Skev verklighetsuppfattningen av Bröllopstorget? :)

Man får nog ge BT lite tid tror jag... och kanske sig själv också lite tid till att vänja sig vid att man ska gifta sig!
Så här menar jag: att när man kanske precis har bestämt sig så är det en jättegrej och man börjar kanske hänga massor på ställen som BT för att man inte vill (hrm) nöta hål i huvudet på alla runt om kring en som inte tycker att ens eget förestående bröllop är kanske den viktigaste världshistoriska händelsen sedan upptäckten av Amerika... Och då är det lätt att få en bröllopsöverdos av allt, kanske speciellt om man inte varit en sådan person som har planerat sitt brölloplångt innan man hittade sin man... och här finns verkligen allt i kvadrat, från diskussionstrådar om hur man bäst gör sina egna inbjudningskort, till hur man bäst sprätter en miljon på bröllopet.... och så tar det ett tag innan man liksom har smällt allt detta och börjar kunna ta ställning till vad man själv vill med sitt eget bröllop. För som du sa så är det ju väldigt lätt att tro att "alla andra har" och att man "måste si eller så".

Jag själv kände så ibörjan att man började läsa om allt som andra gjorde för sina bröllop och att de grejerna ar helt obligatoriska liksom... Men efter att ha varit här på BT mer än ett år så har det liksom fallit på plats, och jag struntar fullkomligt i att andra har pussklockor, favors, toalettkorgar och ringkuddar, eller lägger 20-30 tusen spänn på sin ring. Jag har istället helt enkelt insett att jag inte ens gillar guld-och diamantringar och skulle inte ens skaffa en om jag så skulle gifta mig med Bill Gates...

Skulle ja ha en ring äver 15 000 skulel jag inte våga ha den på mig, tänk å tappa den elelr att den blir snodd, oj ja hade svimmat då

Håller helt med! Tycker absolut att det är upp till varje par att bestämma hur mkt de vill lägga på ringar. Ja menar det är ju inte direkt så att kärleken sitter i diamanten!!! Jag valde inte min ring själv, utan det gjorde min blivande. Personligen tycker jag att min ring är helt underbar, ja jag har en diamant, men tro mig hade blivit precis lika glad över en ring utan. Mitt problem är snarare att folk i min närhet säger lite fördömande -Jaha, ni kör på en sån där amerikansk förlovning. Det gör mig jätteledsen då jag vet att min m2b valde den finaste ring han kunde åt mig, tycker att det då känns väldigt tråkigt att behöva sitta och ursäkta mig på arbetsplatsen, på middagar och släktträffar.

OBS: Jag har absolut ingen mega diamant á la hollywood, utan en sten på 0,4 karat.

Hmm jag tycker inte att det är så mycket blingigt i ringtrådarna utan tvärtom att det är blandat och att den stora gruppen har haft blygsammare budgetar för sina ringar. Vilket ju är hur våra ringtraditioner är i Sverige, så när det kommer det till har jag en annan uppfattning.

Däremot så känner jag, liksom många andra i tråden, absolut att man kan bli helt knäpp i början när man börjar "hänga" på BT : Sånt engagemang i allt! Så mkt grejer man kan sätta sig in i om man vill! Folk har en åsikt om allt ;) Jag fick ångest och min blivande (numera make hehe) "förbjöd" mig att gå in här ;) Med tiden bestämde jag mig för att plocka russinen ur kakan och använda sidan för inspiration, få hjälp och ngn gång då och då också kunna hjälpa själv el stötta ngn =) Och då kan det vara riktigt kul! Men man måste ha lite skinn på näsan tror jag =)

Låter som du har hittat rätt både med mannen och ringen! =)

o ja man kan bli hjärntvättad, jag köpte en till klänning men hade det första i alla fall :)
Tror inte dom flesta har bling bling men om man har en jättedyr ring så är man kanske extra stolt och visar upp den mer.
Men nej dom flesta har inte så dyr ring :)
 

Jag har inte någon jättedyr förlovningsring; den kostar ca 5000. Sen skenade vigselringen iväg till 21000 vilket jag tycker är jättemycket pengar. Men jag föll verkligen för den och då vi har råd så blev det den även om jag tycker att det är galet mycket pengar. M2B tänker lite annorlunda, han tycker inte att det är mycket med tanke på att jag ska bära den resten av livet. Hur som helst så var vi överens om att lägga mer krut på ringarna än t ex bordsdekorationer, bukett och annat som man nte har kvar efteråt.

Tycker det är jättekul att kolla på andras ringar och vad folk väljer, vilka kombinationer osv. Men det är egentligen ganska långt ifrån vad jag själv  vill ha. Sen tycker jag att det är ganska många som väljer "billigare" ringar, i andra material än det vanliga guldet. Tycker det är skitkul och dom är ju oftast väldigt fina, även dom. Men jag låter inspirationen stanna vid form och färg, det mesta finns ju faktiskt i en annan prisklass också, liknande iaf. Så att man kan hitta sånt som passar en själv, oavsett om det är dyrare eller billigare.

Hmm, jag skulle såklart vilja ha ett drömbröllop där jag inte behövde tänka på pengar.. MEN, jag gifter mig ju för att jag älskar min sambo OCH jag känner att vad ringen/ringarna kostar är sak samma! Vi har valt enkla förlovnngsringar som tillsammans kostade 6000:- och en vigselring för 8000:-.
Ringen för mig symboliserar kärleken och evigheten och skulle det vara så kan jag ta en ring från godisautomaten (svårt att gravera på tror jag )

Men det är som du säger, man läser så mycket här så det är lätt att skena iväg.

Lycka till med allt!

Min ring gick på 16 000 kronor! Det är myyycket pengar. Vi har råd, vi klarar oss. Men jag har aldrig tänkt att ha en sån dyr ring.

Men... när jag började titta på vigselringar så var det ingen som föll mig i smaken, förutom den på just 16 000... så det fick bli den!

Alla ska gå efter sin egen budget och sina egna möjligheter.