• luthiengirl

    ååå, jag längtar.

    Snacka om svårt :) Ännu 7 långa månader tills vi får älska... :)

    Jag och min pojkvän är kristna vi har varit ett par i 2,5 år nu, och vi vill vänta med sex tills vi är gifta. Tyvärr har ju inte det här lyckats helt, förlorade min oskuld efter ca 4 månader tillsammans. Klart att vi hade kunnat vänta, men attraktionen mellan oss har varit helt bedövande redan från första stunden vi sågs. Det är underbart hur Gud har välsignat oss människor med en sexlust.. :) Nåja iallafall. Vill bara skriva av mej. Är så pirrig.

    Det var i somras när vi bestämde oss för att lägga av och hålla oss ifrån varandra tills bröllopet. Det gick bra ända tills november, då hade vi sex en gång. Längtan blev för stor helt enkelt. Men nu går det bra, och jag tror vi kommer att klara av det den här gången. Nu vill jag inte att ni ska tro att vi på något sätt är slavar under någon allmän regel, eller att någon predikant tvingat oss att leva i celibat, det är helt enkelt vårt eget beslut. Vi vill utveckla vårt förhållande på andra punkter nu, och vi vill spara samboendet och sexlivet till äktenskapet. Dessutom är vi båda övertygade om att det är vad Gud menat helt enkelt.

    Men just nu är jag så glad för jag börjar känna mej helt ny på något sätt. Helt orörd, fast jag inte alls är det egentligen. Och vårt förhållande har absolut inte påverkats negativt av vårt beslut, tvärtom. Jag känner mig mycket oftare nyförälskad och det finns en helt otrolig spänning mellan oss. Varenda gång vi kysser och smeker varann med lite passion inblandat så slår det sådana gnistor att jag knappt kan stå på benen.

    Önskar förstås att jag vore oskuld ännu, det vore det bästa.. men det här är ändå the next best thing. Och jag är glad att min första gång blev med honom som jag ska spendera resten av mitt liv med. Jag är glad att jag höll på mig.

    På det här sättet blir vårt bröllop en sån avgörande och stor dag, när vi verkligen sparat de intimaste delarna tills just den dagen.

    Vår bröllopsnatt kommer att bli helt oslagbar... ;)

    Iaf. Ursäkta mitt svammel. Nu är jag nyfiken på vad ni har för tankar och åsikter om sex, avhållsamhet och kristna par som sparar sig till bröllopsnatten. Jag är ett levande exempel.

    Ha det så gott. God bless u.

  • Svar på tråden ååå, jag längtar.
  • Blivande Fru Stålhandske

    Jag måste få fråga, och det är ABSOLUT inget illa menat.. Det verkar som om de flesta kristna här redan har haft antingen samlag eller någon annan sexuell aktivitet? Är det inte jobbigt att hela tiden kämpa emot dessa skuldkänslor som ni får inför Gud?

  • Wife to be

    Hej!
    Jag har visserligen inte följt hela tråden men jag blir mörkrädd av det lilla jag läst. Jag är frälst och numera fru. Jag och min man var tillsammans i cirka två år innan vi gifte oss. Inte fanns det i vår föreställningsvärld att ha sex före äktenskapet.
    En djup relation men Jesus var vårt ledord. Han dog inte på korset för att vi skulle synda och be om förlåtelse. Han dog på korset för att vi skulle leva heliga liv som Fadern är helig.
    Visst kommer ni få förlåtelse, visst kommer ni säkert till himlen, men det är inte någon vidare skillnad på en kristen som lever som världen och en icke-kristen som lever som världen.
    Lessen om ni blir arga nu, men det är vad skrifen säger. Var salt! Var ljus! Lever man i en sxeuell relation före äktenskapet lever man i synd och mörker och Jesus gråter. Du kanske inte märker skillnad nu men synden har konsekvenser både andliga och naturliga och de får vi drass med även om vi ber om förlåtelse!

  • it-belle

    Wife to be:
    Läs hela tråden innan du uttalar dig...

  • Ellte

    Wife to be: Står det inte också att man inte ska döma andra? Vad vill du att ditt inlägg ska leda till? Mer ångest? Det är inget jag som kristen vill orsaka mina medmänniskor iallafall...

  • luthiengirl

    Hej igen. Wife to be: Jag är lika troende, lika frälst som du, men jag måste verkligen klaga på ditt inlägg litegrann. Du HAR visserligen helt rätt. Men the fact remains, det är många kristna par som har problem på det här området, och verkligen vill vänta men inte klarar av att stå emot trycket. Så var det ju för oss. Så, det är ju bra ifall ni inte hade problem med att vänta, men det hade vi, och många andra, det är därför vi måste stötta varandra och inte klanka ner på varandra, för det gör inte Gud heller.

    De skuldkänslor vi kristna tampas med, såg att någon frågade om det här.. det beror på att vi älskar Herren så mycket att vi vill göra det Han har sagt åt oss att göra, och leva enligt Hans riktlinjer. Men faktum är att Gud inte vill att vi ska leva med skuldkänslor, därför så sände Han Jesus till jorden, för att dö som ett offer för alla våra synder. Genom det offret så finns det förlåtelse, och ber vi om förlåtelse så är felsteget utsuddat, borta. Därför är det nog bara vi själva som känner skam och skuld, i Guds ögon finns ju inte synden mer. Det är härligt att vara kristen, inget trams som någon också påstod här, lite respekt tack :)

    Och det är härligt att vänta med sex också, även om jag förstår att det är svårt att begripa när man inte själv är troende. Men till mina kristna systrar här kan jag bara säga: Kämpa på!! Känn er inte modlösa eller dåliga, utan tänk på allt det positiva, ni får spara nåt underbart till bröllopet och livet som gifta, det kommer att medföra mycket välsignelse och bröllopet blir en ännu mer spännande och högtidlig dag när ni vet vad som väntar till natten... Gud har nog en plan bakom allt, och de regler Han satt upp för oss är inte tomma regler, utan kärleksregler. För vår skull. Se det som ett offer, säg: "Gud, jag tillhör dig, min renhet tillhör dig fram tills den dagen jag gifter mig med den man Du fört mig samman med." Men ge inte upp om det misslyckas, be om förlåtelse, sätt dig upp på hästen igen, och försök på nytt.

    Men du som sa det där om en månads paus ifall ni misslyckas.. det är en DÅLIG idé! Mycket dålig! Ni ska inte bestraffa er själva på det sättet, ni ska ta er igenom det hela tillsammans istället. Gud bestraffar er inte heller, Han är bara kärlek och nåd, så bestraffa inte er själva. Det är inte bra att riva isär ett förhållande, speciellt inte efter att man har haft sex och kommit mycket nära varandra, man ska hjälpa varandra då istället och uppmuntra varandra, trösta varandra, be tillsammans... Jag är övertygad om att Gud vill att ni ska vara tillsammans, och inte ifrån varandra.

    Ett bättre tips som jag har åt er, det är att ni ska försöka undvika att sätta er själva i omänskligt svåra sitsar. T.ex. bastu, sova tillsammans, vara ensamma sent på kvällen, hångla o hetsa upp varandra onödigt mycket, ha preventivmedel tillgängliga.. allt det här gör det så mycket enklare att gå snett. Så undvik dehär situationerna och försök göra saker tillsammans, bowla, gå på cafe, kolla film, träffa vänner, gå på möten..

    Gud är god. Säger det igen.. det är härligt att vara kristen. Få inte en hemsk bild av det hela för det ÄR verkligen en enorm befrielse, det ger mening åt livet, man får se under, man får vara älskad, man får alltid gråta ut i Guds famn, man får be om saker, man får förvänta sig saker, man får svar på sina böner... kunde gå på hur länge som helst. Gud tack för att Du är den Du är!

  • paret

    Hej Luthiengirl och alla andra.

    Många fina, väntansfyllda tankar här :)
    Jag längtar också mycket och ibland ännu mer efter att få dela den intima närheten med mannen som älskar mig! Har själv aldrig haft sex med någon tidigare och det känns oerhört tryggt att veta att jag ger allt till en som älskar och respekterar mig.

    Hur andra kommenterat det som av någon orsak fått reda på det, eller frågat?

    Över förväntan positivt. Bara mött respekt och inget hån. Tacksam för det. -Han måste verkligen älska dig som orkat vänta så länge, är en kommentar som en klasskompis gav mig. (Pojkvännen o jag har varit ett par i mer eller mindre fem år.)

    Vad gäller sex och tidigare inlägg...

    Vill göra en liten jämförelse med något annat.

    När jag gick i lågstadiet tyckte det var spännande att hitta på bus. En kompis lärde mig att snatta godis och tyvärr bar det sig inte bättre än att jag gjorde det oftare och oftare. Övertygelsen att detta var helt fel blev bara starkare och starkare. Pratade med en person som betydde oerhört mycket för mig. Fick ingen utskällning eller så, men kärlek och stöd och visst ville den här personen be för mig att jag skulle kunna sluta falla för frestelsen att ta saker i affären, det var ju det jag ville - sluta altså.

    Jag upplevde Guds och människors stora kärlek och förlåtelse till mig och jag VILLE vända om på min livsriktning. Nu är det så länge sedan det hände, men tror att jag t.o.m. gick till affären och sade som det var och erbjöd mig att betala tillbaks.

    Det var en underbar lättnad och befrielse att bli av med snatteribeteendet! Godis smakade gott igen :)och jag var lycklig att förlåtelsen också gav mig kraft att ändra riktning på mitt liv!

    Den här erfarenheten rikare gjorde att jag i mellanstadiet pratade med en klasskompis som jag såg snatta en sak i en affär. Hon tackade mig senare för att jag hade gjort det.

    Inte så att man skall döma en person,förakta den eller så, det ville jag inte, men vissa beteenden och handlingar skadar oss, på olika sätt.

    En lösning kunde ju ha varit att säga: Det är inte fel att snatta, jag skall inte döma. En lösning som jag inte tror hade löst situationen. En annan kanske kunde ha sagt: Vilken hemsk människa du är, hur kunde du? Vilket inte heller hade löst situationen.

    Jag tycker om hur Jesus sade till äktenskapsbryterskan:

    "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer." Joh. 8:11

  • Azacia

    Får man fråga, vad tycker ni tjejer om eran fästman haft sex tidigare? Finns det några såna par här? T.ex att tjejen är oskuld, men mannen haft sex tidigare?

    Jag undrar bara vad ni tycker om det för jag känner några som det faktiskt blev så för...
    *nyfiken*

  • it-belle

    luthiengirl:
    Åh, vilket bra inlägg! (ditt senaste alltså)

  • Lanzara

    Vill bara börja med att säja att här finns otroligt många VÄLDIGT bra inlägg. Tack Luthiengirl och alla andra...

    Vi är också troende, MEN... hör till kategorin som har "fallit" på denna punkt...

    Orkar inte gå int på det mer just nu eftersom klockan är mycket men tänkte bara säja åt Acazia att... Så var det för oss!!

    Jag var inte oskuld när vi blev tillsammans (han var)... Han fick reda på det när det verkligen blev allvar mellan oss... Han ville verkligen ha mig då, men tog beslutet om att vi INTE skulle bli tillsammans just pga det... Han kände att han inte skullle klara av det...

    MEN sen en månad efteråt blev det ändå vi... Han hade funderat mycket och båda kände att det var så rätt... Vi pratar inte ofta om det. Och när jag förlorade min oskuld var jag väldigt ung, och det skedde inte många gånger. Förhållandet som jag förlorade oskulden i slutade väldigt dåligt, och det har kanske stillat hans avundsjuka, eller vad han nu kände i början. Han VET att jag tycker att det är mycket bättre med honom... Så det är nog rätt lugnt.

    Men jag gillar inte tanken på det. försöker att inte tänka på det, men jag känner mig misslyckad! Jag skulle så gärna vilja att han vore min enda. Att han skulle känna att "dethär vet bara VI hur är"... Klart att exet inte har en aning om hur vi har det, men iaf...

    Så, jag FÖRSTÅR verkligen tanken bakom att "det" hör till äktenskapet. Man skulle slippa avundsjuka, skuldkänslor och allt annat...

    Väldigt bra tråd!!! Vi funderar lite på att sluta helt tills vi gifter oss... Men i stundens hetta är det svårt. Kan dock tillägga att vi var tillsammans ett år innan vi hade samlage, men innan dess hade nog andra sexuella saker inträffat som har blivit nämnda tidigare i tråden...

    Är jag ett hopplöst fall?

    Gud välsigne er!!!

  • loppi

    Wife to be
    Jag förstår verkligen vad du menar...och du tycker säkert att det är rätt åt mig att jag nu har världens dåligaste samvete IGEN...Mörkrädd, ja skojjar du...men jag tänker inte låta det trycka ner mig...När vi är förlåtna ÄR vi UTAN synd, Gud GLÖMMER vad vi har gjort för fel och det är bara upp till oss om vi ska älta allt igen och ingen.
    jag ÄR ett salt i mörkret, jag ÄR ett ljus i världen och jag KOMMER att komma till himlen. Sex före äktenskap är inte "värre" än någon annnan synd, så därför får vi nog alla drass med vissa konsikvenser, för jag tror väl att ingen här är utan synd Eller?? =) Tyvärr får man väl säga men vi är i världen och synden lockar oss alla...Okej det är ingen "ursäkt" till att ha sex innan man gift sig, men man kanske inte ska snacka innan man vet vad det handlar om...Jag kommer ALDRIG låta mitt snesteg att få mig lämna min possition i Kristus, jag är här för att fullfölja uppdraget, med blod svett och tårat!!!!

Svar på tråden ååå, jag längtar.