Är hans ex viktigare än mig ?
Efter nästan 5 år tillsammans och en eskalerande svartsjuka från min sida inser jag att våran relation håller på att dö. Allt annat är bra i vårt förhållande. Det började under vårt första år. Vi hade båda berättat om tidigare förhållande. Jag har ingen kontakt med mina ex, men han har det med en tjej. Okej tyckte jag, inget fel med vänskap. Men när jag träffade henne insåg jag att hon fortfarande flörtade med min kille. Hon drömde om honom, han var hennes hjälte - den ände som kunde rädda henne. När de var ensamma hade hon frågat honom "vem hon skulle kunna kyssa, för det behövde hon". När jag kom hem från besök hos mina föräldrar sa han att de två hade varit ute och tagit en drink. Det kändes inte okej. Jag berättade om detta och han tyckte mina reaktioner var löjliga. De var ju bara vänner. Tiden gick och varje gång vi sågs flörtade hon med honom. Han ansåg bara att hon var "spontan". Inget konstigt. Situationen blev allt jobbigare och varje gång hennes namn kom på tal bråkade vi rejält. Efter sista bråket skickade han ett email till henne (som han visade, jag läser inte hans mail) och sa "jag har tagit avstånd från dig eftersom min flickvän inte kan placera våran relation. Men jag tycker det är skitjobbigt."
Det kändes pånytt som om han svek mig. Det var mitt problem. Han sa också lite anklagande att "hon har blivit mycket mindre spontan eftersom hon fått sånna reaktioner."
Efter två veckor hade hon fortfarande inte svarat på hans email och han sa att han började oroa sig för henne.
Efter ytterligare försök från min pojkvän svarade hon att hon hade mått dåligt en tid. Min pojkvän berättade detta och tilllade sedan "hon är ju helt ensam." varpå jag svarade "jag har också mått väldigt dåligt under denna perioden." han svarade "ja, men du har ju mig". Det kändes som en stor lögn eftersom det blev bråk varje gång jag försökte prata om det. Jag försökte på alla möjliga försiktiga sätt, men det resulterade alltid i att det var mitt fel och han blev arg.
Det känns som om hon verkligen behöver en man, och som att han gärna vill vara hennes hjälte. Jag tycker att hon är gammal nog att skaffa sig en ny hjälte. En som är singel.
Mitt argument var alltid "Hon är det enda exet som jag har problem med, och jag är inte den ända som har problem med henne".
Jag vill inte bryta deras vänskap men jag tycker inte det är okej att hon lägger till en sexuell aspekt. Och att han väljer hennes parti. Och jag tycker inte att det är okej att gå ut ensam med sitt ex.
Speciellt inte när han säger till mig "Hon var kärleken i mitt liv, du är kvinnan i mitt liv."
De var bara ihop i ett halvår men det känns som om han idialiserar henne. Det känns som om hon är viktigare än mig. Att han hellre skulle förlora mig än henne. Och så ska det inte vara i ett förhållande.
Resultatet är att vi inte pratar längre. Han har all kontakt med henne på jobbet. Jag har svårt att öppna mig för honom eftersom han håller henne hemlig för mig. Dessutom har han berättat om detta för minst en annan gemensam vän som är mycket bra kompis med henne. Nu känner jag mig som boven och banditen, som är svartsjuk, fast jag tycker att han gör fel.
Det spelar ingen roll hur dåligt jag mår över detta. Just nu försöker jag att bara strunta i det. När svartsjukan kommer biter jag på tungar och tiger.
Vi hade en sån himla bra relation. Men jag vet inte längre vad jag ska göra. Är det löjligt att jag känner svartsjuka emot henne ? Eller gör han fel som säger till henne att det är mitt problem ?
Väldigt tacksam för svar.
