Inlägg från: passionsblomman |Visa alla inlägg
  • passionsblomman

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    Vänner, usch! Usch usch usch vad galet jobbigt det där lät! Tur att det är bakom!

    Och ja, aman lär göra sina egna missar framöver, men somligt kan man ju åtminstone notera p Not To Do-listan redan nu.

    Olyckan jag nämnde förut var btw med i Rapport helt nyss. Värsta explosionen!


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman
    Vännerfan skrev 2011-07-01 19:51:49 följande:
    Aha, jag missade explosionen, läste "bara" brandlarm. Förstår att det måste varit en väldans action mot an ordinary day i byn!
    Ganska. Fast själva explosionen var inte riktigt här, men det fick ju konsekvenser ändå. Och jag tror faktiskt jag hörde smällen.

    Undrar varför någon har sprängämnen hemma i sitt hus?
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Nä. Du har volym på barret redan du. Själv undrar jag ifall man kanske borde klippa sådana där 5-cm spröt lite mer planerat, för att kanske få en aning av volym då?
    Eller nä.

    Torrschampoo har jag aldrig prövat.

    Vilken lyckad shopping hörru! Vad kul!

    Hälsa Prinsen, den lille pratkvarnen. Jag såg nyss bilder när han satt här på golvet och läste Alfons för sin lillebror. Han får komma hit igen snart-nu hittar ju hans mamma hit... Eller hur var det? Hihi!
    Jag lovar att de inte ska sprängas några hus just då. Ta med dig EA och lite annat folk där söderifrån.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman
    viktualia skrev 2011-07-01 21:55:21 följande:
    PB - har du förresten noterat att jag har en blogg här på BT och att du kan gå in och läsa lite viktigheter där?!
    Nä?
    Går man in på din sida då?
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    EA, jag har särskilda tabletter som är för att rengöra själva maskinen.
    Mina är YES, de jag råkar ha hemma nu, men alla märken har säkert sina. De ska ta ingrott fett, kalkavlagringar och dålig lukt i allt från rör till filter,och spolarmar.
    Man kör maskinen tom och på minst 40 grader. De rekommendeerar en gång/månad.

    Fast citronsyra borde räcka Gjorde det inte det?


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Ea, tablett och typ grytprogrammet tror jag gör susen. Eller massor av citronsyra..

    *ser framför mig EA tömma en liter i maskinen "nu jävlar"*


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman
    Tinga skrev 2011-07-02 16:34:24 följande:
    PB - vad kul att se dig här! Den där Truls verkar vara en riktig Emil-typ, som hittar på hyss mest hela tiden. Hur har det gått för din sambo - har han hittat något annat jobb, eller är han kvar hos den där knasiga chefen? Och hur har det gått med din sköldkörtel - är den ok nu? Kram på dig!
    själv du!
    Sambon är kvar hos idiot-chefen, men har åtminstone kommit med i brandmanslaget nu, vilket ger lite mer input och fler kontakter, nya saker att göra och ett litet litet hopp om att kanske kunde det på sikt bära vidare mot mer av den sortens jobb. Man får spara på det positiva. men han är helt dränerad på energi ibland när han kommer från det ordinarie, helt själsdödande jobbet. It sucks!

    Truls är en liten kvick en. Man hinner inte med alls ibland. Men han är ju charmig också. Som tur är, så man inte vrider nacken av honom. Precis som småbarn. De är söta för att överleva, brukar jag säga.
    Apropå överleva: vad det skriker i hjärtat när man påminns om er första tid som föräldrar! Vilken jäkla strid!!! Jag blir helt svag i benen.

    Jag fortsätter ta prover för sköldkörtelvärdena, men de senaste såg bra ut, tack och lov. Det kan visst svänga en hel del över tid innan det är tillbaka i stabilt läge, så jag ska testa och hålla koll under hösten så det inte sticker iväg åt något håll.
    Det är mina knän och leder som är sämst just nu, och som är det största hindret på arbetsmarknaden, eftersom tunga lyft och kånkande, samt enbart stå och gå, tydligen går bort numera. Då måste jag tänka om och nytt och veta vad jag isåfall kan göra och bli. Och det vägskälet var jag ju i redan utan de fysiska begränsningarna, så det är väl bara att hoppas att processen inombords, mot ett svar på den stora frågan går så snabbt som möjligt.

    Nu måste jag ut och se ifall jag kan vara sambon till någon liten nytta med att också slänga ett vedträ eller två i veboa.
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Tinga, det finns tankar och det finns saker jag långsiktigt vet att jag kommer att vilja göra. Men inget just nu.
    Och det är jättesvårt och helt frustrerande med ett jättehål där det nyss fanns en plan som var väldigt konkret. Särskilt med allt man gärna "hör" folk säga om en, antingen det är inbillning eller sanning, vad nu andra tycker om mitt liv och ifall jag framstår som en komplett looser eller bara jävligt lat. Eller kanske ingen ids tycka något alls, mer troligt, eftersom de har fullt upp att grubbla över sina egna liv. Eller så pickar de på mitt, för att känna sig nöjdare med sitt. Eller så är jag både lat och looser, vad vet jag... 

    Men det kommer väl. Jag kan inte hetsa fram det, har jag insett. Och jag ska inte spreta ut mig för mycket med att babbla sönder det heller, utan ta det väldigt lågmält för nu.

    Och därför har jag inte sagt så mycket här eller till nån alls under vintern. Ibland ska man låta det som är under marken gro och våga tro att bara man inte rär där och petar, så kommer det helt plötsligt upp en liten grodd, rätt ynklig för världen, men jädrar vilka plantor det kan bli sedan ifall man har planterat rätt sak på rätt plats.
    Så jag hoppas jag nu är nergrävd på rätta stället, med rätt jord och bra växtzon. Då kanske det blir nå´t helt passionsblommigt sedan. Vi får se. {#emotions_dlg.flower}


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Tinga, jag kände mig inte alls pressad! Jag ville nog mest andas en rad eller två om varför jag mer sällan skriver just nu. Det verkar så lätt som att man håller sig undan för att man mår dåligt, eller av ointresse, liksom.
    Det är en helt annan process och ett helt annat behov av delande, pratande och så vidare, än det var när jag alldeles nyss var kvar bland dem som fick längta och hoppas. Även om där fanns en massa förtvivlan, fanns där ju också hopp. Nu står jag på ett helt annat ställe , med den dörren tvärstängd och kanske vill jag småningom prata om det,men det andra, akuta, med jobb och så, tränger sig verkligen på och där gör jag nog klokt i att ta det som jag gör nu. Och lite lågmält.

    Att du-och andra-bryr dig om vad jag gör och hur jag har det, gör mig bara glad.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!