Ingen vett och etikett öht! Tappade hakan i golvet

Återigen kan jag inte annat än hålla med om det stormhelen skriver till fullo. Speciellt någon som jobbar med mat, som är kock, bör väl kunna förstå att inte alla kan tycka om allt.

Och som stormhelen skriver, så är det ju inte så att man inte tycker om något med vilje. Och många gånger, tydligen, blir det livat oavsett hur man gör. Frågar man i förväg, så är det oförskämt. Äter man inte, så är det ofärskämt. Tar man med sig egen mat (snacks), så är det också oförskämt. Uppenbarligen finns det ibland ingen lösning och det slutar i sura miner. Då är det ju, egentligen, ett ganska enkelt och bra alternativ att fråga i förväg och kunna lösa det.

Nåja, bortskämd för att man inte tycker om och äter allt.. nej, det kan jag då rakt inte hålla med om.

Jag hade öht inte reagerat på frågan. I vår vänkrets finns det diabetiker, glutenintoleranta, folk som småäter jämt för att hålla humöret uppe, superallergiker och ett och annat bokstavsbarn som av olika anledningar har mycket begränsade uppsättningar matlistor. Och om någon gärna vill veta vad som bjuds så tja, då svarar jag ju.

 

Irriterad hade jag blivit om någon hade fått för sig att jag skulle rätta hela min planerade middag efter deras tillfälliga nycker eller dieter men den typen av människor har nog inte vi omkring oss :).

Jag tror det kan vara svårt att förstå för "allätare" hur svårt det faktiskt kan vara att "inte tycka om".  Jag är uppfostrad till att äta det som serveras. Det finns saker som jag tycker inte är så vidare värst, men blir jag serverad det äter jag och håller god min, även om jag kanske inte tar en andra portion.

Men så finns det några saker (några liknande saker ur samma kategori) som jag bara inte KAN äta. Det går inte. Jag mår fysiskt illa. Jag har t.o.m. försökt att pressa ner en sked, med resultatet att det vände och kom upp. Blir jag då serverad detta på en fest har jag valet att hoppa över att äta det (ibland med resultatet att jag blir högljutt ifrågasatt av personer som inte har lärt sig att det är oartigt att kommentera vad andra äter eller inte äter), eller att gapa och svälja och spy vid matbordet, vilket inte känns som särskilt god etikett.

Jag tror att jag är känsligare än de flesta för smaker och lukter. Det händer inte helt sällan att jag får tvinga i mig mat som egentligen är helt ok, men som jag inte ville äta just då, eller som inte blev riktigt bra. Jag gör det ju, jag slänger inte mat, men det händer att jag får kämpa emot ofrivilliga ryckningar i mungiporna och käkarna. Och som sagt, vissa saker är fysiskt omöjliga att få ner. Kan ju berätta att jag i samband med en utredning av magproblem har kaskadspytt kontrastvätska över en röntgenapparat, och kommenterat "Jag SA ju att jag har svårt att äta på morgonen!".

Jag är inte bortskämd, och jo, jag uppskattar visst kockens ansträngningar. Det är faktiskt helt ofrivilligt.

Och på senare tid har det visat sig att en ung släkting som är mycket lik mig på många sätt har börjat reagera på samma sätt på precis samma saker som jag. Vi träffas inte så ofta, och jag tror inte ens hen vet att jag har de här antipatierna. Det har fått mig att börja misstänka någon genetisk komponent.

Med det sagt så skulle jag inte heller hålla på och tjata om att få veta vad som serveras till vickning på ett bröllop. Jag skulle ta med mig något i väskan om jag var rädd att inte kunna äta maten.

Jag förstår dig, om det första du skriver är att du vill hålla den hemlig så får ju hon resperktera det när det endast gäller att man är kräsen. Allergier och t ex diabetes får man ha an annan översyn med. Då tycker jag hon kan ta med sig 5 bananer om hon är orolig för att bli hungrig. Och äta dom kan man göra i skymundan och man inte vill visa det.

Jag är också kock, och jag träffar ju också en hel del intressanta (idioter) männisor varje dag, så vi har väl även en annan inställing och insyn på sådant här.

 

Nej, man väljer inte vad man tycker om, och man är inte bortskämd för att man är kräsen, men har man problem med det tycker jag man får ta hand om det själv, och inte lägga över det på festfixarna/värdarna.

Lycka till!

Så, dessa idioter som du kallar dom, är det människor som är kräsna menar du?

Och vart i TS har hon, vännens fru, lagt över det på brudparet? Att lägga över det på brudparet vore väl att säga att man vill (eller kräver) att brudparet ska ordna annan mat för att hon inte tycker om. Att fråga om det kommer serveras vickning, och vad, är ju bara för att enklare kunna ta ställning till om man ska ta med något eget. Det är inte på något sätt att lägga över det på brudparet.

Det blir väl så med mitt yrke, att man blir lite trött på folk som måste gnälla för de är på restaurang. Jag äter allt men tycker kanske inte om allt. Då kan man helt enkelt vara tyst och undvika det man inte gillar. Det är väldigt ofint att fråga vad man får att äta för man kanske inte tycker om, omoget. Är man bjuden så är man, thats it! Och om man som värdinna inte vill avslöja vad det bjuds så är det väl så med.

Jag har aldrig någonstans skrivit att man ska hiva upp en macka mitt under festen, den kan man ju ta på toa eller snabbt i bilen.

Det handlar om något till vickningen! Troligtvis är folk så mätta på mat, tårta och snacks att det äts väldigt lite vickning. Det är min erfarenhet.

Jag skulle nog skratta åt den där personen det handlar om, särskilt när hennes pojkvän inte hade en aning om vad det handlade om

Jag tycker man måste särskilja på allergier o matintoleranser o frågan om kräsenhet. Att tacka ja till ett bröllop innebär ju oftast mat o har man en allergi så anmäler man det naturligtvis vid själva OSA. Det är ju inga konstigheter o det är vi väl alla överens om. Däremot så tror jag att om man är kräsen med mat så finns det människor som inte förstår det, det tycker inte jag är något konstigt. Det kan då hända att dessa tycker att den kräsne är besvärlig just eftersom denne inte kan förstå varför. Själv har jag varit försiktig med mat hela min uppväxt (pga min far som luktade på allt o var allmänt misstänksam, vilket jag tog efter). Tills för några år sen då jag i vuxen ålder insåg att jag begränsade mig själv. Jag valde alltså att vara mer öppen mot mat så ja, jag tror att man kan välja. Däremot så finns det ju alltid saker som man inte tycker om. Jag tex avskyr dijonsenap o pepparrot o äter det inte om det serveras. Men det är ju inte kräsenhet, det är ju tycke o smak. Om jag inte hade valt att våga prova mer typer av mat hade jag aldrig hittat många av mina favoriträtter utan varit fast i en tristare tillvaro. Nu älskar jag mat o välkomnar nya smaksensationer - jag som inte tyckte om "starka korvar", "luktande ostar" o andra intressanta etiketter som jag hittade på. Jag personligen tycker det är märkligt att fråga om VAD som serveras, eftersom jag är av den åsikten att man äter det som serveras. När det serveras sånt jag inte gillar så petar jag i maten o äter desto mer bröd etc, som ngn sa.

Nej, idioter i allmänhet, som inte försår hyffs. Som inte tänker på någon annan än sig själv.

Jag är själv VÄLDIGT kräsen, äter bara kalla räkor, inte varma, avskyr färsk tomat, men älskar allt som har med tomatsås/soppa etc. Äter bara stekt vit fisk. Är den kokt rör jag den inte. Och det är mitt val, och med tanke på att jag vet att jag är sådan får jag ha en plan B. Jag hade också frågat brudparet, men vill dom hålla det hemligt får jag acceptera det.

 

Nej, jag menade inte i just detta fallet om att lägga över på brudparet, utan rent allmänt om kräsna människor som gör det.

Mina bästa vänner gifte sig i sommar, och dom hade silltårta som förrätt. Jag OCH min blivande man AVSKYR sill, och det visste som 1 år innan dom gifte sig när dom berättade vad det skulle bli för mat. Men vi bad inte om något annan för att just VI inte gillade det. Utan vi smakade, och la det sedan åt sidan. Inget extra krångel för brudparet, och vi blev inte tvingade till att äta.

Håller helt med om att man inte ska överlåta det åt värdparet att lösa problemet (om man inte kommer överrens om att de vill bjuda på något annat, som tex vi brukar göra på min sida som jag skrev i ett tidigare inlägg).

 

Men även om man försöker lösa problemet själv så kan ju värdparet bli stötta av att "deras mat duger minsann inte." och " gud vad oförskämd han/ hon är som inte ens provat." - vilket man kanske har gjort men inte just där på festen utan kanske tidigare.

Och det är som daniiel skrev att oavsett hur man själv försöker lösa problemet så ses man som oförskämd.

"Frågar man i förväg, så är det oförskämt. Äter man inte, så är det ofärskämt. Tar man med sig egen mat (snacks), så är det också oförskämt." / daniiel

Hur går man då vinnande ur denna situation?

För jag VILL ju INTE vara oartig och oförskämd. Men ibland går det bara inte att behaga ett värdpar som inte förstår hur det är att vara "kräsen."

 

Jag är av åsikten att man ALLTID ska smaka på nya maträtter, men har man smakat och man inte tycker om det så gör man helt enkelt inte det. Då har man ju iaf provat.

Har man inte provat kan man ingenting säga.

Nej, det håller jag med om. Att man inte kan förvänta sig eller kräva annan mat för att man inte tycker om något. Däremot kan det ju vara bra i såna fall att få en chans att veta att det kommer bli något man inte tycker om, så man har en chans att lösa det själv på något sätt. För personligen förstår jag inte vad som är så hemskt med att en vän (eller en fru till en vän) frågar om vad som kommer serveras. Hon sa ju ingenstans att hon ville att dom skulle ändra sin meny eller vickning.

Jag håller också med om att man ska försöka repsektera brudparets önskan om att hålla vickningen hemlig, man har ju som inget val, men jag kan inte förstå varför det ska vara hemligt.. nåja, det är en annan sak.