Välkomna till Tivoli Empatia!
Muggles, nej jag har inte ändrat mig heller för varje gång vi går utanför de ramar som redan gäller blir det bråk.
Muggles, nej jag har inte ändrat mig heller för varje gång vi går utanför de ramar som redan gäller blir det bråk.
Muggles, jag har insett det men innerst inne kommer jag aldrig att förlika mig med det helt. Det ligger alltid lite och gnager liksom. Lite som att jag får skylla mig själv som valt så här och inte fattat i tid hur det ligger till. Nu inte sagt att han inte gör någonting för han gör en hel del men, men.
Idag har maken och Iris varit på transportmuseum eller vad det heter hela tagen och åkt tåg, bra att hon får sin tid på fredagar med honom i alla fall. Bästa dagen på veckan när Astrid och jag får vara hemma och skrota på fredagar utan dagishämtning att tänka på.
MSW, hittade de ingen bimjälte alltså?
Klockarbol, vad underbart med massage!
Skotta har jag inte gjort en enda gång hittills tack och lov, ser jobbigt ut, dammsuga brukar maken få göra också, och så får man stå ut med att det inte blir så välgjort.
Muggles, då håller vi tummarna och hoppas allt vi kan på vecka 30 nu då.
Jag kan förstå tanken att det mest rättvisa hade varit att ni fått behålla ett barn var. Men man kanske också kan tänka att det enbart varit mest rättvist mot er föräldrar, för barnen kanske det är mest rättvist att ett par som varit menat som tvillingar också får chansen att växa upp så? Skönt att man inte kan fatta beslut om vad som är rättvist och inte och handla därefter själva här i livet.
Muggles, Iris vill inte att pappa ska göra saker men accepterar i lite större grad att han ska få hjälpa henne. Vi struntade i att sätta hårt mot hårt till sist för vi hade inte varken tid eller lust med de ständiga utbrotten och till sist har det börjat ge med sig i takt med att hon blir äldre. Det har ju ändå hållit på i flera år så det är skönt att det äntligen blivit viss skillnad om än inte alltid. Astrid tror jag kommer att bli likadan för hon blir ju också präglad av att det nästan bara är jag som har henne, vi får se om de månaderna som maken ska vara hemma med henne från maj kommer att göra någon skillnad. Tyvärr gjorde det aldrig någon skillnad med Iris, hon bara längtade tills mamma kom hem på kvällen, även om de ändå hade det rätt bra på dagarna när jag inte var där.
Maken och hans bror har blivit väldigt dåligt uppfostrade hemifrån tror jag, om det är att hans mamma varit så mycket själv med dem eftersom pappan alltid rest mycket med jobbet och dessutom jobbat sent varenda kväll och gått tidigt på morgonen och hon inte klarat av dem vet jag inte men något är det för jag har inte varit med om två vuxna karlar som har ett så knasigt sätt att förhålla sig till sina föräldrar. De svär åt dem och kallar dem dumma i huvudet för minsta lilla och de säger ingenting, de är så vana. Själva är de inte alls så mot varandra även om jag förstått på maken att de bråkat mycket när han och hans bror var barn, om vad vet jag inte. Hans mamma är knepig och försöker säga saker som hon tror att sönerna vill höra för att inte göra dem upprörda men det slutar alltid med att hon får skäll för något i alla fall, oftast något hon själv orsakat genom att strula till det i sina försök att vända ut och in på sig för att vara till lags. Det hjälper ju inte att hon hör dåligt och typ tror att hon säger rätt saker men i själva verket har hon inte hört hela samtalet osv. Skitknepig familj. En sak är säker, jag skulle aldrig drömma om att tala till mina föräldrar så som de talar till sina föräldrar och hans bror är ännu värre, han talar likadant till sin flickvän, som annars verkar vara en väldigt vettig tjej och de har varit tillsammans i säkert tio år vid det här laget.
Hej Telis! Om bussen tar 45 minuter så tänker jag att man måste gå hemifrån en kvart innan kanske för att ta sig till busshållplatsen beroende på och så vill man ha lite marginal och vart stannar bussen sedan, Valhallavägen? Då ska man ner i tunnelbanan eller byta till annan buss förmodligen och så har man lagt ytterligare en kvart, tjugo minuter på sin resa kanske. För oss tar det en timme dörr till dörr kommunalt om man räknar med det där men bor man i Vaxholm känns det som att man snabbt är uppe i mycket mer?
Ja, det är lite blandade känslor här just nu, som vanligt kanske men mycket sorg och nervös väntan blandat är det.
Telis, varför frågade jag inte dig när vi letade hus!!! Jag verkligen älskar ju Vaxholm.
Grattis Izzie!!!
PB, kanske det blir lite mindre huvudvärk nu då om du har tur?
Snorkis, verkar inte finnas något hopp för den människan!