möjlighet att förkorta vigseln?

Hej hej vill bara inflika ang panikångesten så har jag levt med den i nästan hela mitt liv (är 34 år snart)..o har fått psykolog o medicin hjälp( har nu varit med fri i 6 år). Att lära sig hantera och utsätta sig för olika svåra situationer förstärker bara ditt självförtroende..vad är det värsta som kan hända....IGENTLIGEN...jo att du springer ut ur kyrkan o gubben efter...du talar om hur du mår o alla väntar faktiskt på dig där inne...ni går in igen o genomför vigseln o efteråt kan man bara säga som det är....om du tänker positivt så kommer du ur situationen av att fasta i negativa tankar...visst lätt för mig att säga men jag har jobbigt just nu med att jag ska sitta på ett plan till thailand o är skiträdd för att få en attack...min blivande mans ord...det värsta som kan hända är att du börjar hyperventilera o svimma...när du vaknar är du en ny människa...hahahah han är roligt han men det är faktiskt det värsta senariot...o vem bryr sig...alla vill nog hjälpa på sitt vis så jag är faktiskt inte orolig men....fram med positiva tankar tjejen...jag hejar på dig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!...f-låt det blev långt!

jo men jag har förståelse för det också. men men ska klara av detta ändå, jag måste bestämma mig, för detta bröllop måste bara bli av, har redan köpt allt, så det vore onödiga pengar annars, och plus att jag så gärna vill, bara vill..

hehe har plan tanken också, bröllopsresan... tror att jag kommer spendera 4 timmar på flyplans toaletten =)=) när jag är själv så är det ju helt lungt, men då skulle det ju ändå bli pinsamt, folk skulle ju tro att jag var riktigt dålig i magen då =)=)

om det känns fel med borgelig vigsel ska du inte göra det tycker jag, risken finns ju att du ångrar det efteråt, och, grundproblemet med dina ångestattacker kvarstår ju, dom ska inte styra dig till att ta (för dig) sämre alternativ av rädsla.

Jag kan till viss del förstå din skepsis mot mediciner, gisar att din läkare rekommenderade antidepp av nåt slag, funkar säkert för vissa, dock inte för mig och utsättningsproblemen är inte roliga. däremot kan vid-behovs-medicin funka för mig, alltså sån som man tar endast när man känner att ångesten är på väg, inte regelbundet.
men ja, det är ju en kortsiktig lösning även det..

Baby S skrev 2009-01-30 21:29:47 följande:

Mitt inlägg var som sagt inte riktat till TS. Jag tycker hon verkar ha en väldigt sund inställning, bara det faktum att hon ställer frågan visar ju ett sundhetstecken jämfört med bridezillan. Sen har jag inte tillskrivit dig någon titel överhuvudtaget, jag menar brudar i allmänhet som inte har någon som helst respekt för alla marionetter i hennes bröllopsteater.

Det var bara din kommentar att du inte förstår varför prästerna ska ha något att säga till om som fick mig att tända till, inget personligt som sagt, utan rent allmänt. Jag tycker det är så självklart att man måste respektera kyrkans regler och ceremonier om man väljer att gifta sig kyrkligt.

Präster kan få viga utomhus i sin tjänst, och då får de förstås ersättning (= sin lön). Gör man det på sin fritid får man inte ta emot någon ersättning. Till Baby S vill jag säga att man kan se det tvärtom också: det är de präster som ställer upp på utomhusvigslar som är extra tillmötesgående, inte de som säger nej som är elaka. Man skulle ju kunna säga att alla kyrkliga vigslar ska äga rum i kyrkan - men då finns det istället präster som är bussiga och ställer upp på en för dem betydligt mer krävande vigsel, alltså utomhus.

då gissa du rätt, det var vad läkaren rek. men även psykologi, men det är jag också skeptisk emot... som sagt mina principer jag har håller sig inte så bra med mina problem, det var som sa en spekulering förut till mig, och det var att min kropp har äntligen fått tid att känna efter och att det kan vara det, förlora nämligen min förra pojkvän genom döden, och detta löste jag aldrig riktigt, satt och drack bort ett helt år efter, vilket gjorde att jag aldrig riktigt tog tag i det, men jag tror ändå inte att det är det som orsakar.

det var tråkigt att höra...
vad som orsakar kan vara väldigt svårt att klura ut själv, man kan kan få fram den stora bilderna, men dom små betydelsefulla sakerna kan vara svårt, då är det bra med någon utomstående som ser på det med nya ögon...
du kan ju alltid börja med att prata med en vän eller liknande om det känns för jobbigt med en terapeut.

det är inte det att det känns jobbigt, utan det är mer att jag inte tror att det fungerar.

Ja du, jag kan inte hålla med mer. Min kommentar kom sig av att jag upplevt på detta forum att brudparet måste rätta sig slaviskt efter vad prästerna själva verkar vilja ha lust att ställa upp på. Det var även formulerat lite så tidigare i denna tråd, alltså därav min frustration. Men nu har jag ju fått veta att det har att göra med deras ersättning och då hamnar saken under helt annat ljus, även för mig