besviken på svärföräldrar

Sen beror det ju helt på hur duktiga släkten är, jag vet flera i vår släkt som inte skulle vara till någon hjälp i köket, möjligen hälla upp kallt vatten i kannor om jag hade förberett noga

Jag tycker inte att man ska förvänta sig hjälp med den ekonomiska biten, men hjälp med det praktiska tycker jag att man som förälder kan ställa upp på! Nu menar jag absolut inte att man som brudpar kan komma o kräva de mest otroliga saker, men en del småsaker iaf.

Min mamma har absolut ingen möjlighet att hjälpa till ekonomiskt, inte en chans. Men hon hjälper till med annat! Hon kommer hjälpa till att dekorera festsalen, med blommor, hon kommer passa våra hundar under vår bröllopsresa mm.

Min pappa har heller ingen möjlighet att hjälpa till ekonomiskt o allvarligt talat vill han nog inte hjälpa till med något annat heller. Honom förväntar jag mig ingen slags hjälp av o kommer inte be om det heller.

Med mina svärföräldrar är det mer komplicerat...  De har gnällt över att de inte vet något om bröllopet, men vi vet inte heller! Det enda vi gjort är att bestämma datum o kyrka!
Det känns som om DE har förväntningar på OSS..? Jag vet inte riktigt vad de vill... De säger hela tiden att de gärna hjälper till o när vi kommit på något de kan hjälpa till med kommer vi fråga dem.
Vi har försökt prata o diskutera olika saker med dem ,men när de inte tycker som oss blir de tjuriga (svärmor). Svärföräldrarna har möjlighet at hjälpa till ekonomiskt men har inte erbjudit sig o vi kommer inte fråga. Erbjuder de sig tackar vi gärna ja, men det är absolut inget vi räknar med.

Jag kan verkligen förstå känlsan att Ts blev besviken. Det är så svårt att sitta här och läsa och bara se det från ett perspektiv.
 Alla familjer är så olika, detta som händer er är inte det konstigaste jag läst/hört. Hur är hans föräldrar annars till sättet mot han, mot dig osv.
En del människor är rätt "kalla" av sig som räknar med och anser att när barnet/barnen flyttat hemifrån ska de klara sig själva både praktiskt och ekonomiskt.

Själv har jag svårt att förstå sånt då jag kommer från en varm familj där man ställer upp för varandra om det behövs och det samma med min sambos familj.
Men jag känner folk som har det så i sin familj att där är det ingen ide att komma och be om hjälp när man anser sig vara vuxen och flytta hemifrån.

Jag skulle aldrig be mina föräldrar om hjälp.. vare sig praktisk eller ekonomisk. De bor långt härifrån och vi har en ganska ansträngd relation.  Mina svärföräldrar kommer att bidra med XXkr eftersom hans storasyster fick samma summa när hon gifte sig. Men jag har sagt till min sambo att han kan behålla dessa pengar själv för det känns konstigt att ta emot så mycket pengar när mina egna föräldrar inte kommer bidra med en krona. Men jag hänger inte läpp för det, vi är två vuxna människor som bor billigt och utan barn, vi jobbar båda heltid och har möjlighet att spara en slant varje månad till vårt bröllop! Längtar :)

Mina blivade svärföräldrar blev helt överlycklig när vi berättade att vi skulle gifta oss!
Dom klargjorde även dom inte tänker bidra till bröllopet. Det är vårat beslut att vi ska gifta oss och då får vi själva stå för det.
Deras önskan var att få vara gäster och få njuta av sin sons bröllop fullt ut.

Ber man om praktisk hjälp tycker jag att svärföräldrarna kan hjälpa till! Jag tycker det är konstigt att vara oengagerad i att ens barn gifter sig. Jag tycker bra om mina svärföräldrar men de tar ju priset när det gäller engagemang för vårt bröllop. Hade svärfar sluppit hålla tal hade han gjort det. Han tjatar mkt om hur jobbigt det är och något bildspel tänker de minsann inte göra. vi sa bara att vi kommer ha en projekter i lokalen. Jag tycker de borde skämmas ärligt talat. Vi har inte frågat om någon hjälp, betalar vårt bröllop helt själva. Däremot idag frågade jag om råd och tips kring efterätten och då säger svärfar"det låter äckligt" och inga konstruktiva idéer. Vi bad om förslag och fick inga. Blev riktigt irriterad och sa vad jag tyckte" kan du inte komma med konstruktiv kritik istället" ber man om råd och tips kan man väl försöka iaf det är ändå deras son som gifter sig!! 

Hahaha! Jag skrattar åt mig själv! Det med vad vi önskar oss kom upp när vi var över på en fika hos min m2b's föräldrar och då tänkte jag att det var ett bra tillfälle att ta upp att vi hellre skulle vilja att de betala för drickat (vilket vi räknar på knappt 4000).
Oj vilken dålig stämning det blev!
Plötsligt tyckte de att vi inte skulle ha alkohol alls på bröllopet trotts att de var de som hade pushat på att vi skulle ha det. Sen säger de att vi är FÖR SENT UTE med att be dem om en sån sak. Alkohol som ska köpas in mindre än 2 veckor innan festen så att man kan lämna tillbaka de flaskor som är oöppnade är alltså för sent ute att be någon fixa 5 MÅNADER innan bröllopet. Dessutom betalar ju mina föräldrar maten och "då borde inte vi behöva bidra med något".
De behöver inte betala vinet, men jag hade föredragit att de varit ärliga istället för att komma med undanflykter. Nej de vill köpa något roligt till oss och det kan jag förstå. Men svärmor 2 be vill alltså ge oss kristallglas eller mässingsprydnader som hon VET ATT JAG AVSKYR OCH HON VET ATT VI INTE DRICKER HEMMA. Men det är säkert jättekul.
Sen när de ändå var inne på saker vi gjorde fel så fick min m2b en hel lista med saker som vi gjorde fel eller som jag sagt under kvällen som inte var ok. Detta är alltså dagen efter vi träffa dem. De sa ingenting medan vi var där som vanligt.
Vi har valt fel dag, det är våran dag så vi ska inte bjuda på saker och inte lyssna på vad andra säger, nej Joanna får inte säga att det är en dag för familjen för det är fel, Joanna är så otrevlig som ber oss hjälpa till med en sån sak för hennes föräldrar betalar ju och då borde inte vi behöva och vi vill ju köpa något roligt, ni borde inte ha alkohol för ni gifter er under sommaren ganska tidigt och folk dricker ju inte då, ville ni att vi skulle hjälpa till skulle ni bett om det innan ni bokat lokal, ni får inte låta folk vara i lokalen innan för de kommer stöka ner, ni måste fixa allt dagen innan (varför skulle vi inte göra det?), varför ska de behöva svara på inbjudan att de kommer något så självklart, önskelistan är för kort, inte ska ni beställa en massa tårta det kan ni baka själva och ingen kommer ju orka med tårta mm

Suck! Men jag håller mig till det jag sa innan. Man kan förvänta sig att folk ska hjälpa till men får acceptera att folk inte gör det och vara besviken (men jag tänker göra en stor grej av att tacka alla som har hjälpt till!)

Joanna Marie: Hahaha vilka människor det finns! Det värsta är väl att dom ger en lista med vad som var fel, som för att lära er lite vett. Men det är ju de som är helt ute och cyklar, så där resonerar väl inte normalt folk? Fy för snålt och ego sätt. Hoppas du kommer på något bra att säga som svar. T.ex så kan du säga att ni tog det för.givet att de också ville bidra med något till festen, och frågade för att de skulle känna sig delaktiga. Säg att dom verkligen inte behöver hjälpa till om dom inte vill men att det räcker med att dom säger det och inte behöver komma med undanflykter. Säg att ni då räknar med att de alltså inte ska ha någon alkohol så ni köper in alkoholfritt till dem. Säg också att det är trist att ert bröllop skapar så mycket stress och oro för dem men hoppas det känns bättre när de fått skriva av sig lite, själv uppskattar du att man kan prata om saker.

Det finns väl kanske en anledning att det heter svärföräldrar
(fast egentligen är det ju en helt annan mening än jag nu syftar på nu som ni väl förstår, men bäst att förtydliga så det inte blir någon diskussion om vad ordet svärföräldrar betyder och kommer ifrån)

Mina svärföräldrar är helt underbara...
Mamma kunde "bara" hjälpa till genom att spara lite pengar varje månad till oss eftersom hon var så sjuk. Men vi behövde mest praktisk hjälp.
Så vi frågade makens föräldrar om dom kunde hjälpa till. Om svärfar som är rätt duktig på att snickra kunde göra en skrivpulpet där gästboken skulle ligga och där man kunde stoppa ner kuvert om man hade något med sig...
Och jag frågade svärmor om hon kunde tänka sig att sy långservetter och stolstäckare (typ som långa löpare bara) och det gjorde dom gärna...
Efter att dom var klara så ville dom bidra med minst lika mycket som mamma gjort, rent ekonomiskt. Vi sa nej, dom hade ju hjälpt till praktiskt. Men dom insisterade. Av pappa och hans sambo fick vi en rejäl slant till bröllopsresan och så bakade pappas sambo bullar till kvällsfikat. (bullarna bad jag om, men inget annat )
Alla kom en dag före bröllopet för att hjälpa oss med lokalen och sånt. Även om det innebar att dom fick lov att bo en extra natt på hotellet. Nu hade jag fixat riktigt bra priser (under vandrarhemspris) av chefen... Så som tur var så blev ingen ruinerad av det...

Men det var mycket oro innan bröllopet... Så det var inte så "smärtfritt" som det kanske låter...
Men OJ inte ska ni väl ha medeltidsbröllop? Måste man ha potatissäckar på sig? Vad åt man för mat då? Ska vi äta med händerna??? osv...
Men när det väl närmade sig och dom såg vilka fina kläder det fanns att välja på (via mönster och bilder alltså) så började dom lugna ner sig. Och när väl dagen kom så var dom överlyckliga över att få vara med om det och vara delaktiga i vår dag.

Vissa personer är klumpiga på att uttrycka sig, dom pratar först och tänker sen liksom.
Andra är väldigt bra på att säga rätt saker vid rätt tillfälle, men dom menar inget med det. Dom är bara PK på ren automatik så att säga...

Visst vissa svärföräldrar är bättre än andra. Men man har dom man har om man nu inte vill byta make för att få bättre svärföräldrar. Acceptera dom som dom är. Är dom idioter - jamen låt dom vara det då, förvänta er inget av dom så kanske dom överraskar med att göra något.
Om dom är såna så vet ju resten av släkten också om det, så dom kommer inte förvänta sig något annat beteende av dom heller. Och de som inte har träffat svärförädrarna än behöver ju troligtvis inte göra det någon mer gång heller, i alla fall inte i någon större utsträckning så dom står nog ut en dag
Fokusera på er, och låt inget annat komma emellan där.

Jag älskar ironin i det här!!

Det är ju helt perfekt, nästa gång de börjar kommentera så säg bara att ni tar deras råd och har slutat lyssna på vad andra säger!

jag måste nog säga att mina svärföräldrar hjälper till betydligt mer än vad mina egna föräldrar gör!  De acceptera våra önskemål och börjar INTE diskutera varje småsak som finns.
Jag slutade helt enkelt  berätta detailler eftersom hon (min mama) ändå inte är interesserad...

nej du kan inte förvänta dig hjälp, det kan ingen göra.
du kan fråga snäll och ställer dom upp så gör dom det.
vi har inte ens tänkt tanken att be våra förälderar om hjälp, förutom att min mamma är toastmaster.

Ingen fara för mig, jag är van! XD Min mamma säger alltid åt mig "Utgå från att de är sjuka i huvudet så blir allt de säger och gör mer uthärdligt!"

Jo, jag skulle ju försvara mig om det var så att de sa något om det till mig. Men om jag gör eller säger något "fel" så kan de ta min m2b in i ett annat rum eller ringa honom dagen efteråt och säga vad jag gjorde eller sa fel. Det kan vara stora saker till saker som "hon hade inte örhängen på sig". Detta är en ganska normal företeelse men det hade inte hänt på ett tag så jag blev lite sur.

Men de har ju sina bra sidor också... De har ju faktiskt skapat den man som ska bli MIN man!   :D

Jag har lite svårt att förstå varför man förväntar sig att ens föräldrar/svärföräldrar ska hjälpa till med diverse saker & bidra till bröllop ?! 
Om man har en ansträngd ekonomi får man väl ha ett bröllop efter det,om ens föräldrar inte vill/kan hjälpa till så får man surt spara ihop till kalaset själv.
 
Även om jag själv ska gifta mig snart tycker jag inte att mina föräldrar eller svärföräldrar är skyldiga att stå för vårt bröllop eller ens hjälpa till rent praktiskt.  

Jag tycker att det är konstigt att man förväntar sig pengar eller nästintill kräver det. Vi i Sverige har inte traditionen att brudens päron bekostar kalaset.
Jag tycker inte att man ska förvänta sig någon hjälp alls, visst kan man fråga lite snyggt om hjälp med vissa praktiska saker, men jag tycker inte att man ska förvänta sig det.

Jag och min m2b för den delen står min familj otroligt nära, umgås med dom ofta, har sommarstuga med dom osv osv.
Min mamma kommer göra ´min brudbukett (hon arbetade som florist i sina unga dar =) ) hon frågade mig om hon fick för att det skulle betyda mycket för henne och självklart får hon det! Men jag väljer blommor och stil och hon gör.
Min bror kommer vara marskalk och även hjälpa till massor, köra oss till och från fotograf och kyrka -festlokal. Kommer hjälpa till med dukning och förberedelser även han har erbjudit sig att hjälpa även innan han blev tillfrågad att vara marskalk. Känner jag min mamma rätt kommer även hon fråga om hon får vara med att hjälpa till för att hon tycker att det är kul.

Min pappa, oj oj lilla pappa, älskar honom mest i världen men han är så lat så lat så han kommer inte lyfta ett finger. haha
Ingen i min familj har de ekonomiska förutsättningarna att hjälpa till att finansiera vårt bröllop vilket vi vet och inte varken väntar oss eller tänker fråga om.

Vi har gjort en budgett efter våra förutsättningar och sparar pengar för att kunna ha ett bröllop.

Min m2b bror kommer även han vara marskalk, han kommer dock inte vara lika involverad framförallt för att han inte är intresserad. Vi tänker varken fråga eller förvänta oss något han får erbjuda sig i den mån han vill vara involverad.

Till min underbara svärfar har både jag och min m2b en väldigt krystad relation. Han kommer komma på bröllopet, inte hjälpa till med något och sedan kommer han någon gång under kvällen nämna till min man att han flyttar en obscen summa pengar till hans konto.
De är min svärfar de, noll intresserad, noll engagerad men med mer pengar än vad han vet var han ska göra av dom.
Vi kommer dock inte fråga om bidrag på något sätt, men kommer tacka och ta emot bröllopsgåvan med öppna armar och ha en grym bröllopsresa ;) säger inte att vi förväntar oss pengar men jag och m2b senaste julklappar och födelsedagspresenter har varit ett obekvämt högt belopp på kontot så vi vet att det är så det blir.
Han brukar inte ens bekymmra sig med ett kort utan han bara säger det till min kille, ser inge skäl till varför han skulle börja anstränga sig nu :)

Min svärmor är tyvärr bland änglarna!

Har verkligen inte räknat med någon hjälp från svärföräldrar. Svärmor kommer inte på bröllopet för hon tycker det är för långt att åka (70 mil?) och svärfar är inte ens bjuden...