I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans
Fruktansvärt !!! Jag saknar ord.
Och så slår vi svenskar oss för bröstet och tycker vi är så duktiga, humana och demokratiska och upplysta. Som att vi har varit det alltid. Men så är det ju inte.
Ja men visst ÄR det intressant Aleta?! Jag är helt faschinerad och så är det ju väldigt skrämmande. Känns som att samhället och skolan missat något väldigt viktigt under en lång tid, vilket har förstört livet för många människor...
Ja jösses vilkent trådträff vi skulle kunna ha på det där stället
Ja! Visst var hon Det är som min man, han sa åt mig: "Tänk om jag inte VILL äta nån medicin. Jag VILL inte bli en sömngångare som du och alla andra"
Gulle-Busan! Visst är det för väl att de är så där gulliga mellan varven
Jag håller mig från gardinsattyg Kör med "köpes"!
Aleta: han kan ha nån kombo också med bipolaritet typ 2 också. Eftersom det är dalar med total inaktivitet också, varvat med hyperaktivitet. Men det är i alla fall skönt att vi börjat nysta i det så vi får veta.
Hörrni, jag är jättsugen på VIN nu. Och pizza. Och det är skitlänge kvar tills jag slutar jobbet. Hmmmm...
Vad ska ni andra göra i helgen? Blommis är ensam i Blomslottet, men ni andra då?
Hej, hej!
Här kommer rapport från Familjen Extrem.
Gästerna kom på fredagkväll. Mycket trevlig kväll, men sen, hade vi igår. Idag har vi varit ute på shoppingrunda och till kompisar i en stugaoch grillat korv.
KOm hem, skulle börja fixa middag... ungarna sprang ut och började hoppa studsmatta medan fädrerna riggade igång rökeriet. Plötsligt ett skrik. Barnagråt, av den sorten som inte går över. Våra gästers flicka 3,5 år har j-igt ont ibenet ! Mamman har en tvåmånaders bebis, min man går på kryckor. Jag, flickan och pappan åker till akuten. Jag får vara tolk. Efter fyra timmar på akuten, massor med röntgenbilder så får vi beskedet: fraktur på underbenet, nedanför knät. De lade gips baktill ända upp till ljumsken/rumpan och lindade hela benet. På måndag ska de försöka fixa en liten rullstol. På fredag måste de komma till baka (de semestrar i Finska lappland, 28 mil härifrån) och lägga nytt gips, sk cirkulärgips (tror jag det hette).
Hur mamman ska kunna flyga hem den 13/9 med en tvåmånaders bebis och en 3,5 åring med gips, det vete katten.
Pappan i familjen var den som var med min make och spelade fotboll i sommar när han slet av hälsenan och följde honom till akuten. Idag var det tydligen "Pay back time". Så jag är ganska slut i hjärnan av att översätta och lösa praktiska frågor, nu har jag lämnat över till maken att hjälpa dem med försäkringsbolag och dylikt.
*sveper ett vinglas*
Hoppas ni andra fått den fridfulla helg ni så väl förtjänar