Summan av kardemumman - livets väsentligheter

Sweet
Jag har lite koll på Page, var där och hälsade på strax före jul. Hon smygläser nog här lite då och då faktiskt

Nehej, dags för hemfärd!

Snaily,


Jag beskrev min man som JÄTTEKORT för mina vänner när jag just träffat honom. För då tykte jag det. Han är väl ca 185 cm.
Men mitt ex var nästan 2 meter....
Så i jämförelse var han en pygmé hahaha!
Men jag insåg snart att makens längd ÄR bra mycket bättre till en kortis som jag!
Bättre pussanpassad!

Å Snaily,
mår hon bra då?????
Nästa gång du träffar henne så hälsa och ge hene en sådan där SUPERKRAM från mig!!!

och hejdå ha en fin kväll!!!!

Sweet - det låter jobbigt! Svårt också och söka nytt om man inte riktigt vet vad man vill syssla med. Det är i den sitsen jag har suttit de senaste 5 åren. Jag känner varför ska jag byta till något likvärdigt, då kan jag lika gärna vara kvar. Och jag vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor. Men å andra sidan trivs jag, de är flexibla här, stress emellanåt men bara i perioder utan för det mesta jäkligt lugnt och skönt.

Heeeej!

Jag som har förmånen att ha sett både Muggles, Lappis OCH Nennes män kan komma med inputen att de är snygga alla tre

Min egen man är rätt snygg också, jag har ju en förkärlek för spinkiga löparkillar Tyvärr har han inte så snygg bak, men den är i alla fall klämvänlig

Sweet: Det låter jobbigt med så högt tempo på jobbet, konstant. Inget jobb är värt att få magkatarr för, är ju min åsikt. Men det är ju såååå svårt att göra något åt det i praktiken, om man inte kan byta jobb helt apropå, och om inte ens chef kommer ha förståelse för att det är för högt tempo...

Ego: Fick precis bekräftat vad jag länge misstänkt, vid bortåt 30 års ålder kommer jag bli ett skilsmässobarn Tråkigt, och jag känner mig litet besviken på att de inte tog tag i sina problem i tid och såg till att lösa dem...

Ungjäveln, ja Iris alltså, är igång igen, hon vill inte bada men det kan ju inte hon bestämma. Hon har inte badat sedan i lördags och hon har ju varit på dagis idag. Hoppas att maken klarar sig undan allvarliga men. Fast det är svårt, när hon skriker och slåss på det där viset får man sig en känga förr eller senare, det är bara att inse, man får försöka hålla undan ansiktet bara.

Ore, trist med skilsmässa. Men kanske bättre nu än när du fortfarande bodde hemma?

Om mina föräldrar skulle skilja sig nu skulle jag tycka att det var jättejobbigt för jag har ingenting att prata om med pappa och skulle tycka att det var jättejobbigt att behöva hälsa på honom separat. Nu är han liksom ändå där när mamma och jag sitter och pratar och vi leker med barnen. Fast Iris är väldigt förtjust i sin morfar.

Ore,
vad tråkigt med dina föräldrar.
Förstår att det känns tungt. På ett annat vis än när man är yngre och mer beroende av dem, men ändå jobbigt.
Hoppas dock att de kan lösa det hela på ett bra sätt. Att de kan fortsätta ha en okej relation så det inte går ut över er barn eller barnbarn.
Kanske får du ändå försöka tänka att det var bra att de går skilda vägar nu istället för att försöka ännu längre utan att det kanske är möjligt med någon fortsättning?
Kram!!

Ore: vad tråkigt med dina föräldrars skilsmässa!

BS: Oj, oj - Iris är verkligen en utmaning för er men visst var det så att trotsiga barn är intelligenta ... Förstår att det är skitjobbigt nu men hennes viljestyrka kommer gynna henne senare i livet, det är jag helt säker på. (Måste bara tillägga att JAG var vansinnigt trotsig i 2-5-årsåldern. Varje morgon - om jag inte fått välja mina kläder helt själv - så stod jag och klädde av mig spritt språngande naken på trottoaren utanför huset. I bland blev det så bråttom så vi fick ta taxi till dagis. Inte så populärt. Så jag kan inte ens skylla på makens gener när Livia sätter igång.)