Inlägg från: lanovia 08 |Visa alla inlägg
  • lanovia 08

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Heloise, så spännande! Håller tummarna!!! Jag vet inte om jag haft nidblödning eller inte, inte om kriteriet är att det skall vara ca 1v före beräknad mens. För jag fick blödning/mens när jag skulle få det vid denna graviditet. Men väldigt väldigt lite. Jag brukar alltid förblöda lite någon dag innan det startar så alltså även denna gång men det kom inget mer sedan. Så efter några dagar testade jag...

  • lanovia 08

    Tack för kramar och kloka ord. Det värmer och stärker. Hvidis jag tycker det är bra nrä du skriver att det var jobbigt och vad som var jobbigt ibörjan. Hade du bara skrivit att fy vad jobbigt det var och du har ett helvete framför dig så hade jag dissat totalt vad du sa, men nu speiciferar du det och jag kan ta till mig vad du menar, tänka på det och förbereda mig.

    Något hände igår eftermiddag när maken kom hem från jobbet en stor sten föll från hjärtat och jag kände mig glad igen. Kanske är det just för att nu är vi hemma alla och kan hjälpas åt under helgen. Vi får undan lite av det som stressar mig och jag känner att vi jobbar sida vid sida. Har känt mig fruktansvärt ensam de sista, det är jag som skall bära barnet, jag som tar det mesta av E (maken jobbar ju 100%) även om han är jättebra med henne när han är hemma och jag som skall fixa det som behöver göras hemma för eftermiddagarna har gått fort den här veckan.

    Idag har vi haft en kanondag, förutom att jag fått målat en del o maken tatt hand om E, så har vi varit i skogen o grillat korv med en annan familj. Var ute i 5h, båda barnen somnade supertrötta i vagnarna precis när vi hade tänkt åka hem så vi fick dröja oss kvar ytterligare 1h.

  • lanovia 08
    Fru Bygg skrev 2011-10-01 08:59:55 följande:
    Lanovia, om du läser lite äldre inlägg så kände jag precis likadant som dig! Men du kom med så många kloka tankar som jag aldrigkan komma på nu. Vill bara säga att jag förstår precis hur du mår och känner dig. Din enda uppgift är att ta hand om dig och miraklet i magen! Se till att vila och det är ok att trötthetstårarna kommer. Låt maken krama dig och hålla om dig! Ni är ju ett team, även fast det är du som bär barnet. Känns som om jag svamlar, men hoppas du förstår vad jag menar! Många kramar till dig, gumman!
    Jag vet, har tänkt på dig när jag skrivit hur jag mått för kommer ihåg att du inte mådde helt hundra.  Men vad jag skrev för klokt till dig kommer jag inte ihåg själv.

    Men jag är alldeles för bra på att ge mig själv dåligt samvete, jag får dåligt samvete för att jag måste vila på dagarna, får dåligt samvete för att jag inte klarar/orkar att mysa (eller cykla som Hvidis kallade det) med maken även om jag vill, dåligt samvete för att jag inte orkar hundpromenader i samma utsträckning.
    Och samtidigt fattar jag ju att det här bara är gojja och inget annat!
  • lanovia 08
    Fru Bygg skrev 2011-10-01 08:55:05 följande:
    Jag måste fråga om det är ngn här som inte har ammat sitt barn. Jag hade problem redan med Ella men det gick ok i lite mer än två månader innan vi gick över till ersättning och då blev E en helt annan tjej. Nu blev hon en glad och mätt tjej istället. Nu är det så att amningen inte alls funkar med N. Jag har så ont att jag gråter nästan varje gång jag ammar och jag har försökt med allt. Bvc-sköterskan säger att så ska det ju inte vara och att det är ok att sluta amma och ge ersättning. En stor del av mig vill verkligen göra det, men en del tycker det är alldeles för tidigt att sluta amma redan. N är ju inte ens två veckor. Och jag känner mig så misslyckad som mamma och känner att jag inte kan ta beslutet. Maken stöttar mig fullständigt, men säger att det är upp till mig om jag orkar och kan amma mer.
    Vad jobbigt med sömnen, minns att vi sov ungefär så lite första veckan eller två också. HOppas det rättar till sig snart. Vad gäller amningen så hade jag problem i början sedan kanske det inte samma problem som du har? Men E gick inte upp ivikt, eller snarare hon tappade för mycket i vikt, bröstvårtorna ömmade och jag grät, ville inget hellre än att slippa amma. Maken fick hålla mig i handen varje gång för det gjorde så förbenat ont. Lösningen blev att jag ammade det jag orkade och däremellan gav vi ersättning. Var så himlans skönt att kunna ta till ersättningen när jag bara kände att NEJ jag vill inte jag orkar itne känna smärtan när hon suger sig fast. Samtidigt som hon då fick ersättning fick jag pumpa, men det var ju inte alls samma smärta (ialla fall inte med den pumpen jag har), allt för att få igång min produktion. Tog några dagar sedan hade jag mjölk och bröstvårtorna var läkta och jag klarade av att amma, sakta men säkert försvann smärtan.

    Men om du vill sluta amma så är du absolut ingen sämre mamma för det. vissa funkar det för vissa inte, de jag har sett som inte ammats har blivit precis lika bra barn som de som ammats och inte mer sjuka heller vad jag har märkt. Det viktigaste är att du mår bra, mår inte du bra kommer inte N heller göra det oavsett om du ammar.
  • lanovia 08

    Jag menade att bröstvårtorna blööde inte ömmade även om de gjorde det också.

  • lanovia 08

    Fru Bygg bra att du tatt ett beslut som känns som det som fungerar bäst för er/dig. Och nej N kommer inte må dåligt pga detta, tänk alla de länder där mammorna inte ammar alls, de barnen klarar sig ju. Klart det finns fördelar med amning, men de är definitivt inte stora nog för att överväga ditt välmående och därmed barnens.  Du är en kanon bra mamma!!!!! Glöm aldrig det!!!

  • lanovia 08

    Heloise innan jag glömmer det, ja den svarta hunden, dvs vår är en labrador. Supergo ras om du frågar mig och väldigt familjevänlig och tålmodig.
    Inatt åkte föräldrarnas hund hem, tomt utan honom men blir lite lugnare också. Nu räcker det med att kissa hunden innan frukost och sedan gå ut o gå runt 10-11, istället för att man måste ut före frukost och sedan vid 10-11 också.

  • lanovia 08

    Heloise såg inte ditt inlägg om mammorna förrän senare och då gick det inte skriva via mobilen. Ialla fall sådana kommentarer ser jag bara som totalt onödiga och irriterande. Knip käft säger jag, om kvinnan nu redan är gravid behöver man väl inte knäcka henne med hur jobbigt man själv haft det. Jag tycker det är helt ok som Hvidis gjorde för några dagar sedan att skriva att jag tycker det här o det här varit jobbigt. Ja men tack då vet jag och kan ställa in mig lite innan. Men att bara säga typ stackars dig och herregud det var så jobbigt önskar verkligen inte att jag hade fått så tätt, det är bara vad jag skulle vilja säga är typiskt kvinnligt: något slags behov att skrämma upp o knäcka varandra. Hade det inte varit för andra kvinnor och deras onödiga skräckhistorier så hade jag inte suttit hos aurora och storgråtit av skräck innan förra förlosningen.
    Jag tror absolut att det finns grejer som blir jobbigt med att få barn tätt sedan tror jag att det finns andra saker som är jobbigt med barn längre emellan. Hur man än gör kommer ju det äldre syskonet ha behov som skall uppfyllas.

    Samtidigt som många vill skrämmas har jag träffat några föräldrar som fått tätt som talar varmt om det, tycker det var mycket lättare med andra barnet och helt underbart att få tätt.

  • lanovia 08
    ingenjörsbruden skrev 2011-10-03 10:49:46 följande:
    det var eg Heloise jag tänkte på..... snurrigare än vanligt här... 
    Kände väl inte att jag behövde peppas så mycket men alltid trevligt att få lite spontanpepp.
  • lanovia 08
    ingenjörsbruden skrev 2011-10-03 10:36:03 följande:

    (tackar gud för att jag inte har svärmor under samma tak)


    AMEN!!!!
Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård