Bilden av sin partner...

Silverpinglan - för min del hade jag tyckt det varit lika fördömande att döma bort någon för deras syn på barnuppfostran eller deras religion. Mycket går att ordna och leva med, vad det gäller syn på barnuppfostran så går det att ändra. Däremot så tycker jag inte det är samma sak. En persons åsikter är inte detsamma som en persons liv. Det som fördöms här är personens liv,det liv som faktiskt format den person man menar sig älska.

Och trådstartaren FÅR vara fördomsfull om han vill det, men han får se till att skaffa sig en tjej som har det där fläckfria förflutna för annars kommer det att bli ett helvete för den tjejen. Sedan verkar trådstartaren väldigt naiv och jag känner mig osäker på hur pass van han är vid förhållanden över huvudtaget.

Hade kanske varit lage att tala om for henne ocksa att du ALDRIG hade uppvaktat henne om du hade vetat. Kanske kan vara av intresse for henne att veta hur det ligger till (ifall hon inte vet alltsa), dvs hur du ser pa hennes forflutna.

Ditt resonemang gar inte riktigt ihop; du beskriver henne som valdigt utatriktad (sjalvsaker, utstralning, karriarsmedveten); varfor ar det sa forvanande att hon haft ett aktivt socialt liv fore dig?

Tack tack tack för svar!

Även om jag fick ta en del skit....Varför blir ni kvinnor så upprörda?
Känner ni er hotade när en man kan tänkas ha synpunkter på ert sexliv?

JAG har rätt att ha förväntningar på MIN blivande hustru. Det är helt och hållet min ensak.

Och om krogliv, sex med vem som helst samt uppvaknanden med bultande huvud i ett främmande sovrum är en förutsättning för personlig utveckling - Då är det illa ställt.....
Och hon vill förlova sig - hur tror ni annars jag hittat till Bröllopstorget? Har fått en del mindre fina vinkar...

Hursomhelst så är jag glad för att ni ville svara.

Jag VILL egentligen inte ha de här tankarna. Önskar att jag helt enkelt kunde rycka på axlarna och låta det vara, för jag har äntligen träffat en kvinna som är min pusselbit!

Har haft två längre förhållanden tidigare med kvinnor som velat gifta sig med mig. Det ena sprack pga andra oraker. Det andra pga just samma sak som det nuvarande - dvs hon hade en livsstil som inte passade ihop med mina värderingar.

/

nu har jag inte läst så många svar så det kan hända att jag upprepar vad någon redan sagt.

Men hon har ju förändrats eller hur? Hon är inte den party-människan längre. Hon har väl lagt det bakom sig?
Persoligen skulle jag vara mer orolig om hon aaaaaldrig hade festat. Tror nämligen att ett "ditfall" (egen konstrukion av uttrycket "falla dit") är lättare än ett återfall, i alla fall när man hitta någon man trivs med och vill dela sitt liv med (=du).
Så försök lägga det bakom dig. Tala ut med henne och gå sedan vidare. Låt inte hennes förflutna hindra er framtid!

(och du, du har väl oxå gjort saker förr som du ångrar idag? man har ju rätt att förändras)

lycka till!

Visst har vi alla olika krav på vår respektive - inget fel i det, vi har alla olika och saker som kan te sig oviktigt för vissa är motsatsen för andra.

Vad jag däremot reagerar på är att Du reagerar med bsvikelse på att Du inte visste detta innan Du inledde ngt - att hon hållit tyst om detta på Er arbetsplats!?!?!?!?!? Vad hade Du väntat Dig? Det är väl dessutom DIN sak att ta reda på saker som Du tycker en relation står och faller med innan????

Gör slut, men anklaga ingen annna än Dig själv.

Hej,

Lord_of_the_flies, det du beskriver påminner mycket om en vännina till mig. Jag kanske är helt ute och cyklar med den här teorin och då ber jag om ursäkt. Min kompis i alla fall, är ganska mycket av en perfektionist. Hon ställer höga krav på sig själv och om möjligt ännu högre krav på de relationer hon är med. Detta har lett till att det brustit mellan henne och några otroligt trevliga, jättegoa killar. Den ene var hon väldigt väldigt kär i, de hade flirtat med varandra under en längre tid men han hade inte velat ta det avgörande steget pga av att han nyligen avslutat en lång relation. Så först efter ett halvår hände det något. Min vän var i sjunde himlen i några veckor. Sedan började det komma upp lite tveksamheter. Killen i fråga lider av en kronisk tarminflammation och för att göra en lång historia kort dumpade hon till slut honom på grund av risken att deras förhållande skulle kunna bli lidande av hans sjukdom. Är det inte perfekt - tja då får det vara.

Jag tycker att man måste inse att människor man träffar alla har ett bagage. Det kan vara sjukdomar, gamla relationer, beteenden man kanske inte är så stolt över. Vi bär alla på detta och det gäller att inse att man inte kan undkomma det som varit. Däremot har man alla möjligheter att göra något underbart av det som kommer att bli. Jag är överlycklig över att min blivande man inte resonerar som du, eller som min vännina. Jag har haft depression och ätstörningar (sjukdomar som tenderar att både återkomma och sätta stora spår i en relation) och knappt 20 sexpartners medan min blivande haft 2. Jag har också levt runt en hel del, mest under perioder då jag mått väldigt dåligt. Tack och lov lyckas min blivande sätta min historia i ett samanhang och se mig som den jag är idag. Han hade kanske inte kunnat älska mig som jag var för fem år sedan men han älskar den jag är idag. Och jag tänker göra allt för att han ska älska mig som jag blir i framtiden.

Jag tror att du kan gå miste om väldigt mycket om du avslutar din relation på grund av något som varit. Jag undrar också vilken typ av kvinna du verkligen kan tänka dig att leva med? Det finns inte många som inte har några skavanker. Samtidigt är det ofta de gamla skavankerna som till stor del formar oss till de vi är idag.

Jag tycker att du ska ta dig en stor funderare på vad du vill ha ut av en relation och vad för typ av kvinna du vill dela ditt liv med. Och gör det med realistiskt, inga rosa glasögon där allt är utan brister. Kan du fortfarande inte se dig med henne, tja, då finns det kanske inte så mycket att göra, men förhoppningsvis kanske du lär dig att leva i nuet och framåt i stället för i det som varit.

.L

Om du avslutar relationen så kanske det är hon som skall vara tacksam att slippa en så trångsynt man....?

Du har aldrig tänkt tanken att hon faktiskt verkar acceptera ditt förflutna trots att det är så olikt dig. Jag kan bara tala för mig själv, men jag skulle faktiskt inte vilja ha en pojkvän/blivande man som inte har levt livet lite grann och faktiskt lärt sig av sina misstag. Den erfarenhet jag har är att de som gillar att vara ute en del också är de som är de mest sociala, medan de personer jag träffat som inte gillar att vara ute så ofta är ganska blyga, reserverade och om jag får säga det, ibland rent av tråkiga. Observera att det gäller de personer jag träffat nu, jag säger inte att detta gäller generellt.

Man lär sig av livet och precis som Miang så vackert uttryckte det så är det skavankerna som formar oss. Förhastat fyllesex som man ångrar därpå får oss att uppskatta sex med en person man älskar och en kväll med för mycket alkohol får oss att uppskatta en lugn hemmakväll. En person som aldrig gjort några misstag (vilket jag har väldigt svårt att tro att du inte gjort) kommer att begå dem förr eller senare eftersom vi alla felar. Bättre då att redan ha misstagen begågna.

Din flickvän verkar acceptera att du inte kanske inte är lika utåtriktad som hon är, hon är betydligt mer tolerant än vad du är, och än vad jag skulle vara.

Jaja, jag skall inte tjata, jag håller med Anemona i det hon skriver. Du verkar inte direkt ha en lysande personlighet direkt och tjejen mår kanske bäst av att slippa dig.

"trots att det är så olikt hennes" skulle det stå i första meningen, vet inte vad jag svamlade om.

Lord_of_the_flies:
Har bara läst ett par av inläggen, men jag försker mig på att svara ändå.

Om du verkligen älskar den här kvinnan, tycker jag att du borde ta itu med dig själv. Dvs det här att du inte kan bortse från det förflutna och leva i nuet. Om jag skall vara helt ärlig så tror jag att det är det som är det största problemet - och inte hon.