Juli skrev 2012-04-27 23:46:35 följande:
Jag har dragit mig för att prova klänningar. Speciellt efter ett tillfälle när jag tidigare i år började min klännings jakt. Butiken hade bara mini storlekar kvar. Jag är en 40-42 i storlek. Det var så hemskt pinsamt, och fönderande.
Jag hittade dock butik lilly i stockholm, de har snabb leveranstid, vilket jag nappade på, och de har alla storlekar i butik. vilket är toppen. Jag trodde jag hade bestämt mig, men kände att jag ändå vill ut och kika på fler klänningar. det börjar bli bråttomt då jag gifter mig i juli!
Saken är, att jag bli väldigt deppig. det känns som om jag bara blir fetare i klänning, känner mig inte alls vacker. jag skäms bara över hur jag ser ut =/
Är det bara jag som är lite större i storlek?
Hur ser era klänningar ut? bilder?
Kramar
Jag förstår dig, jag har själv samma storlek och brukar i vanliga fall känna mig nöjd (min sambos instälning till det är att så länge han kan lyfta upp mig och slänga runt mig som han vill så är jag inte för stor, och om han inte orkar. Då är det han som ska träna inte jag som ska banta.)
Men när man kommer in i bröllopsklännings affärer...
VIsst i mitt fall är det bara för att bilda mig en uppfattning av vad jag skulle kunna vara fin i för modell. Kommer inte gifta mig än på 3 år men jag vill ha en humm i alla fall.
Jag vill ha en klänning som inte verkar finnas.
Jag vill inte ha draperingar på magen, eller ha axelbands löst då jag inte gillar när den lilla biten hud/fett som finns mellan arm och bröst syns allt för mycket.
Vill jag dock gärna ha lite volym och inte bara en rak klännig.
Försökte förklara för kvinnan i affären.
Efter att ha rynkat på pannan åt min storlek så vad slutar det med att hon tar på mig.
Jo en axelbandslös klänning med rejäl drapering över magen och jag såg ut som ett mumintroll.. Jag har aldrig känt mig så ful.
Tack och lov för att jag inte behövde beställa där och då utan kunde gå hem och hålla tummarna för att modet förändras.