Viktstress inför bröllopet... =(

Som de andra har sagt så är det viktigt att jobba på självbilden

Tänk på att de små förändringarna också ger resultat

Börjar du stressa ger det ofta motsatt effekt

Du har dragit ner på sockret det är en början, nästa steg kanske är att minska kolhydraterna och öka protein intaget. Det kan du även göra med proteinpulver.

Det är bra att du rör dig, tänk på att göra små förändringar där också t ex gå omväxlande snabbt och långsamt, långa steg. Du kan göra knäuppdragningar, knäböj när du är ute och går.

och tänk på att unna dig ibland oxå

Det ska inte bli något negativt av det, så små förändringar till en början iallafall

 

Men jag tror inte att du kommer tänka på din vikt när du väl har fått på dig din klänning på Din dag och tror inte att någon annan kommer göra det heller.

Under hösten kom jag igång ordentligt med viktväktarna online.. För typ 200 kr/månad får man tillgång till en bra matdagbok med alla (nästan) livsmedel i och man behöver liksom inte "tänka själv" på samma sätt som förr. MAn behöver inte räkna, inte sitta på möten och sådant.. Perfekt att hålla koll på sitt intag.. Jag gick ner drygt ett kilo i veckan... N u måste jag ta tag i det igen eftersom jag haft två omgångar med halsfluss plus sjuka barn däremellan så jag har inte riktigt orkat men jag har hållt mig i alla fall.. 

Vi kan väl dra igång en viktklubb? 

Flera har redan skrivit det men det kan inte nog poängteras, *allt* har med din självbild att göra, inte antalet kilon. Jag har ett riktigt mirakelbarn som blev till efter många år av påfrestande behandlingar och gick upp 35 kilo under graviditeten. Antingen ser man en gigantisk koloss på fotografierna från den tiden eller också ser man någon som gick runt i ett permanent lyckorus. Jag ser någon som var glad och lycklig jämt. Det tog två ÅR att bli av med alla extra kilon men vem bryr sig, jag fick ju faktiskt ett barn till slut.

Vem du är och hur lycklig du är sitter inte i antalet kilon, det har med din självkänsla att göra. Blir du gladare och mer nöjd genom att simma, vara ute i naturen, gå på gym eller vad som helst så gör det men den grundläggande självkänslan sitter inte i lösfettet ;).

Jag tror också det är viktigare att jobba med självbilden än med vikten, även om du såklart inte ska strunta i det helt och bara äta skräp!

Jag var också rejält överviktig när jag gifte mig, även om jag hade gått ner 25-30 kilo tidigare med LCHF. I mitt fall var det sjukdom i kombination med sockermissbruk, som skenade när jag började använda sockerkickar för att hålla mig upprätt istället för att acceptera att jag inte orkade. Efter bröllopet spårade jag ur igen och har gått upp 25 kilo igen, jag vet precis vad jag behöver göra för att må bra igen (och slippa migrän, svampinfektioner, ledvärk och fan och hans moster på samma gång), men det är svårt att ta sig ur träsket.

En sak att tänka på är att det inte är bra att gå ner väldigt mycket om du ammar. Det sägs att gifter, tungmetaller och skit lagras i fettvävnad, och kommer ut i blodet och går ut i bröstmjölken när fettet bryts ner. Så i så fall är det bättre om du behåller eländet för dig själv tills du ammat färdigt! Och även om du inte gör det är förstås det allra viktigaste att du orkar vara en glad och närvarande mamma!

Första gångerna jag hörde talas om LCHF tyckte jag det lät helt koko. Men så småningom började jag läsa på och förstå logiken bakom (insulin är nyckeln), och bestämde mig för att prova. För mig var det räddningen ur en riktigt eländig tillvaro (som jag nu har valt att gå tillbaka till, riktigt smart!). Jag åt så i 3½ år innan bröllopsstressen fick mig att balla ut när jag rasade ihop när det hela väl var klart. Min sjukdom blev också förvärrad och då är det svårare för mig att hålla linjen. Sådär en 20 kilo försvann redan första året, så jag hade ett par bra år!

Öka INTE för mycket på proteinet! Det är en vanlig missuppfattning att LCHF innebär massor av kött. Men rekommendationen när det gäller proteinintag är den samma som alla andra. Exakt hur man ska räkna är omdiskuterat, men ett bra riktmärke kan vara 1g protein per kilo kroppsvikt. Observera att det då handlar om rent protein, inte mängd proteinkälla som en del räknar. Kött innehåller ca 20g protein/100g, ägg 12-13g/100g.  Äter man för mycket protein blir det jobbigt för njurarna, dessutom omvandlas överskottsprotein lätt till socker och så åker blodsockret upp i alla fall.

Så, stressa INTE över vikten - ja, särskilt inte över siffran på vågen, men inte heller över din kroppsform i onödan. Fokusera på att må bra. I att må bra ingår att inte äta en massa snask och skräp. Be din sambo att inte ta hem snask och fresta dig med. Skippa vitt mjöl åtminstone, om du inte vill äta lågkolhydrat fullt ut. Gärna alla spannmål, med eller utan fullkorn och fiber, eftersom de inte är särskilt bra näringsmässigt. Ät mer av "ovanjordsgrönsaker" (alltså inte såna som växer i jorden) som broccoli och paprika, och fisk och ägg. Var inte rädd att använda lite riktigt smör, men skippa margarin.

Äter du så kommer du att må bättre, och kanske minska en smula i omfång. Om du börjar tokbanta kanske du går ner mer i vikt, men du kommer samtidigt att bli trött och glåmig och inte nödvändigtvis snyggare!

Jättebra formulerat.
-------------------------------------------------------------
Jag tror att det är en lite allmän missuppfattning att om man säger att man ska jobba på självbilden så betyder det att man ska acceptera att man är tjock och inte göra något åt det.
Det är helt fel.
Men när man accepterar och tycker om sig själv så blir det ju liksom lite automatiskt det där att man också vill ta hand om sig själv. Man kanske tar den där lilla extraslingan på promenaden för att man vet att det känns bra när man kommer hem och när man nu har varit så duktig så vill man inte förstöra det med chips på kvällen till TV'n.

Men att uppmana någon att skynda sig att banta för att bli smal till bröllopet tycker jag är helt fel.
Det är jättetrevligt om man hinner tappa några kilon, det gör att man känner sig finare.
Men målet bör ju inte vara att vara smal på bröllopet. För varför ska man då fortsätta sin livsstilsförändring efteråt? Bröllopet har ju varit liksom... Nu kan jag äta chips igen?
Eller?
Att lägga om kosten och motionen bör vara för att man ska må bättre, orka mer och vara en ännu bättre person än man redan är. 

Låter toppen med viktklubb! Behöver inte vara nån träningshetsgrupp men peppgrupp för att välja sundare val och motionera mer! =)

Måste tips om GI istället för lchf om du är skeptisk mot att äta massa fett. Jag har tagt bort det mesta av kolhydraterna sedan några månader tillbaka och har gått ned i vikt. Fick barn i juni 2012 och är nu nere på 5 kg under min startvikt i graviditeten. Det finns någt två veckors program för att kickstarta som du kan googla fram. En kompis körde det för några veckor sen och tappade 4 kg på första två veckorna sen har det börjat stabilisera sig. Men jag iaf tror det är viktigt med en kickstart så man får se att det händer något på vågen och att man då orkar hålla motivationen uppe.

Men om du ammar fortfarande skulle jag inte börja mixtra med maten för det är stor risk att ammningen kan påverkas negativt av det.

Vi gifter oss redan 9 mars och jag hoppas ja ska nå mitt mål tills dess, har 1,5 kg kvar till det :) Men känner redan nu att jag är såå mycket mer nöjd med min kropp. :D

Mycket kloka tankar här.
Det viktiga är nog att tänka långsiktigt. Det är INTE att bli smal till bröllopet jag strävar efter. Jag påbörjade en sundare livsstil innan jag blev gravid och sen spårade det ur med massa gotte under grav. Så nu vill jag tillbaka igen och äta nyttigare och träna mer. Eg är nog problemet lite att jag måste acceptera att det nu inte finns lika mycket tid och ork till träning och laga bra mat, men det går alltid att försöka och göra sitt bästa.

Som Chicita säger, man ska jobba med sin självbild och samtidigt sträva efter att bli mer hälsosam, för mår man bättre inuti och med sig själv så är det lättare att orka träna och äta sunt. Det börjar liksom inifrån känns det som.

Du ska inte banta, du ska ändra livsstil. Kör LCHF, då kommer du garanterat att gå ner i vikt (men du får inte fuska) och gör som många andra brudar, skaffa en personlig tränare på ert lokala gym som kan lägga upp en plan för dig. Du har ett litet bran vilket försvårar det hela. Där måste din blivande man rycka in.

Ja GI låter mer som min grej. För jag tror inte på att ta bort kolhydraterna helt. Och precis, men behöver få en kickstart för att orka fortsätta, annars är det lätt att ge upp. Jag ammar inte längre så jag behöver inte tänka på att låta bli för den skull.
Lycka till med ditt mål! Och skulle du inte nå det, så kommer du vara den finaste bruden ändå, eller hur? =)