Abort??? Mord?????

Hej Luli!
Jag vill inte döma dej om du väljer att göra abort, men jag vill säga en sak:

att när min mamma och pappa blev gravid med mej så var hon redan 46 år. Hon hade redan fyra barn och hade int eplanerat några fler tillskott...
På mvc Rekomenderade de henne att göra abort. det var en självklarhet pga hennes ålder.
Det var aldrig ett alternativ för henne så hon ville behålla mej. Varpå doktorerna försökte övertala henne (!)
Jag fick reda på hela historien för inte så länge sen och fick genom det en ändrad syn på abort,
Alltså jag hade inte levt idag om mamma följt läkarnas råd. Och jag kan tala om att jag gärna skulle vilja tala med de där doktorerna...
Förstår du vad jag syftar på? Alltså, gör inte abort, du berövar en människas rätt till att födas, växa upp, uppleva, leva skratta, gråta, älska, älskas...
Jag vet att det må vara kontroversiellt att säga så, men någon måste!
Jag är ett levande bevis på att abort är egoistiskt. Jag gråter när jag tänker på hur mycket min mamma och pappa ville att jag skulle få finnas, att de inte följde sin egen egoism om jag får uttrycka mej så, utan istället tänkte på mej!
Jag lider med de 30000/år andra som ej får chansen att leva!
Men, du ska veta att jag inte dömer dej, vill bara berätta min berätelse för dej.
Kram och hopas du lyckas ta ett beslut i frid.
/janson

jansson

Det är väl ändå skillnad när föräldrarna verkligen önskar att behålla barnet?

Visst börjar livet vid befruktningen. Men det embryot är en mycket låg form av liv. Att döda det är inte värre än att döda en räka.

Jag tycker inte man ska döda en räka heller...

Hur långt in i graviditeten anser du att livet är såpass "högt" att det inte längre är OK att döda det? Och varför just då?

Luli!
Nej en abort är knappast att betrakta som ett mord. I mina ögon börjar livet när fostret är livsdugligt utanför livmodern. Detta är ju dock en mycket omtvistad filosofisk fråga. När livet börjar är något som diskuterats i evinnerligheter. Det finns heller inga sanna svar utan var och en gör sin egen bedömning. Vissa har min syn medans andra tycker att livet börjar vid befrukningen. Andra åter anser att livet börjar innan befruktingen och att preventivmedel också är att anse som ett slags mord.

Min erfarenhet säger mig att det är ytterst få som använder sig av abort som preventivmedel som antytts i flera av inläggen. Visst finns det kvinnor som gjort flera aborter, men en abort är a l d r i g ett lätt val för kvinnan.

Det viktigaste för dig är att du kommer i kontakt med en kurator på KK som du kan ventilera dina tankar hos. Du har gott om tid att fatta ett beslut. Ibland kan en graviditet kännas övermäktig när den kommer oväntat och oönskat. Det gäller dock att du verkligen begrundar ditt beslut för att fatta det rätta för just dig. Det finns mycket som gör att man inte kan ta emot ett barn, men också mycket man kan förändra i ens livssituation för att göra det möjligt. Bara man får rätt hjälp och stöttning. Tyvärr finns det många kvinnor som gjort en abort och sedan ångrat den för alltid, dessa kvinnor har i min mening inte fått den hjälp eller det stöd de borde fått.

För andra är det ett så självklart val att de efter att aborten är genomoförd knappas tänker på den igen.

Lycka till vad du än väljer!

"som jag redan älskar och vill ha så mycket!!!!"

De som säger att det är bättre att avbryta en graviditet än att sätta ett oönskat barn till världen skulle jag vilja säga att det inte verkar vara fallet här. Det är stor skillnad på _oplanerad_ och _oönskad_. För mig verkar det helt klart att Luli önskar att hon kunde behålla barnet.

Luli:
Jag tycker inte att abort är fel eller mord, men jag undrar om du vill leva med ett sånt beslut. För egen del tror jag inte att jag skulle kunna se mina andra ofödda barn i ögonen i framtiden om jag valt bort en möjlighet att låta deras syskon växa upp. Barn kommer inte alltid lägligt, men i många fall går det ändå att göra något bra av situationen även om det inte blir som man tänkt sig från början. Lycka till, hur du än gör!

Som jag skrev i den gamla tråden så har jag gjort abort och har ALDRIG någonsin känt att det var fel eller att jag ångrat mig. När beslutet väl är taget så finns det ingen anledning att se bakåt och säga "tänk om".

Det trådstartaren ska göra är att snarast kontakta läkare och dessutom prata med en kurator. Du får mer svar på dina frågor tillsammans med en kurator än att fråga vad andra tycker, för det är tillsammans med kuratorn du tar ditt beslut, oavsett vad det blir.

Petra

Abort är inte mord. Men att göra en abort kan vara att mörda en mammas barn.

Det är fel att döda ett livsdugligt barn - som skulle klara sig utanför mamman. Men det är knappast aktuellt eftersom det är olagligt.

Alla drar vi gränsen någonstans. Tycker man att allt liv är okränkbart kan man ju inte ens äta penicillin. Så varför drar du din gräns där du gör det, Jennie?