Ännu en tur med barnkarusellen
Vad det gäller utseendet försöker dom matcha donator och mottagare, vilket betyder att man får ägg från någon som överensstämmer med ens egen hårfärg, BMI, längd osv. Jag skulle tex inte få ägg från någon som är blond, kort och tjock.
När det gäller intelligens har dels min man så att det räcker för två och dels har man ju ingen aning om det när man adopterar heller. Det är ju inte så att adoptivbarn (eller deras biologiska föräldrar) får genomgå ett intelligenstest innan adoptionen och att man får papper på att man får hem ett friskt, välartat barn som kommer att sluta med blöjor i ettårsåldern och har ett IQ på 180.
När man adopterar har man två osäkerhetsfaktorer vad det gäller dåliga gener, vid äggdonation bara en. Vid många adoptioner är en, eller kanske till och med båda föräldrarna helt okända. Och även om man vet vilka föräldrarna är och kanske till och med får träffa dom så får man ju knappast någon genetisk profil på dom.
Om äggdonatorer vet man att dom har gått igenom både fysiska och psykiska undersökningar och blivit godkända. Dessutom vet man att dom har mer empati och ett större hjärta än många andra människor.
Varför skulle det vara så viktigt med dåliga gener att man helt bortser från goda gener? Man har ingen aning om vilka anlag man för vidare till sina barn och vilka som kommer från pappan och man vet inte heller vilka som sen kommer att aktiveras - bara för att man har anlag för tex bröstcancer behöver inte det betyda att man nödvändigtvis kommer att få det. Kanske ens egna dåliga gener ersätts med några som är bättre?