• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • Parnassia

    Kängu - När Stora började på dagis (när hon var ca 1,5) jobbade jag 8-17 och maken 7-16. Vi hade ca 20 min resäg var så hon var på dagis ca 7:30-16:30. Det funkade bra. Det som var lite knöligt var med hennes sömn. Hon hade kanske behövt sova mer på dagen än vad hon kunde på dagis, för hon var helt slut på kvällarna.


    Men om ni får längre dagar kanske det finns möjlighet att få sova mer? Om nu det skulle behövas alltså.

  • Lapinette

    kängu - jösses vad långt ni har till era jobb!

  • Tinga

    Ore - det låter ju onekligen som att det vore bättre för dig att hitta ett nytt jobb, när du och företaget har så olika uppfattning om vad din tjänst egentligen innebär. Hoppas att du hittar mod att ringa det andra företaget redan i eftermiddag! Kram!


    Kängu - när Piff & Puff började på dagis vid 1.5 års ålder var de där 4 dagar i veckan 8.30-15. Nu vid två års ålder har vi gått över till 5 dagar i veckan och 8-15. Då jobbar maken 90% och jag 95%, men vi "pendlar" bara en kvart enkel väg, både maken och jag. Om man ska få ihop korta dagisdagar med mer eller mindre heltid och lång pendling får man nog vara beredd på att saxa väldigt rejält. Kan ni förskjuta era tider så att en typ börjar vid 6.30 och den andra slutar vid 18 eller så? Det känns nästan som en förutsättning om ni inte ska gå ner i tid.


    Angående trådträffen - jag tror att jag också kan den 12, men föredrar den 4 eller 5.

  • Tinga

    Vad är förresten definitionen på en kort kontra en lång dagisdag? Själv tycker jag att våra barn har ganska korta dagar, men MSW:s A är väl sällan mer än 3h om dagen?

  • Mrs  B

    Tinga = korta dagar hämtar man vid 14-15, långa dagar vid 17-18..... 


     


    Är gärna med på tråddate jag med och föredrar den 4-5 dec.


     


    Hej förresten!!!!!!!!

  • snaily

    Heja PB friskt humör! Vid det här laget borde det väl vara klart. Avvaktar rapport med spänning.


    EA
    Tycker också du gått miste om något som inte fått de fina strumporna.

    I Falun fick man halvtrasiga sådana, och skjortan var inte världens snyggaste heller. Inga skojiga piller (bara Panodil), men en skön spruta i armen fick man minsann!


    Koko
    Ett försenat lycka till på intervjun!


    Ore
    Ja, ring!


    What else...
    Varit på mastodontlång och backig promenad (= 1h och 15 min), känner mig lite trött nu men måste ta tag i att åka och handla och sen PACKA! Imorgon bär det iväg på minisemester minsann. Fast semester har jag ju jämt nu för tiden.


    Igår var jag och besökte hundpensionatet där Korven ska få bo när vi åker till förlossningen, det verkar jättebra! Måste bara ragga upp någon som kan köra dit honom om det skulle bli akut. Men hoppas verkligen på lagom långsam (och tydlig!) start på förlossningen så maken hinner skjutsa dit Korven innan vi måste bege oss till sjukhuset. Fast jag kommer antagligen vara så hispig när det närmar sig så jag skickar iväg Korven redan vid första förvärken, sen kanske inte Ynglet tänker komma ut på flera veckor...

  • muggles

    3barnsmor: välkommen i tråden och tack för ditt inlägg! Ja jag hade en lätt graviditet med Moa och hittills lätt denna gång också. Nu är jag ju visserligen bara i v11 snart men ändå. Jag har tex inte behövt spy trots att jag mått lite tjyvtjockt i flera veckor. I övrigt har jag inte märkt mer än att magen växer.


    Men min glädje över graviditeten är just nu som bortblåst Jag är väldigt ledsen och orolig. Maken börjar komma ikapp när han nu har varit med hos BM idag och fått klart för sig ökade risker för mig och för barnen.


    De flesta som har fått reda på det (familj, vänner, min chef) reagerar väldigt positivt "OJ, grattis! Vad häftigt! Vad coolt! Vad kul!" medan jag känner "hjälp ta mig ur den här situationen". Det är väldigt jobbigt att parera att min reaktion inte alls är samma som deras. Men de allra flesta vet väldigt lite om ökade risker.


    Just att det är enäggstvillingar (vilket allt tyder på) ger ytterligare risk. De delar på samma moderkaka och då är risken att den ena tar all näring från den andra hög.


    BM idag bekräftade att de flesta blir sjukskrivna redan from v24 Förutom att jag blir rädd när jag hör det för jag tänker "hur dåligt kommer jag att må då om jag måste vara sjukskriven så tidigt", så blir det ju ett ganska stort ekonomiskt avbräck för oss. Dels eftersom jag ligger över maxbeloppet och dels för att det kommer att bli ganska lång tid.


    Jag är inte så orolig för slitet som blir när de väl finns utan det är vägen dit som jag ser som en hinderbana. Att jag inte ska få havandeskapsförgiftning, att de ska få näring båda två, att mina njurar ska klara två st (jag fick ju rätt mkt vätska redan med Moa) mm.


    Och det tröstar mig inte alls att folk säger "men det är klart att det kommer att gå bra, det måste vi ju tro". Det är det ju ingen som vet. Sedan ska man inte bara måla i svart och tro det värsta och det gör jag inte heller. Men klart som afn att man blir orolig när tom BM säger att "det ÄR en riskgraviditet", "ja du kommer förmodligen att bli sjukskriven tidigt för att orka med". Jag behöver tydligen vila mkt för att barnen ska stanna i magen så länge som möjligt.


    Min största skräck är givetvis att de plockas ut så tidigt att de får hemska hjärnskador och att vi sedan sitter där med TVÅ kollin Och så alla scenarier där emellan till att det blir två friska kottar som äter och sover som de ska.


    Sedan är jag så löjlig för jag tänker att efter en sådan här graviditet så kommer jag att få sådana bristningar och bli så ful i kroppen att jag aldrig mer kommer att kunna visa mig i bikini Skitlöjligt jag vet, och det är ju inte det som betyder ngt nu men det spelar också in.


    Piggelin: för att svara på din fråga så har jag sovit uselt, låg vaken en bra stund i natt. Hhar huvudvärk och är fruktansvärt trött. Har mest lust att åka hem och lägga mig under ett täcke. Men eftersom det är studiedag på förskolan så är det ingen option (dessutom måste jag få gjort en del saker idag).


    Kängu: visst får du lifta med mig till ev trådträff!


     

  • muggles

    eftersom det är studiedag => Moa är hemma med mormor och det är inte så lugnt därhemma...


    Ore: jag kommer tyvärr inte ihåg din berättelse från tåget, du får gärna ta den igen...

  • muggles

    PB: jag håller tummarna för dig idag!


    EA: fortsatt tumhållning även för dig!

  • muggles

    PB: jag ska titta in i granntråden när jag hinner och orkar, nu måste jag ta tag i lite arb.uppgifter. Vi har seminarium på fre, kundbesök (där jag ska presentera en grej) på mån och ett ytterligare - viktigt - seminarium på tis. Ingen tid till eftertanke precis... Puh!

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!