Skulle vilja höra historier om vad som gått fel för er och om ni har några skräckhistorier som rör bröllop, give them to me!!
Det sägs ju att det bästa sättet att undvika faror och fallgropar är att överbygga dem... eller nåt! :P Hatar överraskningar och speciellt otrevliga sådana! =)
Red Scarlet skrev 2009-08-20 06:26:28 följande:
Det var en väldigt varm dag vi gifte oss på och det var ute i en park. När VF kom så verkade han lite "borta" och sa flera ggr att det verkligen var varmt. Han är rätt gammal också men man hade så mycket annat att hålla reda på att man inte tänkte närmare på det. Inte förrän han svimmade och det enda man såg var ett par ben som stack upp från en stor ormbunke. Man blev skitskraj!
Vi hjälte honom upp så han kunde sätta sig i skuggan och dricka vatten och till slut så verkade han bli bättre.
Vigseln gick bra, men man stod lite beredd hela tiden i fall han skulle dimpa igen. Han stod och lutade under hela vigseln och läste vääldigt tyst (det var i stort sätt bara vi som hörde vad han sa). Det kunde ha varit bättre, men det funkade. =)
När vi kom fram till festplatsen för fotografering så stod min pojk (5 år) och pratade med fotografen UTAN ATT VARA OMBYTT! Inne hittar jag tösen (9 år) UTAN KLÄNNING OCH LOCKAR I HÅRET. PANIK! Ja i minnet så skriker jag också 
Jag kastar in barnen till styvmor som får locka håret med en halvtaskig, fisljummen locktång. Farsan får ta på pojken kläderna som jag kastar fram. Morsan (som var ansvarig) stod och grejade med maten och hade glömt tiden. Tösens hår blev inte som jag hade tänkt mig och det stör lite. Men de var jättefina. Vi springer ut för att börja foto med vuxna. Vi har glömt blommorna. Springer in igen, springer ut med blommor. Karlarna dröjer. De kommer ut nöjda Farsan har huggit en kniv i kavajslaget för att få dit rosen. Men jag orkar hålla käft. Efteråt så fick jag reda på att det var ett igensytt knapphål. Jag trodde ju de hade gjort sönder sina nya kläder. Tur att jag inte ställde till med en scen. På bilderna så står jag högröd i ansiktet med knytna nävar. Då var jag hos frissan mellan 9.00 och 13.15. 13.30 började fotograferingen. Stress. Och jag valde vigseln en senare tid för att slippa stress. Det går nog inte i min värld.
Detta har jag skrivit i min presentation...
- Min hårblomma dog ca 1 h efter jag var klar hos frissan. Hon hade nämligen sprayat håret med glansspray och annat. Ringer floristen lite full i skratt och säger att jag har ett litet problem. Hon kommer 45 min senare med en ny blomma.
- Jag hade köpt fina stay ups på nätet i champagnefärg med bred benvit spetskant. Bara det att det inte alls var stay ups utan strumpor som kräver strumpeband. Under hela fotograferingen sitter dessa strumpor strax ovanför knäna på mig, ihopkorvade... Detta trots att vi (jag och min närmsta vänner som var med mig på hotellet där jag sminkades och kläddes på) under gapskratt försökte spraya fast dem på låren med hårspray. De åkte av innan vigseln och inte ett kotte såg det.
- Det blåser mycket och innan fotograferingen ens har hunnit börja så rinner mina tårar och så också sminket. Har mascara både högt och lågt för vi glömde ju att fixera med sånt som skulle göra det mera vattenfast. Så innan vigseln får min sminkös (kompis) möta oss så hon kan fixa till mig. Var fin igen när jag gick in i kyrkan. Vigseln var mycket känslosam så efteråt såg jag likadan ut igen, så innan middagen fick hon vänta på parkeringen utanför restaurangen så jag kunde bli sminkad för tredje gången. Sedan höll det!
- Precis innan vigseln ger min man nyckeln till Porschen vi åker i till min svåger (toastmaster). Efter kyrkan åker han direkt till restaurangen med min syster för att kunna ta emot gästerna. Där står vi utan nyckel. Vi har fortfarande porträttfotografen med oss så vi tar fler bilder, bla där vi poserar som att vi är dödströtta på att vänta, blir nog roliga bilder! Nyckeln kommer så småningom och vi kan åka till middagen och resten av kvällen går jättebra!
å vad kul med nytt liv i tråden!!!
inte så roligt med svimmande VF och stressiga dagar dock.. :S Usch gruvar mej lite.. har hemskt lätt för att stressa upp mej!
Bra frisor!
Nej, fattar inte hur hon kunde göra det misstaget. Kanske för att hårblommor inte varit poppis på länge?
Vår vigselförrättare hälsade alla välkomna till vigseln mellan Therese och Peter. Problemet är bara att min man heter Fredrik.
Det gjorde faktiskt inte så mycket, alla fick sig några goda skratt och det lättade upp stämningen.
Efter ha yrat runt i hela stan efter vita trosor o vita stayups beställde jag jättefina på nätet.Jag väntade o väntade samma dag som bröllopet var kom de....Trosorna var helt felsydda inte den spets som jag ville ha,"grenen" satt helt snätt så jag kunde inte ha dem sen fick jag SVARTA nät stayups....så jag fick gå utan stayups och ett par vita gekås trosor!
Sen blev jag väldigt besviken på min brudbukett när min man kom med buketten trodde jag inte det var sant...den var jätteliten såg mer ut som en tärnbukett rosorna var knappt utslagna och brunvissna i kanterna..fick halva priset tillbaka! hur ledsen o arg jag än var så fick jag bara släppa det!
Jag fick min man och en helt otrolig rolig fest!!!
så nu i efterhand kan man bara skratta åt allt..
