Porchez: mitt i paniken tänkte jag faktiskt: hon kanske har gått hem ... Problemet var bara att vi inte trodde att någon var hemma och vi hade fullt sjå att försöka leta i olika delar av parken. Nu vet vi ju var vi ska kolla nästa gång ...
Vi var givetvis mest glada att se henne och att allt gått bra men hon har fått höra ett antal gånger att hon absolut int får göra så, och så har vi berättat allt som hade kunnat hända. Hon var lite skakis när hon förstod att vi varit oroliga men jag såg allt ett litet nöjt småleende (misstänker att hon är myckte stolt att hon klarade av det där själv ...). Men jag har berättat för henne om både farliga bilister som kan köra på barn och farliga människor som tar barn. Det är klart - vi straffar henne inte för vad hon gjorde, men vi kommer förmodligen tjata hål i huvudet på henne ... Vi känner oss ju lite skyldiga själva eftersom vi brast i uppmärkksamhet - men hon är ändå så pass stor att hon borde förstå att inte göra så där.
Igår var de ute i parken med min bror och då hadehan tydligen frågat henne och Hektor om de visste var de bodde. Livia hade pekat åt helt rätt håll och sen hade brorsan börjat fråga om hon visste vad hon skulle göra om hon gick vilse - hon hade sagt att hon skulle gå hem, och trycka på knappen vid trafikljuset och vänta på grön gubbe. Brorsan kände sig lite skyldig men det var ju inte hans fel - Livia är väldigt självständig och självsäker och fick väl plötsligt för sig att testa idag då hon såg en lucka i bevakningen ...
Usch - kommer hela tiden på saker som hade kunnat hända under hennes lilla promenad - tänk om en hund hade hoppat på henne (man får ju inte ha sina hundar okopplade men det har folk i alla fall), tänk om hon INTE hittat hem utan blivit förvirrad och börjat irra omkring på stan ... tänk om ...