Välkomna till Tivoli Empatia!

Vad gulliga ni är allihopa

Jag gråter ut hos maken flera gånger varje dag... han börjar bli van och sitter mest tyst och kramar mig och när jag börjar lugna ner mig säger att allt kommer att bli bra och att han ska ta hand om Daisy så att jag får sova.

Angående möblerna så handlar det inte om att inreda något barnrum, vi har inte tänkt att hon ska få något rum här i lägenheten, utan först när vi flyttar. Det handlade mest om att vi skulle få in ett skötbord i gästrummet (vilket vi inte har plats till som det ser ut nu, och vi får inte plats med något i badrummet heller). Plus att jag skulle vilja flytta en hylla som står i vårt sovrum till gästrummet (för att få lite mer utrymme till vaggan), och köpa en annan byrå än den vi har där nu. Men nu är plan B att skrivbordet i det rummet får bli skötbord istället. Har köpt en sån lite tjockare skötbädd. Egentligen är skrivbordet lite lågt, men som sagt, det är en plan B.

Men just nu ligger det en massa gamla kursböcker på skrivbordet som jag måste få undan någonstans.

Det som mer ska fixas är plats för Daisys kläder, sängkläder och filtar mm.

En del av böckerna ska jag försöka sälja, så det hade varit bra om jag hade kunnat få dem till andrahandsbokhandeln nu i början på terminen så att de hinner säljas.

Jag lyckades inte få in den där andra tentan som jag skulle försöka mig på heller, så jag har bara gjort en tenta den här terminen och den motsvarar halva terminen. Men jag har fortfarande inte fått resultatet på den, så i värsta fall har jag inte tagit ett enda poäng den här terminen. Inte något jag kan göra åt det nu om det skulle vara så, men det är lite stressande att inte veta.

Tyvärr är det väl så att min oro och ångest till stor del beror på hur jag mådde när jag blev gravid, saker som borde ha bearbetats innan en graviditet... men nu blev det som det blev och jag hoppas att det kommer att kännas bättre när Daisy väl är här. Om inte annat kanske jag inte kommer att ha lika mycket tid att tänka på det då .

Och jag har ju fått en kurator att prata med via mvc. Det tog ett tag innan jag fick komma dit, men när jag väl kom dit så har hon hjälpt mig väldigt mycket faktiskt. Hon har ju dessutom skickat mig och maken tillsammans till en annan kurator och sjuksköterska som tillsammans arbetar med förlossningsdepressioner. Vi har varit där två gånger än så länge, och ska dit imorgon igen. Kanske inte har nämnt det tidigare i tråden? Nu finns det ju inget som säger att jag faktiskt kommer att drabbas av en förlossningsdepression, men eftersom jag har mått som jag gjort den här graviditeten så tyckte min kurator att det kunde vara bra, om inte annat så i förebyggande syfte, att träffa den andra kuratorn. Jag får nämligen inte fortsätta hos den första när barnet är här.

Vi har tyvärr inget badkar. Det finns ett ställe i badrummet där vi skulle kunna få in ett skötbord, men då får man stå helt snett för att komma åt, och det blir kanske inte så bra. Så jag tror att skrivbordet får duga så länge.

Maken får hjälpa till med böckerna, det tar nog inte så lång tid egentligen. Det är mest frustrerande när man känner att man inte klarar av att göra saker själv. Att man hela tiden måste be om saker. Trodde aldrig att jag skulle sakna att städa så mycket som jag faktiskt gör.

Muggles, vi får hoppas på det. I maj har de sagt att det ska vara klart. God natt!

Angående amerikanska tårtor, håller med Sweet att de ofta är ganska smaklösa och mest söta. Men de är fina att titta på. Känns lite typiskt amerikanskt, så länge det ser fint ut så är innehållet inte så viktigt . Fördomar kanske, men där vi har tillbringat en hel del tid känns det ofta så i alla fall.

Smakade en av Fru E:s tårtor på vår lilla trådträff och den var riktigt smaskig kan jag i alla fall intyga . Plus att den var väldigt fin!

Snusk, höhö, jag som hade tänkt vi skulle försöka oss på att färdknäppa, sådär varje dag eller så tills hon kommer ut. Inte så lätt när man inte kan röra sig kan jag ju säga.

Ja, och så verkar det som att jag har fått en gravidåkomma till så här på sluttampen...

Det KLIAR! Under fötter, på fingrar, på benen, på ryggen, ja typ överallt. Men tack, lite graviditetsklåda, varför inte liksom? Lägger det till listan efter illamående, försämrat smaksinne, foglossning, karpaltunnelsyndrom och halsbränna. Har jag glömt nått?

Sweet, ja det behövs ju inte ett skötbord egentligen. Det är väl mest att det känns lättare då jag inte vet hur pass rörlig jag kommer att vara. Kollade blodtrycket i går och det var bra, men tack för påminnelsen!

Kram Sweet! Nu ska jag också gå härifrån.

Hej Blivande Fru L! Roligt att se dig här, och det var just graviditetsklåda som jag funderade över på om det kunde vara.

Har ringt BM nu i alla fall och ska dit i eftermiddag för att ta blodprov.