• BrudSommar2006

    Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen

    Sedan 2006 har vi som hänger här försökt lista ut hur man märker när man är gravid och om ett efterlängtat plus möjligen är att vänta. Vi kan inte vara speciellt smarta för vi är inte ett dugg närmre en lösning på problemet nu än då och ändå ger vi inte upp.


    Nåja, se till att få tummetotten ur nu och hjälp oss komma upp till de nästan 12 000 inlägg vi kom upp till nu sist. 


    Jag har förstått att man helst ska uppge skostorlek, favoritchoklad, var i landet man bor och hur det står till på barnfronten för att börja hänga här med oss men jag vet inte jag, jag tycker att det går lika bra att skicka en slant direkt till mig.


    Hursom, här diskuteras hus och hem, resor och relationer, goda drycker och fester och så klart när nästa trådträff kan tänkas inträffa och var. Har man väl gett sig in i diskussionerna här så kommer man aldrig loss.


    Välkomna!


    Här finns förra tråden: 


    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3651505.html

  • Svar på tråden Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen
  • Ore

    Har ingen erfarenhet av katter med strutar, och vad de bör och inte bör nå... Fast att de små rackarna är viga, så mycket vet jag Hoppas hon kryar på sig!


    Parnassia: KRAM! Och SJÄLVKLART ska du kunna gå hemma med gott samvete och ta hand om dina barn. Söka jobb kan du göra så flitens lampa brinner, när föräldraledigheten är slut. Tills dess är du inte mer 'skattesmitare' än någon av oss andra föräldralediga


    Porchez: Ätstörningssmalt är INTE snyggt. Tycker faktiskt att muskler + litet hull är det som ser friskt, sunt och trevligt ut. Inte trådsmalt alltså, utan normalsmalt. Storlek 36-38 alltså. Tycker det ser betydligt snyggare ut än det där "om det kommer en vindpust så flyger jag med den"-smala...


    Mina egna kroppsnojor just nu är att jag tycker det sitter för litet för mycket hull på magen och litet för mycket "kärlekshandtag"... Men jag tänker att det löser sig när vi flyttat in i huset och jag får mer tid att träna. Vilket år som helst, alltså


    Annars tycker jag att den allmänna "hull-statusen" på min kropp märks tydligast vid nyckelbenen. Syns de för litet så har jag för mycket hull, och syns de för mycket så är jag för mager... När de syns lagom så är jag lagom Enligt mitt eget sätt att se på det

  • nennesjuttioåtta

    inga ostbågar, sorry. Men isglass!

  • nennesjuttioåtta

    vill du ha någon annan smak än kalkon och kyckling på köttstickan? Torsk och räkor?

  • passionsblomman

    Parnassia, herregud, det där kunde jag skrivit själv, minus dina döttrar då.

    Jag är ju arbetslös sedan så långt tillbaka nu att jag strax bir utförsäkrad. Och inte har jag ens bryttmig så himla mycket som samvetet skriker att jag borde-eftersom jag lagt mitt bryende på födda och ofödda barn.

    Och ALLA frågar jämt om jobb. Kanske just därför har jag tryckt ivf-grejen i halsen på rätt många för att verkligen poängtera att det finns annat i livet som kan ta upp plats.

    ich det där med att vi är vad vi gör... FY vad ledsamt det känns iblnad.

    Som när man är långtidssjukskriven för depression-alltså "tärande" i nyhetstermer.
    Eller arbetslös. Ja nuförtiden heter det ju att man är "i utanförskapet". Gud så upplyftande!

    Jag är dessutom duktigt trött på att mina jobb som jag varit korkad nog att ta, alla och alltid-även nu med det jag trots allt utbildat mig till-är rena skitjobben med skitlöner och oftast skittider också.

    Fast jag vet att jag "väl får skylla mig själv som inte läst på högskolan" (och blivit ingenjör tex , ) så är jag ändå hjärtligt trött på att jag alltså ska skaffa ett nytt floristjobb och få 19-20 000 i måanadslön och jobba kvällar, helger och högtider utan nämnvärd ob och så vara så jävla tacksam för att jag har ett jobb.

    ...fast jag inte vill ha ett utan vill vara hemma med ett barn och vara föräldraledig. Förvisso med usel f-peng, men idag åtminstone en betydligt bättre än den jag hade med sonen, då jag hade den baserad på en fucking 7-eleven lön som var 14 000 i månaden-för NATTjobb (nej jag fick ingen ob)

    Men det går heller inte för mig att fundera ut ngt jag ska bli så jag tjänar feta pengar, för jag måste ändå lyssna på vad jag inombords känner att jag vill göra. Och blir det åt trädgård och sådant...ja då är det ändå låga löner.

    Oj, sorry, nu blev det ett EGO-utbrott när jag egentligen skulle säga att jag förstår EXAKT din känsla och hur du mår! Ursäkta min självupptagna spya...
    Hur som helst, det är verkligen som Nenne säger; amn vill knappt träffa folk till slut! Fast det ofta just är träffa folk man behöver.

    Kan du inte ta med dig dina fina tjejer och komma och hälsa på mig några dagar nu när du är hemma? Det ska Piggelin göra framöver och det tycker jag du ska med! 

  • porchez

    Tack för snälla ord, som sagt så sitter nog de flesta kilon i mitt huvud... Är glad att min syster inte bor i närheten, för det är alltid nåt som jag mår dåligt över efter att hon varit hemma, samtidigt sp blir det ju så att när hon väl är hemms så umgås vi väldigt intesivt och då har hon tid på sig att slänga ut många pikar om samma sak,vilket förstås för att de sätter sig!


    Nenne - Lider så med Nancy! Mår alltid dåligt när djur är sjuka, kn inte kolla på djursjukhuset och nadra serier på TV, för jag tycler det är hemskt, eller i krigsfilmer när de rider till häst! Ska vi inte ens tala om, All heder till Snailys yrke!


    Snaily - vilket mardrömsdygn på jobbet. Håll ut, snart har du välförtjänt semester!


    Parnassia - känner också igen mig i det du skriver, var arbetslös en tid för några år sedan, och jag hade exakt dom där tankarna. Men som någon skrev, nu är du mammaledig och inte arbetslös, försök och njuta... Din tid och ditt jobb kommer! Men som du säger, försök att få prata med någon, det hjälper. Gör det nu, barnens tid kommer inte tillbaka.. Vi är ju flera här i tråden som vet att få prata med, kurator/psykolog/hjärnskrynklare är det bästa beslut vi tagit!


     

  • porchez

    Föresten, så kan jag nästan bli tokig på mig själv. Igår kväll när jag mådde som sämst kom jag på en grej:


    Var och badade i fredags och då var min bästa kompis syster med, som jag inte träffar så ofta. När jag tog av mig till bikini så sa hon (systern)


    -Vad snygg du är Porchez! Jag kollade lite frågande på henne och hon fortsatte: Ja i kroppen, du är helt perfekt...


    Vaqrför sätter sig inte dessa ord på huvudet istället? Varför tar man åt sig av det man inte borde och tvärtom...


    Återinge mitt problem sitter inte i vikten utan i huvudet. Tack för stöttande ord. Ska träna tis, ons och torsdag sen åker jag på semester och kommer då äta vad jag vill, hur och när jag vill Nu nog om detta.


     

  • Parnassia

    Tack för stöttande ord!


    Jag har inte dåligt samvete just nu för att jag är "skattesmitare" utan mest egentligen för att jag inte har nått att gå tillbaka till och för att min karriär är obefintlig och att "alla andra" är så lyckade. Plus att jag kommer ha århundradets sämsta pension...

  • passionsblomman

     


    Parnassia skrev 2010-07-20 12:41:13 följande:
    Tack för stöttande ord! Jag har inte dåligt samvete just nu för att jag är "skattesmitare" utan mest egentligen för att jag inte har nått att gå tillbaka till och för att min karriär är obefintlig och att "alla andra" är så lyckade. Plus att jag kommer ha århundradets sämsta pension...

    Parnassia, vi får flytta ihop när vi blir pensionärer, och göra B&B med besöksträdgård av Casa Passion så kanske vi överlever...

    Jag känner EXAKT som du.

  • Parnassia

    Ska vi skriva avtal/kontrakt direkt PB??


    (Vad ska vi göra med karlarna?)

  • nennesjuttioåtta

    ååh jag mår så illa när jag ska äta, eller jag blir mätt på en gång! Och hör bara mantrat "ladda som inför ett maratonlopp". Inte många topptider presterat på isbitar vad jag har läst om iaf. 

Svar på tråden Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen