• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • Norrskensflamman
    passionsblomman skrev 2011-02-17 11:27:15 följande:
    Flamman, jag gläder mig i djupet av mitt hjärta åt varje insikt, varje steg mot kärlek och livsbejakande. Jag hoppas ni orkar gå er sanna väg, båda två. Kanhända är den-trots allt- tillsammans. Är den inte det, så hoppas jag att ni var och en får leva era liv fullt ut och i kärleksfulla relationer. Vad gäller att nå botten, så är jag helt övertygad om att den botten är betydligt djupare ner än de flesta av oss tror. Vi har en tendens att inbilla oss att vi nått den bara vi har en depp-period. Det ni går igenom nu däremot....och sanningen är ju att antingen slår man i botten-och stannar där. Eller så konstaterar man att "jaha, här var ta mig fan botten, här var det förbannat mörkt. Däruppe anar jag ett litet ljus-ditåt får det bli"

    Hur lång tid det tar, beror på hur mycket man bröt i fallet och hur djup brunnen är. Och på ifall det finns något att klättra på. Tar man de rep som kastas ner? Hjälper man till, eller hänger manbara där så alla andra till sist tappar en igen?
    Din make verkar ju iallafall vara en envis jäkel. Jag önskar att han kommer att använda just den envisheten till BRA saker, för han kommer att behöva borra ner huvudet och köra på nu, med allt. Han om någon måste väl veta att inga vinsterkommer ifall man inte jobbar för dem, gammal idrottare som han är.

    Vishet, mod och styrka önskar jag er båda. Och sinnesro och närhet.
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
     
    Jo, jag tänker också som så, man ska ju vara lycklig med den man lever, annars kan det ju va liksom. Är jag inte lycklig med honom och han inte med mig så då är det ju bättre att gå skilda vägar och ge varann chansen att vara lyckliga på annat håll. Men ibland TROR man att man skulle bli lyckligare på annat håll, och sen inser man att fan, det var ju det där, därborta som var lyckan. Varför insåg jag inte det?? I vårt fall så kan det vara så att vi trots allt är starkare tillsammans än isär. DEt  är sånt vi måste ta reda på och fundera över.
  • passionsblomman

    Åh men visstja: GRATTIS FRU SYYYYY! {#emotions_dlg.flower}  Hoppas din dag är bra. Du har väl möjligen inte också fått ett brev från en hundvalp va? Fast för din del så borde en dag med lugn och eskedlig tapp, massor av sällskap och kärlek och god mat och ompyssling smälla högre.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Norrskensflamman

    Jag hade Biabädd till min vovve, om jag inte minns fel. Brunt nästan lite galonaktigt tyg med skumgummifyllning. En fäll eller filt på det och det var toppen.  Hon bet av hörnet på den som valp ... Men det var inte så lätt. Har för mig att hon kämpade länge med det där hörnet

  • Ninnnis
    Norrskensflamman skrev 2011-02-17 13:13:56 följande:

    www.biabed.com/sve/index.asp?mainID=61  Kolla den röda längst ner t.h. En bädda värdig Trulspalten tror jag


    Fin!

    Vi hade en extra BIA-bädd efter makens pendling. Den tog vi med till hunddagis i tron om att han ville ligga lika mjukt där som hemma. Tji fick vi. Jag vet inte hur mycket han kämpade, men baksidan var helt uppriven. Numera har han bara en plastbädd med sin filt i på dagis. Fast filten brukar han dra fram till boxdörren så att han kan ligga där och ha koll på allt 
  • Ninnnis

    Hunden i den svarta sängen (till höger, fjärde raden uppifrån) är faktiskt väldigt lik vår hund. Fast vi har en brun bädd.

  • Norrskensflamman
    Ninnnis skrev 2011-02-17 13:52:18 följande:
    Hunden i den svarta sängen (till höger, fjärde raden uppifrån) är faktiskt väldigt lik vår hund. Fast vi har en brun bädd.
    Sötisen!
Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård