, ungefär var i landet man bor och hur det står till på barnfronten (antal barn man har, hur långt gången man är i graviditet eller hur länge man försökt bli gravid).

    Förra tråden landade på över 10 000 inlägg, så nu satsar vi mot 11 000 eller mer!

    Skål för våra fortsatta diskussioner

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-01-26 18:45
    Förra tråden finns här: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3582689.html

  • Svar på tråden Vi fortsätter blanda och ge
  • sweetstreet

    PB,
    ang matvägran tror jag det finns flera orsaker.
    Eller inte orsaker kanske men jag tror att det i rika västländer är vanligt p g a 1) barnen ÄR inte hungriga. Jag menar nu HUNGRIGA som i att aldrig få tillräckligt med mat, aldrig vara riktigt mätta. Isåfall tror jag iten de skulle matvägra annat än om de är sjuka.
    2) vi "pjoskar" mycket med just maten. Maten är så central och det handlar alltid ommatt föräldrar vill att barnen ska äta tillräckligt, eller inte lika mycket, eller mindre onyttigt, eller ngåot annat. Men heeela tiden har vi åsikter om just maten. Jag tror barnen uppfattar det rätt snart! Och de inser att just maten är ett verktyg som de kan använda för att få uppmärksamhet eller reaktioner från föräldrarna. Antingen blir föräldrarna oroliga för att barnen inte äter. Eller så blir de arga. Eller så blir de jättegldad FÖR ATT man äter...
    Men NÅGON form av reaktion får barnen alltid.

    Och jag tror att barnen känner detta tidigt.

  • sweetstreet

    Visst är det knäppt!!!!!!


    Men vissa här i USA ligger typ 50 år efter hahaha!

  • MuffinsTönt

    PB
    Jag tycker du har en poäng i din matresonemang. Jag passar på och frågar er om en sak, hur gör ni när ungen vrålar och vägrar äta? Jag har sett många familjer (från min kultur) som har stoppat in en liten sked i munnen på ungen medan den skriker, i brist på andra förslag. Då har man provat div metoder. Jag har alltid undrat vad man gör då liksom...

    Tinga
    Heja Piff och Puff!

    Hmmm... ngt mer att kommentera?

  • sweetstreet

    Såhär i efterhand borde jag ha fattat själv att jag skulle ringt och förvarnat. jag menar det hade ju inte skadat om jag ringt och sagt att det kändes kosntigt så han varit lite mer beredd på att det KUNDE hända ngt.

  • sweetstreet

    Muffinstönt,
    det beror nog på situationen tror jag.
    När Lill-Skruttan vägrat äta har vi försökt truga ett par gånger.
    Sedan tar vi bara bort maten.
    Jag anser att hon inte kommer svälta ihjäl även om hon skulle gå utan mat ett par dagar (vilket aldrig har hänt!) och så får hon vara utan mat tills hon säger eller visar att hon är hungrig.
    Vissa gånger får hon kanske annan mat om hon vägrar. men vi har aldrig mer än högst två saker att välja på så vill hon inte av ngt av det så blir det inget.
    Försöker att inte göra det hela så dramatiskt just för att jag tror att hon då kommer använda sig av detta mer för att få reaktioner från oss än för att hon inte vill äta.

    men jag är ingen expert.

    balnd på morgonen vill hon inte äta gröten och då kan det ibland gå att distrahera hene med TVn. Man kan då mata henne när hon tittar på TV. Haha! Då gapar hon av bara farten.
    Men det går inte alltid.
    Och om hon verkligen inte vill ha slipper hon.

  • MuffinsTönt

    Sweet
    Ah, ok. När jag var mindre har jag sagt att "låt dem svälta". Då menade jag att inte tvinga dem utan låta det gå ett par timmar först. Kanske dumt uttryck av mig för mammorna blängde på mig. Nu vet jag bättre och håller tyst istället. Vi har en tendens att "dumförklara" folk per automatik. Bara för att jag inte har några barn betyder ju inte att jag aldrig sett, matat eller passat barn.

  • passionsblomman

    Sweet, jamen precis! Det är de tankarna jag har i huvudet också. Att det är en sådan enormGREdJ med mat här-fast vi har den i överflöd. Och berömma mig hit och truga mig dit.

    OBS Tinga, det du och dina barn kämpar med är INTE det jag tänker på nu!!!

    För egen del ammade jag så in i vassen länge. Matvar ett komplement nästan mer än tvärtom ganska länge.
    Jag var ganska skarp gentemot min sambo att jag inte ville ha en massa ståhej och drama runt maten. Ungen har erbjudits mat regelbundet. Antingen mosat av samma som vi ätit eller från burk. Sedan har han ätit. Eller inte ätit.
    Det enda han fått beröm för i samband med mat är när han ätit SJÄLV alltså fixat att hantera verktygen.

    "Är du mätt?"
    och
    "vad roligt att du tyckte om maten" är väl typ det jag sagt. Utom att jag påmint om att komma ihåg att stoppa in mat ibland-när saker runt omkring distraherat.

    Och så har vi ju fått påpeka nån gång att är du SÅÅÅ himla mätt att det är helt stopp så kan vi ju inte ta fram glass sedan...

    Dessutom är han ett fikamonster av lika stora mått som jag och vi har fått påminna oss mer än en gång att man KANSKE inte ska få en bulle för tätt inpå en måltid, eftersom det sannolikt går i mer mat utan bull-grundning.

  • MuffinsTönt

    Jag tycker också att vi lägger alldeles för stor vikt på mat.

    Jag har alltid tyckt det är lite konstigt med dessert efter maten. Utom vid fest eller finmiddag. Det har vi inte hemma. Och inte förrätt heller. Fast å andra sidan har vi flera rätter som vi äter samtidigt. Tänk er kinesisk restaurang med 3 olika rätter med ris till.

  • muggles
    Telis skrev 2010-02-16 11:03:57 följande:
    Det var ju kul att ni tyckte att det var kul med talibanuttrycket men för tydlighetens skull får jag poängtera att det inte är jag som har kommit på det. Det verkar vara det nya modeordet i bloggvärlden, folk har talibanbarn hemma och dom har stött ihop med talibaner i postkön (det gjorde väl AM för ett par veckor sedan?) osv.koko, jag tror inte att han inte tål mjölk, dels är ju det så sällsynt och dels så skriker han inte mer än normalt. Det är bara jag som har onormalt svårt för att hantera hans skrik, jag blir så grymt frustrerad av att jag inte begriper vad som är problemet och att jag inte vet vad jag ska göra för att hjälpa honom. Televinken är världens sötaste och snällaste A-barn, det är bara jag som har problem med föräldraskapet.
    Jag känner igen mig - det enda som hjälper är faktiskt att de lär sig kommunicera. Jag kan fortfarande tänka ibland "vad skönt att Moa kan säga när hon är törstig och behöver vatten".
    Men jag hade en checklista: mat, blöja, sömn, närhet typ. Om inget hjälpte så är det förmodligen bara ett skrik som måste ut!
  • Telis

    PB, du säger att du "förmodar" att man kan spela in på DVD-spelaren, vet du att man kan det? Det finns ju dom som inte kan det utan bara spela upp skivor.

    Annars finns det DVD-spelare som kan bränna skivor, då behöver du tomma, inspelningsbara DVD-skivor. Dom ser ut som CD-skivor men rymmer mycket mer. Det finns också DVD-spelare som har en inspelningsbar hårddisk, precis som en dator. Då behöver du inga skivor alls.

Svar på tråden Vi fortsätter blanda och ge