• Daa

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Soldemor skrev 2013-12-04 11:01:37 följande:
    Blommis: Hjärta{#emotions_dlg.flower}Hjärta{#emotions_dlg.flower}! Och massor av kramar för att du är just den du är!

    Ta det lugnt och var varsam mot dig själv! Du behöver faktiskt bry dig lite om dig själv nu också!
    *skriver under*

    Många kramar, Blommis.  
  • Daa
    Soldemor skrev 2013-12-04 10:55:23 följande:
    ...och där har vi uppenbart en blivande präst. Puselbitar är bra övningsmaterial innan man går på vinet och brödet! SkrattandeOskyldig
    Parvlarna är uppenbart blivande väldigt många olika saker, men Fälga har faktiskt visat upp prästambitioner fler gånger. Det är många präster här som blivit härmade av henne både nu och då.
  • Daa
    Norrskensflamman skrev 2013-12-02 11:50:51 följande:
    @Daa; det blir inte vår kör som sjunger i "din" stad. Praktikaliteter satte käppar i hjulet. Men jag rekommenderar ändå att gå och lyssna, för han har en grymt vacker röst!
    Flamman: Jag är tyvärr inte på konserten. Om det hade varit din kör hade jag stått emot förkylningen och varit där, men nu orkar jag inte (blev förkyld i slutet av oktober och det bara snurrar runt i kroppen, vilar lite och återkommer med full kraft utan att jag hunnit bli frisk däremellan. Brist på något? )
  • Daa

    Blommis, förresten: kul att du gillade mailet. Jag ska erkänna att jag i samma ögonblick som jag klickat på "skicka" började tänka "eller är det skitfånigt? Eller jättekonstigt? Kan det uppfattas fel?" och så vidare. 

  • Daa

    Hej Solde! Jag är hemma med min hosta idag. Tänkte titta in här innan jag hasar tillbaka till soffan. Ska tokvila medan jag tittar på musikhjälpen och sedan lite nobelsändningar. 
    Dålig timing med din förkylning.  

  • Daa

    Hej på er i julstöket! Hoppas att ni har det bra och inte glömmer bort att ta hand om er själva. "Det är så mycket man borde, men så lite man måste." 
    Vi har börjat förbereda för julfirande hemma hos oss. Det blir knytkalas och jag har fått det mesta som vanligtvis köps färdigt på min lott. Skönt, för jag jobbar den 23 och på julaftons förmiddag har vi lite uppgifter i kyrkan. Det ska nog gå bra.

    När jag och Fälga kom hem från affären efter utfört uppdrag idag var maken och Axel ute på gården. När Axel, en overallklädd liten parvel, fick syn på oss kom han springande mot oss med öppen famn. Fälga sprang honom till mötes och de overallklädda små parvlarna möttes i en innerlig kram innan de glatt traskade iväg sida vid sida. Som maken sade: det där var inte bara ganska gulligt. Jag kan inte ta åt mig äran av att ha gett dem tvillingskapet, för det hände utanför min kontroll, men jag är så hjärtinnerligt glad över att de har det. Hjärta

    Annars sitter jag med monstermens efter en monster-pms. Känslomässigt har det väl inte varit så jobbigt, men fysiskt har jag varit så väldigt "gravid" att jag kände mig tvungen att köpa ett graviditetstest. Jag hann inte använda det innan det stod klart att "graviditeten" verkligen inte var på riktigt. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: vilken tur att jag inte försöker att bli gravid, för då hade den här cykeln varit tortyr. Nu hoppas jag att jag snart får känna mig som vanligt igen. 
     

  • Daa

    MSW: vinkar tillbaka!

    Blommis: hurra för färdigt badrum! *adventskramar tillbaka*

    Flamman: ja, vilken härlig kör!

    Solde: Hmm... ja, det är verkligen en knepig chef du har. Känner att jag saknar jag ord. 

  • Daa

    September: vilken jobbig situation. Och så krävande för samvetet! Hoppas att ni kan komma på någon bra lösning. *kramar*


    start september skrev 2013-12-11 10:17:09 följande:

    Hektiska tider för alla gissar jag. Svårt att få det annorlunda.  Tack för pappasympatier, det gick bra denna gång också, men nu blir det nog äldreboende istället för hem och mentala åldersförändringar är så mycket tuffare för anhöriga än vad fysiska förändringar. Slits mellan att åka de 25 milen för att träffa honom och att jag inte mår så bra av vare sig stress och fysisk aktivitet. Han är så infektionskänslig att barnbarnen inte ska träffa honom och då blir det hela stökigt. Det löser sig. Barnen har dessvärrre ingen särskild relation till honom.  Han har varit för trött eller distanserad de senaste tre åren så de har inte ens frågat. Det är konstigt, jag har ingen nära relation till honom och jag och hans fru (sedan 25+ år) är alldeles för olika så det är svårt nu när hon behöver så mycket stöttning. Så för egen del och för hans önskar jag att han får sluta snart, han är inte klar och är oftast orolig och då är sjukhusvård och fysiska krämpor svåra att ta. För hennes skull behövs dock och hon när hoppet att ska bli återställd till var han var för något år sedan. Jag tror inte att det händer, men jag tror att nuvarande elände kan pågå några år till och att hon blir körd i botten. Och att barnen inte hann få någon egen relation till honom men kommer se elände och känns olust när vi besöker. Med tre barn är det tufft att åka 25 mil ToR vare sig med eller utan dem. Gnäll alltså här och det gör att all min ork och glädjde försvann.  

    Nej slutspurt på jobbet, ordna luciakläderna färdigt och få ordning på mediciner och vitaminer så att det räcker hela julen var dagens måsten. Och hjälpa maken med lite av allt han gör för hus och hem om det går. Och se till att några julklappar till beställs.

    Men lussebullar och pepparkakor är gott och barnens snuva är än så länge inte kritiskt så att lucia är hotat. Vaknade kl 6 av lussesånger idag, lila tjejen tränade för fulla muggar. Ingen annan var så imponerad just då...


     
Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård