Finns det fler som har problem med bekanta, vänner och andra som bjuder in sig själva eller försöker få med sina respektive på bröllopsmiddan???? Hjälp jag trodde mina vänner hade koll på att man inte gör så!!!!! Hur ska man säga, hur gör ni? ajajaj
Och vad skulle min M2B eller jag bry sig om att inte bli bjuden till ett bröllop där han eller jag inte ens en gång känner brudparet, eller övrgia gäster??? Det har inte något med respekt att göra, tycker jag. Jag vill inte gå på bröllop där brudparet känner sig tvingade att bjuda mig eller min sambo bara för att vi bor ihop. DET är respektlöst!!!
Wow, starka känslor här... Det kanske helt enkelt är lite olika traditioner i olika vänkretsar?
När jag tänker efter så kan jag inte tänka mig att någon av mina vänner skulle bjuda bara mig och inte min blivande på en ev bröllopsfest. Däremot tror jag att någon av min blivandes vänner skulle kunna bjuda bara en av oss faktiskt. Fast då skulle vi nog undra lite och försiktigt fråga om det verkligen ska vara så. Och om jag inte blev bjuden så skulle jag nog reagera olika beroende på vem som bjöd (om jag känner människan), vad det var för fest, antal gäster, andra inbjudna osv.
Har det inte hittills varit rätt ovanligt att inte bjuda respektive? Men det är väl som med allt annat - det ändrar sig!!!
Jo det får väl anses som normalt att man inte delar på etablerade par, gifta, sambo, förlovade etc. Arbetskamrater kan ju möjligen vara ett undantag men annars så får det väl gälla ingen eller båda. Tillfälliga dates eller nyblivna flick/pojkvänner är något annat, där kan man inte räkna med att de blir medbjudna om inte brudparet känner dem.
Att folk bjuder sig själva är väl inte så vanligt i Sverige. Jag har mina rötter borta i Asien och hos oss är det mycket vanligt - man bjuder några, de bjuder med sig sina vänner och kompisar osv. "invited by the invited" som vi säger. Om man inte vill det så får man påpeka det särskilt i inbjudan, då gör de ju inte så. Inte heller om det är högtidligare typ av bröllop med fest på hotell/restaurant och så. Men annars så gör ju den här seden att bröllop kan bli väldigt stora - några hundra personer är vanligt. Och har man stor släkt så kan det ju öka på ytterligare...
Ang att bjuda respektive struntar jag i vad etiketten säger. Jag tycker det är självklart att man inte ska behöva bjuda personer man inte har någon som helst relation till, som t ex respektive man inte umgås med och aldrig kommer att göra heller. T ex arbetskamrater vars respektive man inte träffat. Däremot om respektiven är etablerad så att säga, om man träffar honom/henne då och då (även om man träffar den andre mer) eller om h*n kommer att finnas med i umgänget framöver (t ex en släkting som träffat nån och där det nu blivit seriöst), då tycker jag det är galet att inte bjuda med.
MEN oavsett det så bjuder man inte in sig själv eller sin partner. Antingen accepterar man brudparets önskan, hur knepig man än tycker den är, eller så tackar man helt enkelt nej.
Ja själklart är det så att man själv bestämmer vilka som får komma på ens bröllop. Och Jennie med ie kommer med det mest dräpande argumentet någonsin, man har ingen relation till dessa okända människor. För varför bry sig om att dom tydligen betyder mycket för dina vänner. Att dom har valt att vara ihop med dessa personer är förmodligen bara en nyck som kommer att gå över inom en vecka, lite som att fråga chans på någon i lågstadiet. Att tro att ens vänner är vuxna människor med vuxna relationer är att överskatta dessa människor. Personligen har jag förbjudit alla mina vänner att träffa människor som jag inte har någon relation till. När lagen gör det möjligt skall jag även se till att sterilisera dom så att dom inte kan få några barn som jag inte har någon relation till. För, hallå, det är ju ändå MIN bröllopsdag och då måsta väl alla ta hänsyn till MINA känslor...
"Alla" pratar om att acceptera brudparets önskan - åtminstone om man själv är brudpar 
. Men om brudparet skickar ut en inbjudan till EN person i ett samboförhållande, då gäller inte brudparets önskningar längre, eller?
fru&herrBarbarella. Jomenvisst ska man bry sig om att de betyder mycket för ens vänner. Men om valet står mellan att kunna bjuda 10 personer till som man har en relation till och umgås med eller att behöva välja bort dessa 10 till förmån för 10 man aldrig träffat och aldrig kommer att umgås med bara för att de betyder mycket för t ex ens arbetskamrater, ja då tycker jag valet är enkelt. Min man betyder givetvis jättemycket för mig, men jag kräver för den delens skull inte att mina jobbarkompisar t ex ska välja bort SINA vänner för min och min mans skull....
Jonnes brud mfl.
Visst kan man låta bli att bjuda respektive om det är ens önskan, men då får man lugnt finna sig i att folk kommer att undra varför och fråga om "min sambo Bengt är välkommen också?".
Självklart reagerar folk såhär eftersom etiketten säger att man bjuder med etablerad partner. Jag tycker inte det är särskilt konstigt att det väcker funderingar.
Eftersom ni medvetet valt att göra såhär får ni väl finna er i att motivera ert beslut för de som frågar och räkna med att ett antal personer ogärna går på bröllop utan respektive. Men det kanske inte spelar någon roll när ni i alla fall gjort som ni velat?
Jag har inte det "problemet" då vi har ett litet bröllop. Jag bara är nyfiken på hur folk resonerar när de pratar om respekt för egna val på bröllop resp. tycker att det är självklart att ifrågasätta en inbjudan som är ställd till en part i samboskapet.
Om folk försöker bjuda in sig själva eller sin respektive som man inte bjudit kan man helt enkelt svara: "Ja, du/ni är självklart välkomna till kyrkan."
Man kan sätta punkt där och betona "till kyrkan", eller så kan man fortsätta att säga att tyvärr kan vi inte bjuda alla till festen efteråt för lokalen/budgeten/etc tillåter inte det. Om man slingrar sig så kan ju personen tolka det som en inbjudan och då blir det bara ännu jobbigare.
