Där gräset är grönast och champagnen har de rundaste bubblorna

Mlle M: Du verkar njuta av att allt flyter på nu, det är kanon! Alldeles för lätt att stressa och inte fånga ögonblicket när det är så mycket att tänka på. Men det härliga med bröllop är också att man inte KAN planera allt, det händer alltid små incidenter som bara tillför charm och personlighet, sen är ju alla så otroligt välvilligt inställda just denna dag.

förhoppningsis, härligt att du verkar vara uppe på hästen igen, i dubbel bemärkelse. Det har varit en tung vår för dig, äntligen verkar det kännas lite bättre, eller..?

Tack, jag försöker träna på, jag gick faktiskt UPP när jag ammade och ner när jag slutade, men jag tränade tappert på så jag var i god form hela tiden. Några kilon hit och dit är i och för sig inte hela världen, det har du så rätt i.

Idag är det blåsigt och jag, Fru F och våra döttrar ska ta tåget till vår trippeldejt med Izunia i Lund. Egentligen skulle vi ha gått på sångstund hos främlingslegionen (som jag alltid råkar kalla Frälsningsarmén) men det var inställt, så Fru Fräken med dotter har precis varit här och rumlat runt bland Duplo och plocklådor. Monstret sover och jag ska titta på någon av kanalerna i vårt bedrövliga utbud: 3, 5, 6 och två danska varianter. Måste påminna vår hyresvärd om att byta vår TV! Om man ska lata sig så kan man ju åtminstone lära sig något under tiden.

Fick nyss ett mail av manhattanväninnan med otroliga foton från snöklädda berg och pråliga festsalar i Xinjiang-provinsen dit de åkte med sin dotter för att gå på bröllop. Åååå vad jag saknar Kina. Känslan av att man bara gör saker och det är så lätt, allt. Trots att det egentligen är väldigt komplicerat med alla papper som ska fyllas i och horder av människor att slåss mot.

Lapinette, det är inte så mycket hormonerna som att det är fysiskt tärande att må illa dygnet runt och vara trött och ensam ha ansvar för ytterligare ett barn nu när mannen reser så mycket i arbetet. Den första fasen (brukar vara 3 månader men var 5 månader för mig, förra gången) är den minst trevliga, man känner sig inte gravid bara hungrig trött och fet, och sen all osäkerhet med tanke på den höga missfallsfrekvensen före vecka 12 som gör att man inte riktigt vågar glädja sig. Så det är många och komplicerade känslor, inför en stor förändring.
Runt den 5:e månaden började det kännas härligt och spännande på riktigt. Längtar!

Gemma darling, du är allt annat än fet!!! Och kommer att vara jättefin med mage, förstås. Fast chocken måste nog få sjunka in först... För mig hjälpte det med "seaband" mot gravidillamåendet, ett armband som trycker på handleden (låter knasigt men det kan funka). Finns på apoteket och säkert i hälsokost eller så.

Zua, jaa, vad kul om du kommer söderut! Roligt att få ett ansikte till på ett alias här i så fall. Bara positiva erfarenheter så här långt

Jag är gräsänka en massa den här veckan, mannen är på jobbresa nu och ska iväg och träffa kompisar i helgen. Så det är mest dottern och jag, solokvist. Desto viktigare att aktivera sig och göra roliga saker. Jag är fullständigt hopplös när jag är själv, äter fil till middag och orkar inte bädda och göra fint hemma. Mannen har en mer pedant ådra, så då skärper jag mig.

Snart Lundadejt med Izunia och Gemma med döttrar, hurra!
Kram
FruFräken

Tillbaka från Lund, känner mig upplyft, en smula triumfatorisk till och med - lyckades dricka en hel, utspädd cappuccino (it's a dirty job but Gemma's got to do it). Monstret var dessutom på sitt allra gladaste, pladdrigaste humör under fikan OCH hemresan OCH middagen och åt mästerligt med gaffel, till och med min överkryddade pannbiff slank ner. Hon somnade under ivrigt pladder med sin kossa.

Mitt humör är sorgligt nog kan det tyckas, inget annat än en reflektion av dotterns. Man blir sådär sammanvuxen när man tillbringar så otroligt mycket tid tillsammans. Inte min kopp te men nödvändigt. Och nu när hon var sådär glad och charmerande kom jag plötsligt ihåg vilken kärlekskick det är att vara mamma. Tror att min dipp helt klart har hängt ihop med att monstret haft en riktigt besvärlig period fylld av gnäll, raseriutbrott och ett ständigt klängande runt min vad. Självklart är också detta en del av mödraskapet men det har hållit på så länge nu att det snarare varit en kris. Taskig timing med andra ord, lätt att tänka att "och detta ska man stå ut med, gånger två!".

Sent ikväll kommer mannen och i morgon väller större delen av vårt bohag in, inklusive sängar och en hel del andra möbler som vi har förträngt. The pregnant lady kommer med andra ord ägna dagen åt att ömsom trycka i sig ostsmörgåsar, ömsom lyfta tungt.

Kram, G

...och apropå lyx, flärd och glamour, och att jag själv befinner mig i en lite annan dimension för närvarande: Just nu har jag hällt ner all bulghur i stekpannan tillsammans med kycklingen, samt ärtorna - allt för att försäkra mig om att samtligt stekfett ska absorberas och hamna i mitt fullständigt hämningslösa gap. Pilutta!

Det är inte klokt så mycket skräp man samlar på sig på tre år. Och då har vi knappt hunnit peta på våra egna saker, vi har haft fullt upp med att tömma hyllorna från hyresvärdens dammiga gamla bruksanvisningar från 1983, tjugo plastcitroner som man knipsar fast i duken för att den inte ska fladdra (ve och fasa om den skulle göra det!); ja ni fattar, bedrövade är en underdrift om jag ska beskriva mannens och mitt tillstånd. Men monstret är i alla fall jätteglad, hon har förenats med sin rullande Wheely Bug-nyckelpiga och hunnit växa i den också.

Vad pysslar ni med då? Kram, G

Själv har jag legat i 1,5 timme och blivit plågad, ansiktsbehandling, men attans vad fin jag kommer att bli om en så där 4-5 dagar ... när såren har läkt.

Så inte så mycket glamour från min sida. Ikväll kommer maken hem. Bara det innebär glamour då jag har saknat honom. Ser fram emot en varm och solig helg (som SMHI säger att det ska bli). Vad tänkte ni hitta på? Själva ska vi nog heja på alla svettiga löpare som springer förbi här utanför på lördag och på söndag skulle jag vilja ta en sväng till landet för att gratta mamma på morsdag. Samtidigt så har vi en väninna som är uppe i stan från Antibes och jag vet inte när och hur hon har tid att träffa oss. Så i princip är det inte mycket som är bestämt och det är så skönt efter flera hektiska helger med antingen resor, besök eller födelsedagsfirande.

Mlle M
Å nu är det verkligen nedräkning!
Vad blir det för underkläder du tänkt dig?

Izunia
Nej det har inte jag heller tyvärr så jag får passa på att dricka ordentligt när jag träffar andra som också gillar champagne. Är helt inne på devisen att alla dåliga ursäkter för att drica champagne är bra...

Gemma
Nja det går upp och ner men jag försöker att inte tänka på min livmoderhalscancer så mycket, inte många dagar kvar nu tills jag får veta hur stort ingrepp som krävs. Läskigt!

Fårstår att det nästan är lite nostalgi redan när du ser kinabilder, men glöm inte att man tenderar att glorifiera sina minnen och förtränga det dåliga, tex smog och alla som stank och spottade överallt mm. Men förstår att du längtar tillbaka till det aktivare liv du levde där nere, du verkar inte helt nöjd med "hemma livet" här.

Ang Monstrets humör, är hon i en tillväxt fas eller något? Då kan de ju ibland bli väldigt gnöliga och griniga.

Och så ett litet viftande med pekfingret, håll dig till ostmackorna så får någon annan sköta det tunga lyftandet åt dig!

Fru Fräken
Har hört flera som blivit hjälpta av den sortens armband, så något måste det ju ligga i det. Tydligen ska det trycka på vissa nervpunkter eller så, ungefär som akupressur.

Vill bara poängtera att det inte alls är fel att äta fil till middag, det gör jag jätte ofta, mannen jobbar så mycket och det är inte roligt att laga mat bara till mig. Så det så!

I övrigt händer inte mycket, var och sprang vårruset och så drack vi bubbel till picknicken efter. Fick en riktigt bra tid trots kryssandet mellan promenerande damer. Vad i hela friden gör man i "springa" eller "springa fort" gruppen om man ändå tänker gå?

Idag har jag varit på möte inne i stan hela eftermiddagen, kontoret jag var på ligger vid Karlavägen så det var lite störande att Viktor Rydberg hade studentutspring idag, men det är lite gulligt att se alla som är så glada.
Passade på att köpa en ny hatt inför resan, snart är det semester!! Men först en helg med spabesök med svägerskan mm

förhoppning - jag har helt missat - livmodercancer?!! Men hur kunde jag missat det? Vad händer, vad kommer att göras?

Och ska du iväg på semster igen? Är inte du nyss hemkommen, känns det som, från Island. Vart bär det av nu?

Förhoppningsis, jag skäms jag skäms... har varit så upptagen av mitt eget att jag inte förstått hur allvarligt det är med dig. Från och med nu ska du ständigt vara i mina tankar och peppras med positiva vibbar. Det behöver du. Förstår verkligen om du är jättejätterädd. Hur ser oddsen ut?

...och jag är absolut oerhört tacksam över att slippa känna sju sorters stanker varje gång jag träder ut på trottoaren, nu när doften av mannens kvarglömda kaffe kan få mig att vilja, tja, kasta upp.

Kan nog vara en tillväxtfas faktiskt. Hon har ätit mycket och utvecklats fort på senare tid. Framför allt talet som sagt. Händer mycket i lilla huvudet, säkert känns det som om det håller på att koka över för jämnan.

Känner att jag borde vara mer exotisk, alltid. Typ rapportera från Fjärran Östern och inte Limhamn. Men jag rörde i alla fall ner en påse pad thai-sås i kycklingen ikväll. Alltid nåt.