A fortsätter hosta o rossla vi fick ogår öka upp kuren igen skulle egentligen avsluat kur nr 1 men var bara att börja med kur nr2 med en gång. Går rätt bra på dagarna men fy fasiken vad han låter på nätterna o kvällarna. 
Jade tänkt skriva lite mer o kommwntera men sitter i bilen till stugan o börjar bli åksjuk.
Heloise, Hek! Vad kul att se dig. Blogg, JA! Du beskriver så väl hur ni har dey. gDu är så bra o fixar dina döttrar aå bra. Tvivöar inte på att båda.barnen är er lika viktiga.
Blommis hur gick det med grafitin?
Ninnis, kämpe? Jag vet inte det. Känslan av att Jag orkar inte mer hägrar o är nära att bryta igenm. Det räcker nu. Jag orkar inte truga o leka i hunden maten. Jag orkar inte spyor i sängen o en son som hostar så vi nästan tror han ska sluta andas mellan varven nattetid. Jag orkari nte men jag måste. Visst A verkar bli bättre nu... för denna gång men det är bara början av oktober. Hösten o vintern är lång.
Flamman så härligt det låter med träningen o bäste M. Så tråkigt med din mamma. Blir ledsen för dig.
Ninnis vilken skum grej med lillskruttan. Skönt att hon mår bättre. Skoj med hundtränargreje.
Flamman jo trötta är vi allt... hade räckt så bra med en sjuk i taget.
Daa jag kunde inte låta bli åt underbara dig o ditt belöningssystem. Hade jag kört det hade magen varit full av blåmärken är jag rädd. Det är verkligen klokt att tänka igenom hur man bemöter dina barn. Men sätt inte för stora krav på dig. Barnen vet hur de ska reta gallfeber på än o man måste tillåta sig att tappa tålamodet ibland.
Dagens promenad med hunden knäckte mig totalt. Enda sättet att få ihenne mat just nu är att leka i det. KÖra sök, kasta maten etc under promenaden. Imorse dissade hon mig totalt. Jag la mat framför henne, kastade mat som landade på nosen o hon bara vägrade öppna sin förbannade käft o äta maten. Jag-orkar-inte-mera!!!
Inatt fick vi äntligen en spyfri natt. Men vi fick ligga o lyssna på den där ljuvliga hostan som man inte kan somna ifrån o ignorera. Det är ingen superlång stund, kanske 1h men tillräckligt för o trötta ut oss. Vi blir ju nervösa även om vi vet att han inte kommer dö, vi är båda på väg upp ur sängen många gånger för att fläcka honom ur vagnen (han får sova sittandes just nu). Jag-orkar-inte mera!!!
O min så underbart ljuvliga mamma som skall ringa flera gånger om dan för att fråga hur de går med A o Tess. Jag uppskattar verkligen omtankeno tycker det är mkt bättre än andra sidan som inte hör av sig o frågar men jag är ganska mkt på bristningsgränsen just nu o orkar inte analysera om någon av dem möjligtvis är något lite bättre än förra gången vi pratade...
