Bebis före/efter bröllopet!! Del 3
Silva79 startade förra tråden.....
Kände att denna tråden behövs för att ventilera o diskutera allt som har med graviditetsönskan, gravidet osv!
Silva79 startade förra tråden.....
Kände att denna tråden behövs för att ventilera o diskutera allt som har med graviditetsönskan, gravidet osv!
Vad är det du är mest rädd för?
Jag är mest orolig för att ligga där med en massa främmande människor runt omkring en. Smärtan är jag inte så orolig för.
Om du är rädd för smärtan tror jag att kejsarsnitt kommer göra mer ont fast efteråt i stället. Det är ett stort sår som skall läka.
Är i vecka 11 nu..shit tiden går.. Har t.o.m en fin liten kula på magen. På bvc sa att det skulle synas tidigast i 4e månaden typ, jo tjena..
Jag är precis livrädd för att föda barn! Jag vill inte ha kejsarsnitt heller men ut måste den ju tydligen på nått sätt o jag vågar knappt tänka tanken att behöva föda vaginalt.
Ska ringa o få gå på såna där "Aurora" samtal men det ska man tydligen inte börja med förrens i v 25. Lär inte kunna vänta tills dess, jag behöver veta hur det är tänkt att bebisen ska komma ut!!! ;)
Är 25 förresten.. Lite overkill att skriva det kanske med tanke på mitt nick.
Hej tjejer,
Har läst lite i tråden och vill bara säga lycka till till er som jobbar på att bli med bäbis! Själv så har jag en liten kille på 10 veckor och ska gifta mig i april nästa år. Tog det enklaste först =)
Till er som har funderingar kring förlossningen vill jag bara säga att oroa er inte i förväg och i onödan. Det blir ändå aldrig som man tänkt sig när man föder barn! Jag hade skrivit en fin förlossningsplan som jag inte ens visade upp för barnmorskan sen. När det gäller vaginal förlossning vs. kejsarsnitt så finns det fördelar och nackdelar åt båda håll, men kom ihåg att vi är gjorda för att föda vaginalt och kroppen återhämtar sig oftast snabbare då. Hur som helst, det viktiga är den lille/a som kommer ut och inte hur han eller hon gjorde det!
Kram på er!
Hej allihopa!
Vi gifter oss 4 Oktober, så det börjar närma sig nu.
Vi har försökt få barn i 1.5 år. Jag ville helst inte vara gravid när jag gifter mig men vi tänkte har det inte hänt än så kommer det inte hända de närmsta månaderna innan bröllopet.
MEN johooo det gjorde det. Nu sitter jag här och är i v 10. Gifter mig om 2,5 vecka och kommer inte få dricka nån champagne. Trist... men samtidigt är känslan av att veta att jag förmodligen (förhoppningsvis) kommer ha ett alldeles eget litet pyre hos mig i April gör väl att jag kan dricka champagne när vi firar 1årig bröllopsdag istället!
Jag måste bara säga till er: Skam den som ger sig. Det kanske tar ett tag, men för de allra flesta tar det sig ju till slut!
Ingenjörsbruden
Oj.. vad är jag rädd för.. Att inte ha kontroll, att få dödsångest över smärtan o maktlösheten av att inte kunna göra något för att få det att sluuuuuta, att få ligga i 20 timmar i ren panik, att ha ooooont.. Ja, jag vet inte. Det går ju aldrig att veta hur det kommer gå o det skrämmer mig jättemycket.
Att nått ska gå fel är faktiskt inget jag funderar över.. har inte plats att oroa mig för fler saker ;)
Man kanske inte ska oroa sig för mycket...Får kanske först och främst se till att bli gravid
Sitter här och mår lite illa..bara svagt ...
kan man göra det så tidigt??
Tror jag har BIM nu på söndag så jag får väl testa nästa vecka då