Nenne, eller hur, 5000 dollar! De är ju inte kloka 
. Det borde ju inte vara någon fara, för som ni säger så lever den ju skyddad de första veckorna. Men bara för att jag skulle skjuta på mensen så insåg jag ju inte att den var sen, så jag var väl i vecka 6 när jag väl fattade att jag var gravid.
Nu ska jag sova, god natt och sov så gott tänkte jag säga, fast jag kanske ska önska er en trevlig dag istället 
.
Snaily, vad skönt att RUL:et gick bra!
Tinga, trevlig resa!
Snorkis, jag tänker tala om för folk vilka favoritnamn jag har och nåde den som vågar ta "mitt" namn 
. Problemet för tillfället är väl att maken inte alls är inne på samma namn som jag är 
. Blev nyfiken på vilka namn ni har diskuterat, vill du inboxa 
?.
Andbeyond, hej hej .
Snorkis igen, vi kanske ska komma upp till er när vi kommer hem då efter en månad iväg, kommer att ha lagom mycket tvätt då...
Angående våra flygbiljetter, ja, det känns helt sjukt. En dag skulle det "bara" kosta 2000 dollar, men då skulle det bara bli en eller två dagar innan vår ordinarie hemresa, så då känns det som att man likaväl kan vänta. Planen blir nu istället att stanna här några dagar extra och sen bara stanna på två ställen innan vi åker hem istället för fem. Usch, jag har sån hemlängtan för tillfället, vilket jag inte brukar ha, jag gillar verkligen det här stället i vanliga fall.
Hattis, nej 
! Hoppas så innerligt att det inte är någon fara! Jobbigt att maken inte är hemma heller. Men det är ju bra att du har VUL-tid imorgon. STOR kram!
Nenne, har en kompis som också ville tugga på isbitar när hon var gravid och det blev en flicka. Men vad jobbigt med alla fåglar inomhus, och äckligt, blää.
Andbeyond, de första veckorna hade jag också mycket "mensvärk". Jag fattade ju inte att jag var gravid, så jag ju helt övertygad om att mensen skulle komma närsomhelst. Jag var yr och trött också, så jag fick gå och lägga mig, maken trodde att jag försökte smita undan vårt "städa hela lägenheten/tvätta och stryka alla kläder-projekt" . Men en vecka senare så fattade vi ju varför jag hade känt mig så konstig. Det måste varit under vecka 5, då började illamåendet också, men det trodde jag berodde på magkatarr, och det var inte så farligt. Men det tilltog ganska mycket bara veckan efter.
Oms, vad skönt att spiralen satt där den skulle .
September, förstår att det känns tungt att se folk i sin närhet få barn när ni skulle få. Kram! Men det låter klokt av er att ställa er i adoptionskö. Det är ju helt galet att det ska ta så lång tid att adoptera.
Fru E, men vad din kropp bråkar med dig . Kul att det går framåt med renoveringen .
Snaily, "gör-det-själv-snigeln" . Coolt!
Hattis, jag är så ledsen för er skull . Stora stora kramar!
Nenne, stackars Nancy, skönt att hon har fått hjälp och hoppas att allt läker bra. Klappa henne från mig.
Snorkis, skickar styrkekramar!
Telis, så kämpigt med sömnen. Kan inte ens föreställa mig hur det är att inte ha sovit ordentligt på så länge. Vet att du skrev innan att du inte ville ha tabletter men här finns det tabletter som min man och flera av våra kompisar har tagit här för att slippa jetlagen. Åh, nu kanske du inte vill läsa mer för det kanske blir som ett råd... fortsätt läs om du vill, annars hoppa över det! Det är ett naturligt hormon som inte ger biverkningar och är inte beroendeframkallande. Vet att det låter jättemysko, men de som har tagit dem (jag har inte testat för man får inte äta dem som gravid) är nöjda. De säger att det hjälper en att somna och som jag förstod det så är det det som är jobbigt för dig? Om du vill veta mer kan jag inboxa.
Koko, låter trevligt med en resa tillsammans med sin mamma. Det skulle jag också vilja göra någongång. Och till NY dessutom! Nice .
Angående vår resa, vi struntar i att boka om resan, men nu är det inte så många dagar kvar så det känns helt ok nu. När vi väl hade kommit fram till det så släpte en del av hemlängtan. Vi har varit förkylda också, så vi har verkligen tagit det lugnt.
Nu måste jag gå, för vi ska iväg. Men jag kikar in här senare ikväll och läser ikapp.
Koko, menar du om tabletterna? Jag kan inboxa dig sen, för de andra väntar på mig.
Telis, det var precis sådana tabletter som jag menade. Tänkte mest att det kunde hjälpa dig att få någon natts ordentlig sömn, men det låter ju jättebra att Televinken har sovit bättre nu så jag hoppas att det fortsätter på det hållet.
Koko, jag har inboxat dig.
Ja, förkylning också, tycker lite synd om mig själv . Illamåendet var det någon som frågade om (Parnassia tror jag) och det kommer och går. Jag mår illa varje dag men jag kräks inte varje dag (tack och lov). Men nu är jag i vecka 9+5 eller vecka 10+2 beroende på hur lång cykeln var, så jag hoppas att illamåendet snart kommer att gå över. På sätt och vis har det nog varit bra att vara här ändå, för jag har kunnat ta det väldigt lugnt och inte haft några måsten, förutom ett då, men det fick ju bli därefter. Sen är det klart att det känns lite tråkigt att mest ha sovit sig igenom tiden här, men vad gör det om hundra år?
Förresten, jag tycker att det kliar så konstigt på kroppen, vaknar till och med av det ibland. Kan inte komma ihåg att det känts så innan, kan det ha med graviditeten att göra ? Någon som vet? Men jag har inga utslag eller liknande.
Snaily, grattis till Korvens snygg-framgångar . Såg hur bra det hade gått på facebook .
Åh, jag skulle ju läsa ikapp, men nu somnar jag snart... Imorgon ska vi åka vidare till sista stoppet innan hemresan. Vinkar till alla i tråden så länge, *vink vink* .
Godkväll i tråden! Så var man tillbaka i Sverige .
Oj, vilka djupa ämnen som tagits upp de senaste dagarna.
Parnassia, jag förstår dig till fullo! Jag hoppas att du kan hitta ett sätt att njuta av din föräldraledighet utan sådana tankar. Ibland behöver man prata med någon, inget konstigt med det. Tycker inte jag i alla fall. Jag tyckte att jag hade hittat ett hyffsat bra sätt att hantera stressen över att inte ha något jobb, men graviditeten har gjort att oron har ökat . Jag vet att jag borde vara glad, och det är jag också, men oron finns där och tankarna maler. Bröt ihop hos BM idag . Blev ego där, men det jag ville få fram var helt enkelt att jag förstår hur du känner. Massor med kramar!
Och angående vänner, tycker verkligen att det är jättejobbigt när man känner sig sviken/besviken på vänner. Om det gäller ens partner, är det oftast lättare att prata om det, i alla fall i mitt fall känner jag, men med kompisar tycker jag att det är jobbigt att "prata ut", eller "göra slut" eller vad det nu kan vara som behövs. I vissa fall glider man isär ganska smärtfritt, men i andra fall känns det mer påtagligt och jobbigt att hantera. Har en kompis (nu kallar jag henne kompis) men ganska länge så såg jag henne som min bästa vän. Allt förändrades när hon träffade sin nuvarande make och bara "försvann", sen var det flera olika smågrejer som hände som gjorde att jag verkligen började ifrågasätta vår vänskap. Vi umgås fortfarande, men inte alls på samma sätt. Det tog ganska lång tid för mig att acceptera att det inte var som innan och kände mig väldigt besviken, men nu känner jag att jag har hittat en ganska lagom balans i vår "relation". Oj, vad svamligt det blev. Porchez, jag hoppas att du får en bra semester och att det känns bättre med kompisarna, men jag förstår att det känns jobbigt. Och svårt att hitta nya vänner i vuxen ålder, och att kanske ta ett så stort steg som att flytta.Tyvärr har jag inte så många bra råd att ge, men jag hoppas att det kan lösa sig för dig med hjälp av ett nytt jobb eller så.
Snorkis, hoppas att bebisen vill komma ut snart!
MSW, hejar på dig som TS !
Koko, kram till dig också, jobbigt att inte vara på samma våglängd som sambon.
Hattis, hoppas att det slutar blöda snart. Låter bra att du har fått prata med en gyn och fått tid för att undersöka sköldkörtel och Trombyl. Tycker inte det är så konstigt att du blev ledsen hos gyn, de är säkert vana. Kram!
Har nog glömt en massa, men jag skyller på tröttheten, och jetlagen... Vi var hos BM idag på inskrivning. Kändes ok, fick även en remiss till KUB. Tydligen ska remissen dock godkännas av de som gör undersökningen också, annars så blir man nekad. Kan man kalla det remiss då? Känns mer som en ansökan eller nått, men vi skulle få besked nästa vecka. Har ju inte jättemycket tid, så vi har redan varit och tagit blodprovet, så får vi se om vi "godkänns"... Och så har vi berättat för mamma och pappa! Lite tårar (bra sådana) och kramar. De blev överraskade och glada. Kul att kunna lämna lite goda nyheter för jag tycker att det händer så mycket tråkigt för tillfället . De dåliga nyhterna avlöser varandra här känns det som Inte kul alls. Och systern och hennes sambo har också fått veta, och hon blev jätteglad. Blev till och med lite tårögd, och det är inte så likt henne .
Kram till Piggelin också! Hoppas att du får bra hjälp av KBT-BM.
Ujuj, stabila gänget här i tråden... känns som att det är jobbigt på flera håll här. Stora kramar till alla som behöver!
Hej, jodå, det är skönt att vara hemma. Just nu är det dock ganska sorgligt och ledsamt här . Min mammas bror avled idag efter ett par veckors sjukhusvistelse. Känns så himla overkligt, går och väntar på att telefonen ska ringa och någon ska säga att det var ett misstag, att han inte alls har somnat in och att han mår mycket bättre nu. Sen blir jag arg, för det är så jäkla orättvist! Varför? Han var bara i 60-årsåldern och det är alldeles för tidigt för att dö . Åh, mina stackars kusiner, och hans fru .
Koko, hoppas att lite gemensamma besök hos kuratorn kan hjälpa.
Ore, förhoppningsvis så blir det väl bättre för er när ni väl flyttar in i huset men jag förstår att det känns tråkigt att aldrig ha tid tillsammans.
Vickan, vad kämpigt du har med amningen. Det må vara en kort period av ens liv, men när man väl är i det så är det jobbigt hur kort period det än är.
Muggles, ha det så kul på Pink! Och njut av lite bubbel i solen . Goa Moa, "idag är inte ibland" .
Vickan, tack!
Det var skönt att läsa Moas roliga kommentar, den kom precis när man behövde få le lite också.
