Inlägg från: Klockarbol |Visa alla inlägg
  • Klockarbol

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    Oupsie - håller tummar för att det är dags nu

    PB - Jo, när livet är elakt är det mycket lättare att rannsaka sig själv än att vara lite hygglig mot sig när man faktiskt behöver det.

    Under en period i livet (i slutfasen av förra resan) stiftade jag bekantskap med en amerikansk hemsida som heter FlyLady. (Mycket amerikansk!)
    Där lär man sig att ta Babysteps i livet. 

    Vissa saker/tillämpningar använder jag än. (Annat känns inte speciellt relevant och när jag försökte mig på alla delar så blev det en hejdlös stress!)

    Bland annat använder jag "Shine your sink". Hur tramsigt det än kan låta så har det blivit något meditativt att putsa på diskbänken varje dag (min är en gammal rostfri). Och även om jaginte ar gjort ett smack annat en dag så kan jag titta på min blanka diskbänk och vara NÖJD med mig själv.

    Den största behållningen från FlyLady är att använda äggklockan.
    När jag inte orkar, när jag inte vill göra en "syssla" eller ett måste så ställer jag äggklockan på 15 minuter.
    Jag vet redan när jag börjar att det bara är en kvart (ett babystep) ochdet är uthärdligt.
    Och varje gång blir jag helt hänförd över hur mycket man hinner och orkar på bara en kvart Solig

    Hattis - Mina tummar är fortfarande hållna och inget mer brunt är bra!
    Mensvärks känsla har jag också haft med bägge mina döttrar -ihärdigt och länge - och enligt min gyn berodde det på att min livmoder ligger bakåttippad och att menssmärtan beror på att livmodern vänder sig framåt för att barnet ska få plats. 

  • Klockarbol

    PB - Stort YAYS till -5,1kg ! Ett strålande resultat, var stolt över dig Solig (Och har du nån liten stund då du inte är stolt över dig så får du komma ihåg att jag är det! Så det så!)

    Vad gäller vikten så är jag övertygad om att du är inne på helt rätt spår! (Det är jag om en massa andra saker oxå).

    Jag har Viktklubbat ett par vändor, passar mig som handen i handsken att räkna kalorier rätt och slätt. Allt är tillåtet men inte alltid och inte hurmycket som helst. Åsså sitter jag ju ända framför datorn mest hela tiden så då är det snabbt och lätt gjort att registrera dagens mat och motion allt eftersom.

    Förra året hakade jag på kollegorna som gav nyårslöften och började på nån diet som jag inte kommer ihåg namnet på, mycket ägg och blomkålsmos var det ialla fall. Dieten skippade jag till förmån för Viktklubbandet men hakde på i pepping och målsättning

    Förra vintern vägde jag på tok för mycket och både mina knän och min garderob hatade mig...

    Genom att bara förändra min kost,
    -morötter o gurka att snaska på på kvällarna i stället för kakor och godis, grönsaker till maten, mindre portioner, äta ordentlig lunch, inget mjukt bröd utan knäcke istället, ersätta bordsmargarin med mjukost eller messmör, 1hg lördagsgodis och tvärstopp på mazariner (den abstinensen var inte att leka med vill jag lova! Har ännu inte vågat äta mazarin igen...)
    så gick jag ner 11 av 12 planerade kilon på ett halvår *känner mig lite duktig*

    Motionen kunde jag ju inte göra så mycket med, ambitionen (promenader och lätt styrketräning som inte belastade händerna på pilatesboll hemma) matchade utförandet till en början men tvärdog när jag fick svårt att gå.

    Jag t.o.m höll min vikt konstant ända fram till hela trekammarbrunnen landade i den berömda fläkten...

    Nu blev det ju pannkaka av hela fyfan med hysterisk viktnedgång först och nu går det på tok för fort åt andra hållet men jag tror bestämt att jag ska haka på Hattis i målsättningen att sluta med mjukt bröd igen
    Och ja, även vi åt pizza idag

  • Klockarbol

    Nu ger jag upp.


    I dag fick jag det inte speciellt stora nöjet att läsa maken farbrors dödsannons i tidningen.


    Det visar sig att maken har vetat om det sedan i lördags.

    "Det har varit så mycket annat vi har pratat om så jag har inte tänkt på det"

    Jag kommer att klara mig jävligt mycket bättre på egen hand.

    Förlåt min spya.

  • Klockarbol

    Välkommen hem Oms

    Väntar med spänning på att nya trådbebisar ska göra entré och att befintliga trådbebisar ska låta sina päron sova på nätterna.
    Sänder varma och ljusa tankar till kommande trådbebisar.

    I går lagade jag och flickorna med förenade krafter Röd linssoppa. Både roligt och gott

    I dag harvade jag och Äldsta iväg med Yngsta till veckans ridlektion (skitskaftet jobbade sent), ett riktigt teamwork är slika projekt. Jag kör samt pekar och visar Äldsta vilka tåtar och remmar det ska meckas med. Äldsta meckar med tåtar och remmar och svär över brutna naglar. Yngsta pratar oavbrutet.
    Typiskt teamwork

    Dagens ridlektion var smått kaotisk.
    Skulle ha varit uteridning men små hästar i djup snö funkar inget vidare och det är pruttråkigt att skava runt runt på gårdsplanen. Så uppvärmingen skedde ute och sedan avslutades lektionen inne med gångarter.

    En pappa till något av barnen i Yngstas ridgrupp visade prov på enastående hål i huvudet i dag.
    Han står med ryggen mot dörren som går från läktaren in på ridbanan och pratar med någon annan förälder. Tydligen var han på väg in på ridbanan under pågående lektion för hupp som det är så trycker han upp dörren med ryggen.
    Rakt i ansiktet på en av ponnyerna...
    Som givetvis blir aprädd - skriker puma och mord i högan sky - och börjar skena.

    Summa summarum:

    - Yngstas ponny stegrar sig för att sedan promt bocka av Yngsta som landar på ansiktet i sanden.

    - 2 av 5 småhästar skenar som besatta varpå båda barnen ramlar av. Den ena hann jag inte se när den damp i backen, den andra fastnar med foten i stigbygeln (det är därför även små barn ska ha vettig skor när de rider och inte snowjogging...), slungas in under hästen, blir översprungen och får hjälmen avsparkad... Det visade sig efteråt att mamman hade lossat på remmarna på lånehjälmen för att "det inte skulle sitta så hårt" på hennes barn...

    - 1 ponny springer mycket fort men hindras från att börja skena av kvicktänkt förälder (tur ändå att det är små hästar!)

    - 1 ponny tittar förvånat på (stallets segpropp)

    Sån't här händer visserligen blixtsnabbt men jag hinner se hela händelseförloppet ovan innan jag får pappskaftet till pappa att FLYTTA SIG UR DÖRRHÅLET så vi andra föräldrar kunde komma in för att sopa av små barn och fånga ponnyer...

    Det stackars barnet som hamnade under sin häst skrek i högan sky, trodde på fullt allvar att hon gjort sig riktigt illa ett tag men förutom huvudvärk och ont i foten som fastnade så verkar det ha gått bra tack och lov.

    Barnet som satt kvar på hästen som stått still hela tiden ville åka hem (!)

    Yngsta fick sand i ögat och var upprörd en stund tills hon lyckats blinka ur all sand och fått tårarna torkade. Lite småskakig var hon allt men inte värre än att hon traskade fram till mamman till barnet som blev översprungen och förkunnade på ett utpräglat lillgammalt sätt att  - "Man ska ha säkerhetsväst på barnen när dom rider, TÄNK om hon hade blivit trampad!!!!"

    Sen fick hon byta häst med den flickan så alla vågade sitta upp igen och lektionen avslutades i lugn och ro med alla ponnysar i grimskaft med vidhängande förälder el dyl.

    Hästar är ju som bekant flyktdjur och på vår ridskola ingår obligatorisk föräldrautbildning för att vi föräldrar inte ska orsaka olyckor genom okunskap. Antar att just den pappan funderade över något annat när de gick igenom ridhusvett?

    Om ni kan ana så vansinnigt stolt min lilla höna är över att hon "Minsann suttit kvar på en häst som stegrade sig!!!!"
    Vi hindrade henne dock från att inga mormor och farmor för att skryta om bedriften

    I övrigt suger livet ganska fett. Jag jobbar hårt (mycket hårt) på att hitta vila i små händelser och stunder, att orka se det som finns runt omkring mig. Som tex kalabalik i ridhuset.

    Eller duvhöken jag såg i går när jag var ute och rökte. En ung duvhök (tror jag iaf den var ganska brunaktig) som kom farande från höger och misslyckades kapitalt med att ta sig en talgoxe i syrenhäcken. Efter kraschlandningen i syrenhäcken satte den sig på gungställningen 3 meter ifrån mig och putsade på sin självkänsla.
    Där satt den i flera minuter innan det körde förbi en bil.
    Vackert och rent magiskt  Solig

    Nattinatt

  • Klockarbol

    *vinkar*

    Hmmm, vet ni om att ni krämade ur er sisådär 3-4 sidor på den stund det tog mig att sincilera och logga in här????

  • Klockarbol

    Hej och tack för rapportering MrOupsie!


     


    Jag fattar fortfarande inte penntricket... *kliar mig i huvudet och känner mig smådum*
    Ska man bara stå rätt upp och ner lixom?

    Å andra sidan är dom här behagen typ B75 i taxöronform... Så om inte schampooflaskan är alldeles för blank så hänger nog den oxå kvar...

  • Klockarbol
    porchez skrev 2011-01-31 22:15:39 följande:
    Stå rakt upp, lägg en penna precis under bröstet om den hänger kvar, alltså kläms fast av bröstet mot magen så klarar man inte penn tricket!
    Fastnar pennan = hängbröst
    Fastnar den inte (så har vi konstaterat här idag) = med små bröst
    Aha - då konstaterar jag glatt att mina små taxöron är välhängda och har god vidhäftningsförmåga

    (Ursäkta att jag snöade in lite på det här men jag har faktiskt aldrig hört talas om penntricket! Förvånad)
     
  • Klockarbol

    Lappis - Skönt att ha medsystrar i penntricksförskingringen

    Pb - Hurra!!! för duktiga handläggare Solig

  • Klockarbol

    *Vinkar till Mopedvin*

    Någon Daisy ännu?

    Satte mig upp i sängen i morse och klubbades till golvet av elak migrän

    Efter att ha kräkts en stund och ringt jobbet, petade jag i mig alvedon och somnade så småningom för att stå upp igen för nån timme sen.
    Sitter nu i ett tyst och mörkt rum med dimmad skärm och försöker läsa i kapp.
    Verkar som att jag kommer att lyckas till på söndag eller nåt.

    Strålande inledning på första veckan med 25% sjukskrivning istf 50%

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!