Så långt borta men ändå så nära

Ja det är ju det - bara Kairo kräver eg minst 3 dar (o då ligger man i som en iller helt utan oplanerad tid, typ o har ändå  bara sett en bråkdel) - o då undrar jag om man kan bo på Nilkryssare? Men Luxor o Aswan o det däremellan funkar ju utmärkt på det sättet.

Själv drömmer jag om att åka till Siwa (oas nästan vid gränsen till Libyen) nästa gång jag åker, men det är minst 1 dags resa i vardera riktningen så det kräver oxå tid.

Det trista med Egypten är ju att det är så himla stor risk att bli magsjuk, och därmed förstöra semestern. Fler än hälften av alla jag känner som varit i Egypten har blivit just magsjuka (inklusive jag själv och maken), och det är ju ingen höjdare att försöka se sig omkring när man jämt är bunden till en toalett. Annars finns det ju fantastiska saker att upptäcka där, så det är ju ett spännande resmål.

Lappis - din lista innehöll ju faktiskt bara ett långväga resmål, så det verkar ju som att ni (du ) trots allt tänkt om lite, angående att resa långt bort eller "nära". Rom är iallafall fantastiskt, men i övrigt har jag inte mycket att bidra med kring resmålen på din lista.

Tinga - I know! Argentina och Namibia samt flera andra långväga finns fortfarande där i bakhuvudet men jag känner mig lite "trött" på just själva resandet samt att de långväga resmålen oftast kräver eller har säsong när vi har vinter och då har vi ingen semester kvar till sommaren. En vecka som till Egypten är ok men två veckor och sen är nästan semestern slut . Men som sagt ... vi har inte bestämt något alls utan jag sitter bara och "spånar" just nu.

Gällande magproblem i Egypten så lär jag säkerligen få det (och inte maken). Jag åker alltid på sådant, både i SydAfrika och i Kina blev jag magsjuk. Har alltid tabletter med mig i packningen numera.

Som vanligt förstår maken inte alls vitsen med att diskutera resor som inte kommer att ske inom det närmaste månaderna och gällande mina Frankrikeresor så tycker han mest att vi kan spara dem tills vi bor där igen . Det är betydligt enklare att åka både till Korsika och Bordeaux när man bor i Cannes. Min tanke är att vi inte har en aning om när och om vi kommer att flytta tillbaka och sen så vill jag bergsvandra på båda ställen och eftersom vi kommer att ha barn någon gång i framtiden så är sådana semestrar inte lika enkla att genomföra.

Tinga - vad skulle du vilja se eller göra om du vore mig ? Jag menar vad bör vi göra innan det är dags att åka till andra sidan jordklotet (Sydkorea), resan som kommer att förändra våra liv och inte göra det lika enkelt och självklart att bara dra till t ex Paris över en helgen.

Lappis - storstadssemestrar! Det funkar bra när de är små iofs (till 1-1½-ngnting gissar jag), men beroende på åldern på ert barn när ni får det, så kanske det är på gränsen? Eller säg så här, förra hösten, då vi var en helg i Paris & A var knappt två då, det var inte speciellt optimalt. Fast om vi haft lgh istället för hotellrum så hade det nogfunkat bättre.
Sen kan säkert A'dam, Bryssel med flera europeiska storstäder funka bättre än Paris - just Paris är ju så otroligt stort & åka metro med vagn funkade ju inte utan en massa lyftande & bräande & ihopfällande av vagnen.

Semestern på rivieran nu i somras funkade däremot grymt bra, små orter/byar, korta avstånd är bättre just nu känns det som. Plus att hyra lgh istället för hotellrum.
Amalfikusten tror jag skulle funka nu med A till exempel, 5 Terre är nog lite tveksamt ifall man vill fokusera på att vandra mellan byarna, då ska nog barnet vara mindre (& sitta i en sån där "ryggstol") alt större eller så får man fokusera på byarna istället för att vandra mellan dem.

Bordeaux skulle jag absolut kunna spara tills man har barn, då åker man ju också runt lite med bil & kortare avstånd & göra stopp lite då & då. Normandie/Bretagne, Toscana likaså.
Hmmm, ngn slags sammanfattning - upp till knappt två funkade riktigt stora storstäder (för oss alltså). Långresor som till Argentina/Namibia skulle jag göra nu alt. vänta tills barnet är några år (4 iaf?). Men detta är ju utifrån vårt persoektiv & hur det fukar att resa med vår dotter - för andra är det säkert helt annorlunda! Känns som om vi kommer att hålla oss till Europa de närmaste åren, & möjligen dra över till USA.
Solsemestrar har vi ju gemensamt att det inte riktigt är vare sig vår eller er grej, så den möjligheten med charter nämner jag inte ens.

Detta lät kanske rätt snurrigt & de resmålen jag nämnde är ju inte ens med på din lista, men tänkte att du fattar lite andemeningen ändå?

Piggelin - inte alls snurrigt! I år har vi ju både gjort New York, London, Ljubljana och Riga (de två sistnämnda inte så stora men dock huvudstäder). Thailand (badsemester i Asien) och hyra hus i Europa står på listan att göra när barnet är litet. Sen kanske dags med den där härliga äventyrsresan till Canada. Den som jag blev så sugen på i fjol och när jag började maila med resebyrån så var den inriktigad på barnfamiljer . Australien har vi sagt att vi sparar på tills vi blir pensionärer ... kanske får det bli detsamma med Argentina. Namibia skulle jag kunna tänka mig att göra med barn. Måste vara superhäftigt för en 10-åring att sova på taket på en bil och se vilda djur.

Hmmm.. Tokyo och Rom 2011 kanske? Fast samtidigt funderar jag i banorna att Tokyo går att kombinera med Seoul ... funderar vidare. 

Kul med planer, Lappis!

Vi suger ju på att ta en långtripp i Europa (framför allt Italien, men även lite stopp längs vägen för att hälsa på folk) efter nästa sommar/till nästa höst, i skiftet mellan våra föräldraledigheter. Typ den ena tar ut dgr för första barnet & den andra för andra barnet & på så sätt kan vi vara hemma (eller snarare borta) båda två samtidigt. Sen har vi ju ingen aning om hur numero två blir, men målsättningen finns där helt klart att göra en sådan resa. Äldsta är ju närmare fyra då, så med film & böcker i bilen borde det funka & numero två är ju fortfarande under året & med A gick det ju jättebra att bila i den åldern. Så vi håller tummarna att det ska gå att göra! Vore grymt! Vara iväg lite längre & slippa stressen med att semesterdagarna inte riktigt räcker till osv.

En helt annan sak - nästa vecka ska vi gå hit & äta:
http://swedishtaste.se/
Har aldrig ätit där, så det ska bli spännande! Gäller att passa på nu innan tvåbarnskoman/-kaoset infaller...

Piggelin - träffade en väninna i onsdags som liksom mig är frankofil (vi bodde tillsammans i Frankrike när vi var 20). Nå väl, de bilade ned till Provence i somras och hyrde ett hus med pool i två veckor. I mina öron låter det helt underbart! Deras söner är 5 och 8 år.

Vad härligt med en riktigt god middag ute! Vi skulle ju ev. ha ätit på PM och vänner ikväll. Det får bli någon annan gång. Njuter av att ha ytterligare en helg hemma utan några planer (ja, förutom att vi blev bjudna på lunch i Mariefred imorgon av mamma ).

På tal om frankofil så provade jag två franska (nya för mig) restauranger i förra veckan. Lite långt för er att åka till, Piggelin och Tinga, men kanske något för Anne. Det var först Paname på Hagagatan som var supermysigt med en liten lockhårig, hummande, bup-bupande fransman . Åt beuf bourguignon och drack ett glas rött. Dock tycker jag (om man får göra det) att min beuf är bättre men det var ett supermysigt ställe dit jag absolut ska ta med maken till nästa gång. Bl a spelade de en massa gamla franska hits (en del kände jag igen från min tid i Frankrike) och så verkade baren otroligt trevlig att hänga i. Den andra var Campoloro. Liten korsikansk restaurang på Döbelnsgatan. Litet, trångt, god mat och två fransmän i köket och en halvitalienare som serverade (och hade ett minne som en guldfisk .. hans egna ord). Kommer att gå dit igen eftersom maken ville äta anka men vart tvungen att ta pasta eftersom han skulle springa Lidingöloppet dagen efter. Min anka med fikon var supergod .

Piggelin - inte så mycket planer ... eller kanske rättare sagt en jäkla massa planer som ska läggas ned, förankras och bli en plan. Eller så kanske jag ska försöka att låta bli att planera!!!!