I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Jobbigt Lanovia med en spillevink som inte vill somna! Vi har haft en A som sovit urdåligt varenda natt den här veckan och jag är heeelt färdig. Så jäkla jobbigt i kombination med värsta jobbveckan på länge. Idag sov vi två timmar på dagen tillsammans och det var sååå skönt! Hoppas på en repris imorgon.

Hur känner ni inför inskolningen? Jag är jättenervös. Han känns fortfarande så liten och hur ska de hinna se alla små? Och trots att jag går ner till 80% kommer han att få gå 9-16.30 vilket jag tycker känns som jättelånga dagar.

Dagens lärdom: Plocka inte svarta vinbär iklädd finkjol tillsammans med 1-åring

Heloise, nu har du förtjänat att pusta ut!! Vilken dag!  Men kul att allt blev lyckat när du slitit så.

Vi lade också ribban lite för högt med ett gigantiskt dop förra året, så jag har världens ågren för att köra samma race en gång till om vi skulle få ett barn till.

Hej Flamman!

Hur har det gått idag?

Flamman -  

Du har mina allra största sympatier. Du är värd någon SÅ mycket bättre.

Jag hoppas bara av hela mitt hjärta att han tar sitt förnuft tillfånga vad gäller barnen. Det är helt jä**a obegripligt hur han beter sig!!  

Har du någon hos dig den här helgen? Eller just ja, var det imorgon du skulle på den där maskeraden?

Största kramen!

Så mycket jag vill kommentera och så lite tid. Har ett fett minus på sömnkontot den här veckan och imorgon är maken lovad sovmorgon (ni må tro att jag längtar tills på söndag!) så det är bäst jag pallrar mig i säng nu.

på er alla fina trådisar!

Härligt att få göra om lite hemma Flamman! Och att få städa undan ärkeasets alla grejer!
Men shit vad läskigt med hunden!  Du tog det stoiskt måste jag säga. Jag hade varit som ett darrande asplöv tror jag. Men så tycker jag hundar är lite opålitliga också kattmänska som jag är.  Hur känns det i halsen nu?

Vilken härlig långpromenad ni hade igår Hvidis! Jag riktigt längtar tillbaka till Malmö när du skriver så! Och synd att jag inte bor där längre, då hade jag kunnat haka på er på minitrådfikan på fredag.

Kul att hälsa på på jobbet Ninnis och visa upp lilla underverket! ♥
Har sparat receptet på dumlekladdkakan för framtida bruk. =)

Ja, jag bodde där mellan 2001 och 2004. Superroliga år! Älskade stan men nu har jag inte varit där ja, sen 2005 tror jag.

Den senaste veckan har varit... TUNG.

Uppladdningen inför A:s förskolestart blev inte direkt optimal. Han blev sjuk innan han ens börjat skolas in...  I lördags fick han hög feber men inga andra direkta symptom så han mådde ändå relativt bra om han fick alvedon var 4:e timme. På söndagen började vi dock räkna efter hur många alvedon han fått och insåg att vi redan överskridigt dygnsdosen efter bara 16h. Då hade han 39,9 så vi ringde sjukvårdsupplysningen som tyckte vi skulle åka till närakuten. Skönt att slippa åka till Danderyd nu iallafall (man får bara åka till närakuten när de är över 1 år)! Där tog de halsprov och blodprov som inte visade någonting så vi fick åka hem igen men nu med ipren. Det funkade bättre mot febern som fortsatte vara hög ända till igår fm. Han sov dock jätteoroligt inatt trots att febern var borta så jag vet inte om det är tänder på gång eller vad det kan vara. Är själv som ett vrak efter att ha sovit skitlite sista veckan, i natt bara 2½ h + 2h.

Första dagen (2h) på förskolan med pappa gick dock bra! Han hade dragit fram massa leksaker direkt och ätit frukt på fruktstunden.  Mammas lilla hjärta som ni går på dagis. Herregud vad fort tiden går!

Vi (läs: jag) bestämde för länge sedan att det blir bäst om mannen tar inskolningen då det ändå är han som varit pappaledig nu på slutet och jag är alldeles för blödig. Bara tanken på att låta någon annan ta hand om A får mig att krevera av oro (de har ju så många andra små att se efter också!) så det kändes som en bra idé. Nu när vi är här känner jag att det kanske hade varit bättre att vara med på inskolningen själv? Då hade jag ju fått se hur han har det  och kunnat prata mer med personalen och så. Nåväl, jag längtar verkligen tills inskolningen är över och allt det här med hämta/lämna känns helt naturligt både för honom och oss. Kan vi inte bara hoppa fram två månader i tiden?