Min tärna vill inte vara med längre - hela planeringen förstörd!!!

Jag tycker du ska nöja dig med en tärna! Tror det kommer bli perfekt :)

Jag hoppas allt löser sig för dig, och jag är nog lite som dig, vill att det mesta ska vara perfekt!
Och jag har nog tänkt att vi ska vara tillsammans på bröllopsdagen och sminka oss, antingen varandra eller hjälp av någon, men at vi är tillsammans och har den stunden.

Likaadn frisyr kommer att vara omöjligt för vår del, men som du skrev, så kommer det nog se tokigt ut om en har helt uppsatt och nästa helt utsläppt, och hur det än är, det är en hedersvärd uppgift att vara tärna, men man ska oxå helst smälta in lite i omgivningen och inte ta för stor plats, så även om man gillar starka färger och så så får man nog ta det som det är när man är tärna, sen får man väl sminka om sig till festen!

Sen hoppas jag så klart att ert gräl ornar sig och att ni kan bli goda vänner igen, (antar att ni var det innan), för det sista man vill är väl att bli ovän med ens närmaste vänner inför sitt bröllop.
Vet ju inte alls hur ni är som personer, men försök träffas och prata om det nu när du kanske har "smält bomben" lite. För även jag skulle nog bli ganska hetsig om en av mina tärnor hoppade av nu, trots att det är 10 månader kvar! Då är det bättre att tänka igenom sitt beslut innan ordentligt. Speciellt om man har scenskräck!

Jag har lättare variant av scenskräck, men var värdinna på ett väldigt annourlunda bröllop sommaren 09, och det gick hur bra som helst, dom var ju inte så intresserade av mig! Och jag är nog ännu mer nervös nu, inför min dag, då jag oftast drabbas av tunghäfta när jag blir nervös! Men det ska väl bara vara att upprepa det prästen säger! Så även det ska nog gå bra!!!

Hoppas nu det ordnar sig för er med allt!

Jag förstår känslan av att en tärna hoppar av och att man blir besviken. Att vara tärna är ett hedersuppdrag och jag anser att man bör tänka sig för innan man tackar ja! Sedan kan det såklart hända saker...

Min nära vän sa att hon ville vara tärna och var helt säker på det. Sedan säger hon inget på  2 och en halv månad. Sedan skickar hon bara ett mail att hon inte känner att hon har tid att vara brudtärna för att hon tar examen då, detta visste hon om från början.

Jag tycker det var jättedåligt och förklarade för henne att jag blir sårad över att hon inte ringde mig, utan bara tog tillbaka via mail. Hon tyckte att jag anklagade henne och att hon var ute i god tid. Ja det är ingen panik, gifter mig först 2012. Men att inte ha tid att vara brudtärna är konstigt tycker jag, jag hade ju såklart funnits där för henne. Nu är vi ovänner, för hon har inte ringt mig utan bara mailat. Fast jag skriver att jag är ledsen och besviken. Två veckor sedan vi hördes nu. =(

 

Aniara 4: Jag vet inte, tycker hon kunde ringt mig iaf. Istället för att bara ta tillbaka via mail. Nu har hon inte vissat nåt engagemang i våran vänskap, jag är mest ledsen över hennes sätt. Hade vi träffats och hon förklarde ordentligt, hade det inte känts på samma sätt. Vissa saker bör man inte ta enbart via mail, hon har inte ringt mig en enda gång sedan dess...Ska jag ringa, när det hon som gör fel? 

Hade jag lovat vara brudtärna och sen ändrat mig hade jag inte bara nochalant sänt iväg ett mail! Men alla är vi olika... 

Suck säger jag när jag läser alla inlägg. Undrar när vi människor skall lära oss att det går inte att göra sådana här inlägg utan att skapa debatt, Lika många åsikter och tankar tar liv som det finns folk som läser detta.
Känslan jag får är att de flesta utgår ifrån sig själva och sen kritiserar trådstartaren utifrån sin egen uppfattning om allt.

Jag kan förstå Cammes känsla, av övergivenhet och besvikelse. har man siktat in sig på ngt, tänkt mycket på det under ett halvår, sett fram emot olika delar av det hela, för att sen avsnoppas på det sättet kan göra vem som helst till bridezilla eller företagszilla, fest zilla, resezilla osv.

Tur är att du kan ta till dig vad du själv gjort fel :) och göra ditt bästa för att rätta till det. strongt gjort :)
Nu är det ju oftast så att vi människor ofta  inte klarar av konfrontationer eller negativ kritik utan att gå i taket,
Lika svårt som det var för dig att hon sa ifrån, lika svårt var det kanske för henne att säga ifrån.
Kommunikation, tänk ett så enkelt ord men så svårt att leva upp till.
(och nej, för er som undrar, tror inte mig själv om att vara ett dugg bättre elelr sämre)

 Jag har lagt ner mycket planering ang vilka jag/vi vill ha i vårt brudfölje och verkligen förklarat och bett dem vi frågat att tänka efter mycket noga innan de svarar ja eller nej.
Och jag kan lova skulle ngn av dem komma nu elller ngn månad före bröllopet och helt plötsligt backa ur av ngn av de anledningar vi gått igenom på ett elelr annat sätt, skulle jag nog bli en bridezilla med enorma bokstäver.

Ja ja, svårt är i alla fall detta med internet och forums något som verkligen saknas i alla trådar, skrivare och läsare är den visuella biten. Ni vet en kropp ett öga säger mer än tusen ord.