Får man det?
Jag har fått för mig att jag vill göra så. Och min blivande vill också de för han tyckte att alla blickar skulle vara på mig.
Eller blir det konstogt kanske hehe??!
Om det är praktiskt möjligt kommer inte vi att sova ihop veckan innan bröllopet. Första gången min blivande kommer att se mig efter drygt en vecka i sär kommer att vara när vi möts för fotografering i full bröllopsutstyrsel. Jag kan garantera att det blir ett magiskt ögonblick. Klockringningen innan vi ska gå in tillsammans kommer också att vara magiskt!
Sen kommer vi inte sova med varann natten innan, han kommer inte se mig förens det är dags, och jag kan tycka att det är fint att han ser mig komma in i kyrkan och att vi får möta varandras blickar istället för att gå bredvid varandra.
Plus att han är sjukt blyg av sig och hatar att vara i centrum och är rädd att svimma å grejer, så han ville gärna att alla blickar skall vara mot mig, sen kan vi stå där framme med ryggen mot församlingen, sedan får vi såklart tåga ut tillsammans.
Jag tycker att alla får tycka och göra som dom vill, i den mån det inte skadar andra människor eller kyrkliga regler!
Man gör som man vill! =)
När vi skulle gifta oss var det mkt folk här på bröllopstorget (både brudar & präster) som skrämde upp en om att man inte bör och inte får av prästerna i diverse olika frågor.
I verkliga livet har jag enbart träffat präster som är tillmötesgående och underbara. Naturligtvis kan de ha förslag och önskemål som man eventuellt väljer att följa men bemötandet har varit super.
Var lyhörd för olika förslag och visa folk respekt men kom ihåg att detta faktiskt är ER dag. Och det är inget konstigt med det.
Lycka till!!!
Jag funderar på att fråga om jag och barnen kan gå in tillsammans. Med minstingen i hand och äldre barnet framför som brudnäbb... Hur är egentligen den svenska traditionen med brudföljet, vilka och i vilken ordning går alla?
Ja visst gör man som man själv vill , det är därför det finns borglig vigsel, där man får göra som ma vill.
När man väljer att gifta sig inom en religion får man tyvärr följa deras regler och tradtioner och då får man inte göra som man vill fullt ut.
Jag vill bli överlämnad av min far, men prästen anser att den anglosaxiska grejen är diskriminerande då den följer med från en tid när en kvinnas ena förmyndare (far) lämnade över henne till den andra förmyndaren (maken). Och så anser han att det är ett dumt påhitt från Amerikanska filmer.
Jag ska dock pränta på, för mig handlar det om att ge min far en framträdande roll på bröllopet då han inte har någon annan roll än som brudens far i övrigt.
Han kan ju försöka pränta på diskriminering, men jag anser då att det är diskriminerande att han motsätter sig min önskan på MITT bröllop inför en gud som anser att detta är rätt... Eller hur man nu lägger fram det för honom. Nåt sånt...
Mirjami, om du väljer att gifta dig enligt svensk kyrkosed så får du ta att svensk kyrkosed ser att brudparet är jämnställda. Och din far roll på bröllopet i sverige är att vara din far, inget mer. Vill du att han ska en framträdande roll gör som min far gjorde på mitt första bröllop, låt honom läsa en del av bibeltexterna.
Och vad menar du när du säger pränta, jag misstänker dialektalt här för på riksvenska betyder det texta, skriva prydlig.
