Hej alla, vilken tur att det varit så mycket snö i vinter att större delen av gräsmattan fortfarande är täckt! Inga lökar mer än ett par snödroppar har tittat upp och därför kunde inget dö i förtid nu när snön kom tillbaka. Värre är det nog för grannen två hus bort som har framsidan i direkt söderläge, de har fått upp krokusar och allt. Första året vi bodde här kom snön och tog alla våra krokusar och allt som kommit upp, jättetråkigt var det, ingenting klarade sig, tror till och med snödropparna kroknade.
Nu har jag varit och tagit första tabletten så nu finns ingen återvändo. Som jag har grubblat över detta och ändrat mig varannan timme dygnet runt. Nu känner jag mig riktigt lättad, ingen idé att fundera mer över det. Fast jag undrar ändå om det hade blivit något av den här graviditeten, det har varit så konstigt, när jag var på VUL sade läkaren att oj, vad tidigt jag lyckats komma in, bara i vecka fyra, fast jag borde varit minst i vecka sex, mer troligt vecka sju. Men jag tänkte att det är väl inte så lätt att se i början. Fast sedan har det kommit blodspår lite till och från, bara lite, så det är ju också vanligt. Sedan imorse däremot har det kommit mer, mer som första mensdagen innan det drar igång fullt ut. Sedan är det ju det här med illamåendet, jag har tänkt att det kanske är en kille eftersom jag legat och kräkts från vecka fyra båda de andra gångerna och nu ingenting men det kan ju lika gärna vara för att det är något fel tänker jag nu. Jaja, det är som det är oavsett nu. När jag stod i lekparken och gungade med Astrid i helgen och inte kunde stå rakt för det högg så i ryggen så tänkte jag att det är nog en jäkla tur att jag inte försöker ta mig igenom en graviditet trots allt.
Astrid sover eftermiddag just nu, undrar hur det ska bli resten av dagen...