Bantningshysteri och mirakelkurer

pickolina - Jag hade sparat den där artikeln. Jag klistrar in den här:

Dietisters råd orsakar fetma:
Fett är inte farligt. Fetman har ökat explosionsartat under den tid då dietisterna har rått oss att undvika fett. Men man blir varken fet eller sjuk av fett. Gör tvärt emot dietisternas råd och undvik i stället socker, bröd, pasta, ris och potatis, skriver läkaren Christer Enkvist.
I flera svenska dagstidningar har vi under de nyss gångna helgerna fått olika dietisters råd om hur vi borde göra med maten för att inte gå upp i vikt: Ät mindre fett och motionera mycket.
Problemet är att det är under alla de årtionden som dietisterna gett dessa råd som fetman ökat explosionsartat. Folk följer råden i stort och fettkonsumtionen har gått ned de senaste 20?30 åren.

Trots detta blir allt fler allt fetare. Detta gör dock inte att dietisterna ens tänker tanken att råden kanske är felaktiga utan de fortsätter att ge samma råd, år ut och år in.

Därför kan man säga att det är dessa råd som är en av orsakerna till fetman.
I stället borde dietisterna ansluta sig till det paradigmskifte som säger att det är den enorma kolhydratkonsumtionen som är den huvudsakliga orsaken till fetman.
I SvD kunde vi den 8/1 läsa om forskning från Karolinska Institutet som visar att kvinnor som drack fet mjölk behöll en lägre vikt än de som inte drack fet mjölk. Genom enkla iakttagelser av verkligheten kan vi se att detta stämmer bra.

På 1950- och 60-talet skar man aldrig bort fett på skinkan och drack alltid fet mjölk och det fanns knappast några feta människor alls. Och förr visste alla att ville man ha grisarna feta skulle man ge dem potatis och spannmål, det vill säga kolhydrater i riklig mängd.

När nuförtiden grisarna ska vara magra ger man dem soja, raps och vassle, alltså proteiner och fett.
Före 1960-talet existerade inte fetma eller typ2-diabetes bland eskimåer trots att de livnärde sig på animaliskt fett. I början av 1960-talet kom Coca-Cola och den moderna världens kolhydratprodukter till eskimåerna och då kom också fetman, typ2-diabetes och andra sjukdomar man ser i spåren av en extrem kolhydratkonsumtion.

?Då rörde sig folk mer? är det klassiska motargumentet. Det gjorde de, men hur är det med motionen?
I en av de största dagstidningarna kunde vi också före jul se en tabell på kalorier man gör av med vid olika aktiviteter. Vid promenad i en hastighet av sex km/tim har man förbrukat endast 150 kalorier efter 34 minuter.
Vill man göra sig av med 2 000 kalorier måste man promenera i sju timmar och 20 minuter. Om ett barn som väger 20 kg ska bränna 100 gram lösgodis måste det springa i tre timmar och 20 minuter.

Motion och rörelse är annars nyttigt för hela kroppen och bör
i högsta grad uppmuntras, inte minst efter julens stillasittande. Hjärta, lungor, leder, ben och senor mår bra, men vad gäller vikten är det praktiskt taget omöjligt att motionera sig ned i vikt.

Kolhydraternas roll och rörelsers ringa påverkan på vikten är känd sedan 1800-talet och bekräftades igen i en nyligen framlagd doktorsavhandling. En Uppsalaforskare studerade havskappseglare och visade att trots att de åt ?nyttig mat? med frukt och grönt och rörde sig maximalt gick de upp i vikt.
Annars skrev fransmannen Brillat-Savarin redan 1826 i kokkonstens klassiker, Smakens fysiologi, att ?korpulensen förorsakas av en med mjöl och stärkelseämnen överladdad diet? och att växtätare blir feta om man utfodrar dem med potatis, säd eller mjöl medan köttätare aldrig blir feta.

I den tidens medicinska litteratur rekommenderar professor Ebstein från Göttingen redan 1854 en diet för feta som är ?särdeles verksam för minskning av hullet?, nämligen ?inskränkning av kolhydrater, potatis, socker och sötsaker af alla slag förbjudas helt och hållet?.
Allt slags kött kan förtäras och ?fett i alla former såsom fet svin- och fårstek, fet skinka och om inte annat fett finnes att sätta benmärg till soppan?.
Vidare skriver professorn: ?Af spritdrycker tillåtas endast till middagen två à tre glas lätt vin. Öl bör uteslutas. Måltiderna ej flera än tre om dagen?.

Så gör tvärt emot dietisternas gamla råd. Ät er mätta på riktig mat tre gånger om dagen. Undvik mellanmål och var inte rädd för fett. Man blir varken fet eller sjuk av fett.

Och vill ni gå ned i vikt, minska då på eller undvik socker, bröd, pasta, ris och potatis.

Christer Enkvist
läkare
Trollhättan

M.G - Självklart handlar det mycket om kosten, men även om motionen. Jag har alltid levt ett aktivt liv och haft ett aktivt jobb och jag märker verkligen skillnaden som blir när man istället är mer inaktiv (är sjukskriven), tex sitter framför datorn på dagarna osv... Det gör en enorm skillnad, på alla sätt och vis.

Och om experten/läkaren på Oprah har rätt att det är inaktiviteten och inte pga sämre ämnesomsättning som vi rent allmänt får svårare att hålla vikten/lättare går upp när vi blir äldre så kan man ju se tydligt att vardagsmotionen betyder mer än vi kanske är/varit medvetna om.

Tjejen på "bert" nämnde bla att hon tycker att vi trist nog förlorat innebörden av ord som "vardagsmotion", "lördagsgodis" och "lagom"... Precis det som du var inne lite på.

Nu ska jag läsa artikeln som du klistrat in.. :)

Våra motionsvanor har förändrats enormt mycket. När jag var liten var jag ute och cyklade, klättrade i träd, grävde snögrottor, sprang uppför snöiga backar med pulkan, åkte spark, skridskor, skidor och lekte indianer och cowboys i skogen. Min fem år yngre bror gjorde sällan det, såvida inte vi äldre barn drog igång något - han satt framför tv-spelen, datorn och tv:n. Klart som fasen att det påverkar. Alla mina äldre släktingar har också haft ett mycket, mycket mer fysiskt krävande liv än jag som ofta sitter vid skrivbordet under mitt arbete.

Inuiterna är ett konstigt exempel - de har ju precis som vi kommit länge ifrån jakt- och bondesamhället som de facto ger en mer aktiv livsstil. Min morfar skötte en gård med skog, kor och odlingar från tolv års ålder, åt stora portioner fet och kolhydratrik husmanskost (sirapsbrödsmackor med såväl kokt ägg, ost, smör och messmör, potatis i mängder med smörstekt fläsk och gräddsås, gröt med standardmjök etc) och var en senig, muskulös, vältränad man livet ut. Men, han var också fysiskt aktiv dagarna i ända.

Även om det mycket väl kan ligga en del i de kostråd som anses vara politiskt korrekta, så kan man inte bortse från våra motionsvanor. Motion ökar ämnesomsättningen både på kort och lång sikt.

M.G - Nu har jag läst artikeln. Hmm, jag tycker väl att vissa delar var bra och andra mindre bra.

Att det inte går att minska i vikt med hjälp av motion är ju tämligen ologiskt.

Att man sedan "måste" undvika kolhydrater tycker jag oxå är överdrivet... Det går utmärkt att äta bröd, pasta, ris, potatis osv.

Att läkarna/dietisterna propsar på fettsnål mat och mycket motion men inte nämner minskning av kolhydrater är oxå väldigt felaktigt. Senast igår såg jag tex på "fråga doktorn" och dom pratade om minskat kolhydratintag. Det är väl ganska allmänt för den trend av kostråd som är idag, att öka på fett/proteiner och minska på kolhydraterna. Det tjatet går ju inte att undvika i tidningarna eller på tv. Även från läkarnas och dietisternas sida.

Jag kan säga att jag mer eller mindre levt på kolhydrater hela mitt liv... Mycket kolhydrater... Och jag har alltid varit smal. Jag tror inte på denna kolhydrathysteri som råder.

Självklart handlar det om att vi äter fel och vi äter för mycket, men den kolhydratjakt som är nu tycker jag är överdriven.

Jag tycker att tjejen på "bert" hade helt rätt. (vilket tjat om henne ;)) Vi behöver återinföra orden vardagsmotion, lördagsgodis och LAGOM!.. :)

Kolhydratjakten som råder nu är likvärdig fettjakten som rådde förr... Vad är det som säger att detta är "rätt"??? Vi upptäcker säkert om en herrans massa år att även detta var fel väg att gå... ;):D *fniss*

Hur man än vänder och vrider på det så handlar det ju om matematik. Plus och minus.

Självklart så kan man äta kolhydrater om man håller sig inom vad man förbrukar.. Och självklart så påverkar motion då motion gör att vi förbrukar mer.

pickolina - Det är många som kan stoppa i sig vad som helst utan att gå upp ett gram.
Jag tror att det bästa vi kan göra är att äta som vi gjorde på Stenåldern.
eftersom insulin lagrar fett tycker jag det låter ganska logiskt att man inte bör äta för mycket snabba kolhydrater.

M.G - Då kan jag lägga till att jag inte är en av dom, som kan äta vad som helst utan att gå upp i vikt. Då jag har en ätstörning så har jag i perioder hetsätit mig upp ganska många kilon. Sist så mycket som 30kg. Men alltså gått ner till normalvikt igen. Trots att jag alltså äter bröd, pasta, potatis och ris dagligen.

Det finns ju experter som påstår att det här med högt GI och blodsockerpåverkan är väldigt överdriven.

Jag tycker att man självklart ska undvika sockerbomber, så som läsk, juice, godis osv osv... Men att undvika pasta, potatis, ris och bröd tycker jag är en till viss del onödig överdrift...

Man kan ju gå ner med vilken metod som helst. Frågan är ju om man kan behålla vikten och om metoden är hälsosam för kroppen.
Enligt GI kan man ju äta råris och fullkornspasta, så det är ju inget dom avråder en från till fullo.