Långt om Ex

Jag tror att hon antingen tyckte att det var en så oviktig person som hon pratade med (du är ju den viktiga för henne) så att hon glömde bort att hon hade pratat med exet. Antingen det eller så tycker hon att du kanske har reagerat innan och vill inte att du ska överreagera en gång till så hon vill inte oroa dig. Tycker att du ska sätta dig ner och prata med henne. Förklara för henne tydligt att det är viktigt med öppenhet och att hon kan berätta allting för dig. Vad det än handlar om och att det är ok för dig att hon är vän med sitt ex för att du litar på henne. Sen ta dig en kopp kaffe och begrav eventuella känslor: "hon bör inte vara vän med exet" för det kommer hon ändå vara. Kom bara ihåg... hon bor ihop med dig av en anledning och ett ex är ett ex av en annan anledning. 

Drick varm mjölk och sov lugnt jämte den du älskar 

Ett ex är ett ex av en orsak- det var något som inte funkade! Samtidigt är de en del av ens historia och vissa kanske vill fortsätta att vara vän med sina ex. Man kanske helt enkelt inta passade ihop som par utan just som bara vänner! Det får man som ny partner acceptera. Ex tillhör det förflutna och partnern nutiden och framtiden!

Berättar du alltid för din fru vilka du pratar med och vad ni pratar om?

Tycker inte att du ska fundera så mycket, det är ju DIG som hon har valt att gifta sig med.

Sov gott nu!

Bra att du pratar om det och försöker att förstå, det innebär att du har alla möjligheter att kunna lösa detta.

För det första så är det bra om du kan berätta för henne hur du ser på det här med ex. Kräv inget och ta inte upp några exempel, berätta bara hur du ser på saken. Ett helt vanligt samtal utan känslor och krav. Förhoppningsvis kommer hon då att berätta hur hon ser på ex.
Sedan skulle jag säga att det räcker tills ni båda har fått fundera på vad ni tycker.
Sådana här samtal har man hela tiden med sin partner. Kanske ser man något på TV som får en att börja prata om ett visst ämne och på så sätt så arbetar man upp sin gemensamma värdegrund. Något som är viktigt inför framtida eventuell barnuppfostran t ex.

För det andra så tycker jag att du ska ta dig en ordentlig funderare och försöka hitta orsaken till att du känner att ert förhållande blir hotat av ett ex. Tänk efter noga på allt som har hänt i ditt liv. Väldigt ofta (nästan alltid) så finns det något i ens historia som får en att reagera överdrivet negativt på vissa saker. Rannsaka dig själv noga. Om du kan hitta orsaken så bearbeta den, för då försvinner mycket av din rädsla. Förmodligen har det inte alls med ex eller din sambo att göra alls utan något helt annat.

Att umgås överdrivet mycket med ett ex skulle jag tycka var lite jobbigt också, eller om hon hela tiden söker kontakt med dem. Om det däremot är de som kontaktar henne eller slumpmässiga tillfällen så skulle jag inte alls bry mig.

Jag har i och för sig varit i den situationen att min man (när vi nyligen hade träffats) delade lägenhet och till och med säng med sitt ex innan bostadssituationen hade löst sig. Deras förhållande hade tagit slut, men de fortsatte att dela lägenhet av ren lathet. Jag såg ingen anledning till att de plötsligt skulle bli tillsammans igen när han äntligen hade hittat mig.
De var vänner innan de blev tillsammans (och delade även då lägenhet) och fortsatte att vara vänner efter att de gjort slut fast gradvis har hon försvunnit ur hans liv ändå.

Jag hoppas att ni kan lösa detta så att ni båda kan känna er bekväma.

Ett tips är att inte gå runt och grubbla över något som inte känns bra. Ju längre man väntar med att ta upp det, desto större blir det för båda parter. Jag och min man har en jättebra regel:
Var dig själv och om du stör dig på något hos din älskling så säg till direkt, annars har du accepterat beteendet och får aldrig ta upp det i framtiden i t ex ett gräl.

Han är ett ex och det är han av en anledning.Men det måste inte betyda att man inte kan vara vänner sas och det betyder inte heller att man måste umgås.

Jag "umgås"ibland med dotterns pappa när hon är med såklart.

Min sambo pratar med sitt ex och det gör inte mig ett smack

Prata med din blivande.

Jag har haft kontakt med ett av mina ex några gånger. För det mesta har han kontaktat mig, men någon enstaka gång har jag kontaktat honom. Jag ser honom enbart som vän numera. Jag kan överhuvudtaget inte fatta att vi varit ihop. Jag brukar tala om för min BM när vi haft kontakt, men någon gång har jag missat det och då beror det på att min ex inte betyder något för mig längre... jag har helt enkelt bara glömt det.

Jag umgår med en av mina gamla pojkvänner. Vi umgås som par, jag och min man med honom och hans fru. Jag körde bröllopsbilen då de gifte sig. Vi umgås med en av hans ex också, även det på parbasis. Vi var en bra bit över 30 då vi träffades, vi hade levt i olika relationer och med dessa två ex har vänskap utvecklats. Jag älskar min gamla pojkvän, inte som partner eller med sexuell dragningskraft utan som en nära vän, en bror. Det berövar vare sig min man eller hans hustru på någonting, det är inte hotande på något sätt. Det finns en orsak till att han är mitt ex. Vi är de allra bästa vänner men inte mer.

Nu vet inte jag hur gammal du är men låt oss anta att du är i 25-årsåldern. Du ska gifta dig med en kvinna som du redan bor tillsammans med. Anta att ni kommer att hålla ihop tills dess ni blir gamla, 50-60 år kommer ert äktenskap/relationatt räcka. Under årens lopp kommer ni att utsättas för andra, känna nyfikenhet, kanske förälskelse och sexuell dragningskraft för andra. Att vara trygg i sin relation är viktigt, då klarar man ytte påverkan bättre. Att du nu sitter vaken och funderar öer en flera månader gammal samtalskontkt med ett av hennes ex är plågsamt för dig och kan i längden bli svårt för er båda. Jag rekomenderar en samtalskontakt för dig så att du får reda ut varför du känner dig hotad av något som uppenbarligen inte är viktigt för henne. Det skulle vara en god investering i er gemensamma framtid. Hon kan inte lösa ditt problem, det måste du göra själv. För problemet ligger hos dig. Att hindra henne från att prata med människor som fanns i hennes liv före dig är ingen lösning.

Lycka till!

Jag tycker det snare är konstigt att INTE ha kontakt med sina ex. Jag menar att bara för att kärleken tar slut så behöver väl inte vänskapen göra det? I många fall har man delat många år tillsammans och att bryta detta band tvärt av ser jag som underligt.

Förstår självklart att den nye kan bli svartsjuk om man umgås med sitt ex men säger som tidigare talare, de är ett ex av en bra anledning.

Sen att man inte berättar att man pratat eller träffat dem beror nog ofta på att man är rädd för sin pojk/flickväns reaktion i alla fall om man tidigare fått en tråkig reaktion på att man har kontakt med sina ex. Man vill ju inte såra sin respektive samtidigt som jag skulle finna det kränkande om min nuvarande skulle beröva mig vänner bara för att de råkar vara ex.

Har som kanske märks varit på andra sidan av denna situationen, alltså umgåtts med mina ex fast min dåvarande pojkvän inte gillade detta och jag tyckte det var oerhört jobbigt att han ville att jag skulle bryta kontakten med människor jag såg som vänner. kände att jag inte kunde ge upp vännerna och samtidigt behålla min självrespekt, att låta honom kontrollera mig på det sättet var otänkbart.

Kan tillägga att jag verkligen inte hade några baktankar med att träffa mina ex, det fanns vänskap jag inte ville förlora men pojkvännens svartsjuka tärde på oss och satte mig i en jobbig situation. Att välja mellan vänner och pojkvän eller sett på annat sätt att välja mellan att göra min pojkvän nöjd och behålla min själrespekt.

Håller med Aleta, du borde rannsaka dig själv efter den egentliga orsaken till att du känner som du gör, du säger själv att din blivande fru varit gift tidigare och har fler seriösa relationer bakom sig medans hon är din första seriösa relation. Häri tror jag det största problemet ligger.

Eftersom du själv inte har haft en riktigt seriös relation tidigare, en som grundar sig lika mycket, eller mer, på vänskap än på kärlek så har du aldrig haft något behov av att behålla kontakt med någon av dina ex.

Din blivande fru är inte i samma situation. Hon har kanske till och med haft förhållanden som nästan enbart grundat sig på vänskap och vill då inte förlora den vänskapen. Kanske började hon och hennes ex som vänner som övergick i ett förhållande? Kanske upptäckte dom att dom inte ville vara mer än just vänner.

Om du vänder på det nu. Om något hände mellan dig och din älskade nu, när du har ett seriöst förhållande, skulle du verkligen vilja bryta med henne helt om ert upbrott skett på goda premisser?

Som nämt ovan så är ex, ex av goda orsaker, dom rätta känslorna finns helt enkelt inte där. Kanske har dom försvunner eller så har dom aldrig varit där från början. Kanske var något som kändes som kärlek bara en förälskelse. Troligtvis känner din tillkommande bara att hon pratar med en vän och att det inte behöver sägas till dig, jag menar hon talar knappast om varje gång hon pratat med eller träffat någon tjejkompis och håller dig uppdaterad om vad pratet gällde.

Det viktigaste nu är att du analyserar var dina känslor kommer ifrån. Svartsjuka beror nästan alltid på problem hos en själv och är oberättigad. I dom fall där den är berättigad resonerar jag som så att då var det inte rätt från början. Själv har jag aldrig varit svartsjuk pga just den filosofin. De gånger jag haft en pojkvän som varit otrogen el dyl så har jag, visst blivit ledsen, men ändå tänkt att då var inte den här människan rätt för min...Det var inte den personen jag var menad att dela livet med.

Nej, bekymra dig inte över en människa som hon tycker är så oviktig att den inte ens är värd att nämna. Vad de pratade om? Förmodligen i stil med "vad gör du nuförtiden, hur är det med gemensamme bekante Kalle, har din syster fått jobb än? osv". Knappast om den gamla goda tiden...

Jag känner igen mig i det du skriver. Min pojkvän har haft mer seriösa förhållanden än jag och är vän med några av sina gamla flickvänner. En av dem träffade jag tidigt efter att vi blev tillsammans och jag har aldrig haft några "problem" med henne. Ett annat ex däremot fick jag reda på att hon fanns nästan ett år efter att vi träffats, när han berättade att de hade setts "som planerat" dagen innan. Jag ryckte väl på axlarna då, men jag gick och grubblade på det där i ett år (om än inte konstant) innan jag tog upp det och då var det en riktig surdeg. Vi pratade en massa om det fram och tillbaka, hur vi ser på ex och sådär. Nu, några år senare så tycker jag inte att det är jobbigt längre, även om jag fortfarande inte träffat exet (något jag gärna skulle göra).

Jag tycker i grund och botten att det är bra att han är vän med sina ex. Det tyder bara på att han är en väldigt snäll och bra kille. Det jag tyckte var jobbigt var inte exet i sig, eller hans kontakt med henne, utan att jag länge inte hade vetat om kontakten och att jag blev upplyst om det på ett mindre roligt sätt.

När jag då kom snett in i ex-frågan så ville jag att min pojkvän (i alla fall till att börja med) skulle agera lite annorlunda med sina ex än med sina "vanliga" vänner, att han skulle vara mer öppen om dem med mig. Även om de är vänner idag så var de tilllsammans en gång i tiden och han behövde tänka på att jag faktiskt inte visste (eller vet) något om relationen dem emellan (som den var eller som den är). Han kanske fick tänka på att berätta att de skulle ses/att de hade hörts och något om vad de pratade om. Jag ville inte ha någon större särbehandling eller redovisning, men jag ville känna min lika trygg som han var i att de bara är vänner idag.

Med bakgrund i min egen historia så tror jag att du, liksom jag, egentligen inte har så stora problem våra partners ex. Du vill inte begränsa din blivande fru, så gör inte det utan låt henne ha rätt att vara vän med de hon vill. Du däremot har rätt att må bra i din relation vilket du just nu inte gör till 100 %. Det har sagts många kloka saker i tråden tidigare, jag hoppas att det kan hjälpa dig att se hur man kan vara vän med sitt ex. Sen hoppas jag att du kan ta upp det här med din blivande och att hon är villig att prata om det. Försök att tillsammans hitta en lösning som kan få dig att må bra utan att begränsa din blivande fru, och utan att bli det kontrollfreak du inte vill vara. För mig hjälpte en ynka mer öppenhet och lite förståelse. Vad är det som kan hjälpa dig?

Berättar du för henne om alla du pratat med?

Jag kan förstår dina tankar.

Jag har i de flesta fall blivit bra vänner med mina dåvarande killars ex. I de flesta fallen då killarna valt att ha kontakt med sitt ex så har anser jag de naturligt att även jag med skapar en bra kontakt med dem.

Jag hade till och med en killkompis som blev tillsammans med min dårvarande killes ex. Exet hade pratat skit mycket skit om mig och killkompisen till o med frågade min om lov att får träffa tjejen. han ville inte paja kompisgänget. Så självklart gav jag honom tillåtelse och de första jag gjorde när jag träffade henne var att gå och prata avskillt med henne och diskuterade igenom alla problem vi hade med varandra. Sen dess var de aldrig några problem, snarare tvärtom så stod hon alltid på min sida.

Själv har dem exen jag valt att ha som vänner runnit ut i sanden.

men även jaghaft haft problem med ex och de därför jag kan förstå dig. Men frågan är pratar hon bara med dem, typ säger hej om de skule stöta ihop, typ som man gör med en gammal klasskompis eller träffar hon exen själv, går och fikar osv? Fråga om du får följa med?

Vet de är lättare sagt än gjort, jag gjorde själv just de där och de gick inget vidare för EX:et vägrade ens hälsa på mig och iggnorerade allt jag sa. Gjorde allt för jag skulle känna mig utanför och tyvärr såg inte min kille de. Utan hon är så mot alla tjejer var förklaringen, vilket jag inte tyckte var okej.

Kan säga än idag har jag svårt för hans ex men hon är en del av hans liv och jag vet att hon kommer rinna ut i sanden, trotts hennes tappra försök att fånga hans uppmärksamhet på (som jag ser tydlig men inte han).

De enda valet man har när en sambo inte vill se sitvationen är att antingen leva med de eller bryta upp...

Jag måste ha kontakt med mitt ex för att vi har barn tillsammans. Men jag håller det på professionell nivå, vi är inte vänner. 

Skulle kännas konstigt om min BM gick bak ryggen på mig och hade kontakt med ex..