Hur träffades ni?

på internet - passagens dateing sida, han flirtade med mig sen var vi fast

Vi träffades på den oseriösa chatten Snyggast.se

Vi träffades IRL efter två dagar och sen dess har vi varit ihop ! Vi firar ett år nästa söndag

Vi träffades på en nattklubb en kall januarinatt för snart sex år sedan. Det var ett underbart möte, vi hade en sån otrolig gnista och kemi mellan oss på en gång. Dendär klyschan " det kändes som att vi alltid känt varandra"
Det dröjde dock ett tag innan vi sammanstrålade igen och gick på vår första dejt och sedan så blev vi "officiellt" ihop på vår femte eller sjätte dejt.

Ja men visst är det underbart när det känns så, som att man alltid har känt varandra och att det verkligen slår gnistor. Oslagbar känsla!

Åh, vilken underbar tråd! Jag blir så glad av att läsa om hur alla andra träffats, och nu vill jag dela min historia!

Vi träffades första gången den första dagen på mitt första jobb, 2003. Jag såg honom och tänkte "WOW! Han var snygg!", och han hade tydligen tänkt samma sak om mig. Dessvärre var jag i ett annat förhållande då, något som han fick veta av min kollega (tillika hans vän) och han gav upp hoppet om att få mig. Ett år senare var jag (och han också för den delen) singel, och jag var väl en aning rund under fötterna när jag såg honom på stadsfestivalens sista kväll. Jag började helt enkelt att kasta popcorn på honom, vi kysstes och ja.. På den vägen är det :) Vi gifter oss i juni nästa år.

Jag och min sambo träffades via Spraydate september 2007. Jag hade varit på några mer eller mindre misslyckade internetdater tidigare, så hade inte så stora förväntningar. Vi hade chattat ett tag och tillslut blev det i alla fall dags att träffas. Vi skulle gå o bowla, men det blev bowling, middag och ett gäng öl och vi hade jättetrevligt och vi pussades lite blygt innan vi gick åt varsitt håll. Nästa date blev vid en sjö där vi fiskade, grillade och hade riktigt mysigt. Det var då jag föll pladask =) Han satt och sjöng "Det är inte lätt att va ödmjuk..." och såg sådär otroligt härligt busig ut =) Den kvällen pussades vi så mycket i bilen innan vi sa hejdå (med motorn avstängd men radio och lysen på...) att vi tog slut på batteriet och en kompis fick komma och hjälpa igång bilen igen. haha. På tredje daten tog KeCe med sig en väska med myskläder hem till mig och sen dess är det vi och han flyttade mer eller mindre in strax därefter =)

Haha, det där känner jag igen. Jag sov inte många nätter hemma efter att jag och min pojkvän träffats och efter 3 månader kändes det bara så onödigt att alltid släpa runt på tandborste och kläder i väskan så vi flyttade ihop i hans lägenhet. Blev dock ingen lång flytt då vi bodde ca 500 m ifrån varandra innan.

Jag och min blivande träffades i kyrkan en februarisöndag 2008. Jag sjunger i kyrkokör och vi skulle sjunga på en mottagningsgudstjänst för våra nya komministrar och vår nya pastorsadjunkt. När vi stod där och övar kommer en man i kaftan in genom kykporten (pastorsadjunkten) och jag börjar bara skratta. Jag kände något. Jag tog senare kontakt på Facebook och vi skickade minst 5 mail var/dag till varandra i två veckor innan vi träffades på riktigt. Efter en fika och en bio (Morgan Pålsson som jag inte kommer ihåg mycket av) bestämde vi att vi nog var ihop.
Många tvivlade på oss, men trots att det skiljer 11 år mellan oss blir vi till sommaren man och hustru. Längtar...:)

Vi var 17 år och gick på samma gymnasium. Jag hade sett honom i korridorerna och blygflirtade på håll. Fick veta att han hade flickvän så det var bara att kolla de första veckorna. Träffades på en fest senare och då var han singel. Mer flirt, han lika blyg som mig så det blev inget. Jag bjöd in honom på filmkväll tillsammans med min bästa vän och hennes pojkvän. På kvällen kunde han "helt plötsligt" inte få skjuts hem och var tvungen att sova över

8 år och 2 barn senare gifte vi oss i augusti

min kille var min flyttkarl och vissa omständigheter gjorde att jag inte kom in i min lägenhet så jag fick flytta mina saker till hans loge, så fick jag bo hos honom i en vecka, dag 3 så blev vi ihop