Flamman låter som du haft en väldigt bra helg över stora hela. Skönt att exet tog sitt förnuft till fånga för en stund ialla fall. Önskar han kunde göra det för gott så ni kan gå vidare som vänner och barnen kan få en vettig kontakt med honom.
tänker på er alla!
Men vart tog alla gröna pluppar vägen???
Fru Bygg hur har du det?? Hur mår du nu?
Nu är E på dagis. Det går så bra för henne där, hade några dar då det var svårt att lämna henne men det har släppt för stunden. Oftast är det snarare så att man får ta leksakerna ifrån henne o bära ut henne i kapprummet när jag hämtar henne. Sitter ner o leker med henne en stund men någon gång måste vi ju gå hem...
Jag skall använda den här stunden till VILA. Skall försöka blunda så effektivit det går: nej då vi har ingen tvätt som behöver tas om hand eller damm som behöver bort. Jag skall SITTA. Tror nog kanske t.om. att jag skippar lunchen med kompisen. Vill så himlans gärna träffa henne då det går månader mellan tillfällena men jag vet inte om jag orkar. 
Hela min kropp formligen skriker efter vila.
Blir väl inte piggare av att skruttan vaknade 4.15 inatt o sedan låg o vred sig emellan oss 1½h innan hon somnade om. Hon har tänder på gång och det märks väldigt väl; på humöret, på sömnen och.... i blöjan! Herrejösses vilka fyllningar hon gör. 
För mig var det lyften av E som slet, alltså gjorde det väldigt ont även när man rörde handleden i sidled så där hjälpte ialla fall inte handledskydd.
Oh vad synd att vi inte befinner oss närmare varandra för då hade du kunnat fått övningar och lånat boll av mig.... om det är det du behöver vill säga.
Bra jobbat Ninnis!
Hur går mammalivet/föräldrarlivet annars nu? Känns det något lättare? Har du det o maken bra eller mkt irritation?
Låter ändå bra Ninnis. Skönt att det mysiga överväger det jobbiga. Låter som bra råd du fick på BVC.
Jag menar absolut inte att förringa era problem det är bara det att man precis som du skriver fastnar i ett evighetsperspektiv fast det i själva verket går över jättefort.
När E var liten sa svägerskan o mamma till mig att det är alltid värst de första 3 månaderna. Det tar några månader för bebisen och föräldrarna att komma in i det nya och anpassa sig. o de första månaderna är det ju verkligen ett kolli som bara sover äter och skriker.
