Fick precis "diagnosen" IBS av min läkare efter att ha haft problem med magen i mer än fem år. Inget dramatiskt för mig, jag har haft det på känn länge länge, men eftersom man inte kan bota IBS så sket jag i att s.a.s. "få diagnos"- den kunde ju inte hjälpa mig ändå.
I stort hade jag rätt, men det kan ju vara bra att få recept på visserligen receptfria läkemedel som man kan behöva.
Jag fick Inolaxol, som är ett slags bulkmedel som hjälper magen att jobba, och det verkar "utjämnande" så man kan ta det både när man har lös mage och hård mage.
Det där med fibrer sa min doktor var individuellt, vissa funkar det för, andra inte.
Jag kan egentligen äta vad som helst utom laktos (blev laktosintolerant som vuxen, antagligen pga IBS), men i olika perioder. Om jag är stressad eller på väg att bli det krymper spektrat ibland, och ibland är det bara något enstaka särskilt födoämne som inte funkar.
Men ibland (sällan) upptäcker jag att jag har ätit laktos i efterhand, och det gick bra... skumt.
Så jag tror att det är väldigt individuellt och beror på hur det är annars i livet.
Sen blir man ju väldigt uppmärksam på sin mage som IBS:are, och glömmer ibland att vanliga människor blir dåliga i magen av saker som ägg, stark mat och mycket socker. Det är klart att man, om man är som vi, ska undvika att göra magen värre, men dessa saker är ju dåliga för alla, det är inte för att man är sjuk som magen pajjar.
Ta det lungt och sköt din mage med regelbundna mattider och balanserad kost, det kommer att gå bra!