• mirre01

    snälla hjälp mig svärmor är psykiskt sjuk & nu är vi osams vi ej leva

    jag & svärmor har haft en aknon relation innan till nu denna helg då hon skcikade jätte påhoppande sms till mig pga va ett bilköp, jag vart upprörd och svarade tillbaka och detta skall komma från din köft? i smsm anklagade hon mig för att ha förstört min blivande man och vänd honom ut och in, jag vart arg & ringde upp för att prata då skriker hon alla möjliga olika saker hora fitta ja allt man kan tänka sig och slänger luren i örat. 

    hon vägra be omursäkt för hon hävdar att hon skyddat sin son, min kille fattar att jag är ledsen menHAR INTE stått upp för mig anser jag, :S han säger bara att vi bråkar & båda är omogna trots att hon hoppade på mig brutal utan jag ens gjort nåt, han är blind, 

    han vill leva med mig men fattar INGET hur sårad jag är & hur illa vid mig jag tog, jag har gråtit i 3 dagar nu och inte ätit mer än 3 glas yoghurt,
     
    tack vare hans mamma har han & jag bråkat sonm aldrig förr, jag har gjort klart för honom att jag INTE kommer gifta mig med honom om hon kommer på brölloper med tanke på hennes påhopp & de hon kallade mig, detta förstår han, jag sa ber hon om ursäkt är hon välkommen men jag vägrar ha med henne att göra, jag är helt knäkt och känner mig kränkt påhoppad & att min kille inte står upp för mig, han står mer på sin mammas sida som gjort fel än min & han kräver ej en ursäkt av henne, jag vet faktiskt inte vad jag ska göra, bröllopet är om 5 veckor, 

    ska jag gifta mig med honom & bara aldrig ha med hans mamma & göra hon är blockerad på facebook och via min mobil så hon kan ej kontakta mig,  hon kommer inte komma på sins sons bröllop pga va mig heller 

    eller ska jag lämna honom ? han vill leva med mig & har gråtit då jag sa att vi borde skit ai allt  

  • Svar på tråden snälla hjälp mig svärmor är psykiskt sjuk & nu är vi osams vi ej leva
  • passionsblomman

    Vad är det du vill med den här tråden?

    Har du själv ens reflekterat över det? Vad vill du att alla vi andra som är dina mottagare ska göra?

    Ta och tänk en stund över din egen impulskontroll-man kanske mårbättre i långa loppet om maninte startar trådar medan man är starkt känslomässig, utan tänker igenom vad man tänkt skriva lite.

    "Snälla hjälp mig..." -med vaddå?

    "..svärmor är psykiskt sjuk" -Nå, det verkar mer som ett omdöme av dig, mer än som en diagnos ställd av läkare. Säkert kan många ge tips om hur man som anhörig kan fungera i sammanhang där någon har en psykisk sjukdom-men det verkar inte vara det du är ute efter. Vad fasen ska någon svara på att du hatar henne menar du?

    "...jag vill inte leva"  -Ta bara helt enkelt och låt bli att säga sådana dumheter och överdramatisera inte situationer utan fog! Man häver inte ur sig sådant hur som helst-inte ens på ett forum! Folk begår självmord tillräckligt för att det ska vara allvarligt att säga sådant! Man behöver inte lägga sig ner och sluta äta, tappa livslusten eller låta hela världen falla samman över någion konflikt alls-det är inte ett normalt eller sunt reaktionsmönster. om det verkligen va r så du reagerade, då behöver du se över din egen mentala hälsa. 

    Vad du har för realtioner och vad du löser och inte i ditt liv är ju faktiskt helt oviktigt för alla oss andra-om det nu inte vore för att du ropar ut "hjälp mig!!!" och har långa utläggningar om hur dåligt du mår. Sedan, när du får svar, så mår du plötsligt jättebra och för att bevisa det, rabblar du upp vidrigheter du genomlevt. Jaha? Varför ska vi få allt det öst över oss? Du använder dina motgångar och svårigheter som någon slags trumfkort "jag har faktiskt varit med om det här och det här, så jag är minsann satrk eller vet vad kämpa innebär" Jaha? Vad är det du vill?

    Är du ensam på en ny ort där du inte trivs, drabbad av förfärliga sjukdomar, drabbad av en förfärlig svärmor och antagligen den som genomlidit värst trauman av alla här....

    ...eller är du minsann glad lycklig och starkast av alla för du har minsann kämpat igenom allt? Och har massor av vänner?

    Jag tycker du startar trådar som ropar ut din nöd i alla möjliga avseenden. När någon sedan svarar, så blir du arg.

    Hur ska du ha det?!?
    Menar du vad du säger när  vräker ur dig saker, eller ska man utgå ifrån att du bara spyr ut det som råkar dyka upp i huvudet och sedan ska man anta att du egentligen menar något helt annat?
    Och skyll nu inte på din dyslexi, för man kan mena det man säger även om man har svårt att stava!

    Du behöver på allvar tänka igenom hur den sammantagna bilden av dig blir på forumet och fatta beslut om det är så du vill att det ska vara, för det är faktiskt inte upp till oss andra-vad och hur du skriver blir det intryck du ger. Och just nu framstår du som fullständigt obalanserad och instabil så det skriker om det.
    Alla varningsklockor jag har ringer så det dånar. Jag tror att den i din värld som behöver hjälp är du. Och det omgående och på flera plan. Jag vore en usel medmänniska om jag inte sa det till dig rakt ut, för jag tror att det är exakt vad du behöver få klart för dig.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • mirre01

    jo jag skylle rpå min dyselexi som gör det svårt att stava för mig och osäker och detta är ett handlikapp, men varför du känner ett behov att skriva så (påhopp) vet jag inte hur som havet har NI redan bestämt hur ni läser av forumet min kille läste nyss allt och tyckte ni inte alls fatta att han faktiskt gjort sitt eget val, och jag hänvisar till tidigare inlägg där de står att ja jag mådde skit och kände så då. och jag står för allt, tack och hej för mig 

  • passionsblomman
    mirre01 skrev 2013-03-28 17:10:59 följande:
    jo jag skylle rpå min dyselexi som gör det svårt att stava för mig och osäker och detta är ett handlikapp, men varför du känner ett behov att skriva så (påhopp) vet jag inte hur som havet har NI redan bestämt hur ni läser av forumet min kille läste nyss allt och tyckte ni inte alls fatta att han faktiskt gjort sitt eget val, och jag hänvisar till tidigare inlägg där de står att ja jag mådde skit och kände så då. och jag står för allt, tack och hej för mig 
    Därför att du beter dig aggresivt, ilsket och ganska rejält otrevligt i tråd efter tråd, och sedan skyller du ifrån dig på tusen saker där i andra typ ska skämmas som är dumma mot stackars dig som varit med om så mycket hemskt/är så sjuk/ mår så dåligt fast det enda vi försöker säga är att du

    *inte verkar må särskilt bra

    *tycks vara väldigt fokuserad på allt som är problem

    *Utan undantag avfärdar alla förslag som omöjliga

    Jag undrar fortfarande: Vad är det du vill?

    Vill du bara ha en soptunna att vräka ur dig all din skit i?
    För isåfall tycker jag det är ganska otrevligt och inte ett speciellt begåvat sätt att röra sig bland folk på. Man får ge och ta lite-inte bara dumpa sitt skräp på andra. särskilt inte om man inte vill ha någon hjälp egentligen.

    Det är inte ett påhopp att uppmana dig att sluta skylla ifrån dig eller använda dina upplevelser för att ge andra dåligt samvete. Det är en reaktion på ditt beteende. Du beter dig lynnigt här på BT och det håller inte i längden. det ger dessutom anledning att misstänka att du inte är särskilt sansad ute i resten av livet heller.

    Vad du än varit med om tidigare i ditt liv, så är du inte ett offer här på BT-ingen har gjrot dig ett smack-men frågan är hur länge till någon kommer att vara intresserad av att svara i dia trådar, med tanke på hur du bemöter dem som bryr sig nog för att försöka.

    Ta och tänk till kvinna!
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Chicita

    Min bror har dyslexi.
    Han kan stava väldigt väldigt illa.

    Men om han skriver att livet är skit och han vill dö. Så menar han inte att livet är rätt bra och att han ska gå och köpa pizza snart *typ*.

    Dyslexi = man har svårt att stava.
    Grattis Syrran blir kanske till Gratis Syran 
    Han skriver ju fortfarande det han menar, även om bokstäverna inte hamnar på rätt ställe varje gång eller om det fattas någon bokstav eller det blir någon extra.

    Så passionsblomman har en bra poäng där.
    Din dyslexi har inget med att göra när du skriver en sak - och sen ändrar dig och blir arg för att vi inte förstår att du menar tvärt om mot vad du skrev från början.

    Du använder det här forumet som någon sorts sopkorg där du kan dumpa ur dig allt som gör dig ledsen och upprörd och når någon försöker hjälpa dig så förstår dom inte för ingen kan ha varit med om liknande saker.
    Ingen har mått så dåligt som du eller haft så ont som du eller så elaka föräldar / svärföräldrar som du osv.

    Men det här är ett forum och om du skriver här så måste du acceptera och tåla att folk skriver tillbaka. 
    Och folk kommer inte bara skriva sånt du vill höra.
    Du kommer få råd (även om du inte ber om det - för det är som sagt ett forum där man diskuterar och ger råd) och du kommer få mothugg.
    Du kommer även att få några som hejar på dig, som hoppas dig allt gott i livet. Men som inte tar på sammetsvantarna och klappar dig medhårs hela tiden.

    Försök tänk dig att de som kommenterar gör det för att dom vill dig väl.
    Det här är faktiskt ett ovanligt snällt forum. Och om man försöker hålla det i minnet så är det oftast lättare att inte gå i taket för vänliga råd och ta dom som påhopp.
    Jag skulle inte ta av min tid för att svara dig om jag inte ville dig väl.
    Men varje gång jag svarar dig så svarar du tillbaka väldigt argt och spydigt och jag hade egentligen bestämt mig för att inte svara mer. 
    Hoppas att jag kanske når fram till dig denna gång.

  • mirre01

    jag har aldrig skylt dyselexin på vad jag skrivit utan att jag kan ha gjort de svårt å förstå då jag stavar illa och OFFTA glömmer punkter osv,  HAR ALDRIG sagt skrivit min dyselexi gör att jag säger saker, eller skriver saker shit att ni orkar, 

  • mirre01

    jag kan INTE stå för hur du ni andra uppfattar tråden, det är upp till er hur ni läser den, jag har sagt mitt och sår för de sen att ni bara känner som ni gör vilket är att trycka ned på mig som en hemsk individ som inte vill ha med min svärmor att göra sen sitta och säga gåtill psykolog, och att jag tvingar min kille välja BULLSHIT alla dessa påstående, jag har sagt att det ej är så men NI fortsätter säga samma sak det ÄR så så tyck de nu nu hoppar jag denna tråd 

  • Chicita
    passionsblomman skrev:
    Hur ska du ha det?!? 
    Menar du vad du säger när  vräker ur dig saker, eller ska man utgå ifrån att du bara spyr ut det som råkar dyka upp i huvudet och sedan ska man anta att du egentligen menar något helt annat?
    Och skyll nu inte på din dyslexi, för man kan mena det man säger även om man har svårt att stava! 

    du svarar
    jo jag skylle rpå min dyselexi som gör det svårt att stava för mig och osäker och detta är ett handlikapp, men varför du känner ett behov att skriva så (påhopp) vet jag inte hur som havet har NI redan bestämt hur ni läser av forumet min kille läste nyss allt och tyckte ni inte alls fatta att han faktiskt gjort sitt eget val, och jag hänvisar till tidigare inlägg där de står att ja jag mådde skit och kände så då. och jag står för allt, tack och hej för mig  

    Det blir lite "goddag Yxskaft" här när du svarar Ja på en sak, men menar något helt annat.
    Det har inte med dyslexi att göra, utan snarare läsförståelse som är en helt annan sak. Det kan förstärkas av dyslexi ja. Men det är avskilt från det.
    Och nej det är inget påhopp från passionsblomman.
    Och jag är inte elak i mitt inlägg heller. Jag vill dig som sagt väl. Men du verkar inte ta till dig det, utan du läser bara det som kan bli elakt om man vill se det så.
    Vi vill förstå dig. Därför frågar vi.
    Du behöver inte svara på det sätt du gör.
    Det är ditt val att bli arg och upprörd. Och det är dom impulserna som du kanske måste börja bearbeta för att må bättre i vardagen.
    Jag hoppas verkligen att du någon gång kan ta till dig det vi skriver utan att gå i försvarsställning och bara se alla som dumma och elaka.

    Men för att svara på din sista fråga.
    Nej jag orkar inte...
    Jag orkar inte att få en örfil varje gång jag försöker ge dig ett välment råd 
  • passionsblomman
    mirre01 skrev 2013-03-28 18:09:37 följande:
    jag kan INTE stå för hur du ni andra uppfattar tråden, det är upp till er hur ni läser den, jag har sagt mitt och sår för de sen att ni bara känner som ni gör vilket är att trycka ned på mig som en hemsk individ som inte vill ha med min svärmor att göra sen sitta och säga gåtill psykolog, och att jag tvingar min kille välja BULLSHIT alla dessa påstående, jag har sagt att det ej är så men NI fortsätter säga samma sak det ÄR så så tyck de nu nu hoppar jag denna tråd 
    Vet du vad-jag skiter blankt i din svärmor och vad det nu är du håller på med i er relation. det jag kommenterar är hur du uppför dig HÄR på forumet. Och jag tycker uppriktigt sagt det verkar som du har svårt att fatta vad det är jag säger.
     
    Släpp svärmorsgrejen-det är inte henne jag snackar om!!!

    Jag skiter i detaljerna i dina olika trådar-det är hur du själv diskuterar jag ruttnar på. Lägg av! Vi andra är inte dina personliga skräpkorgar och du har inget konto för att veva omkring dig hur som helst.
    Jag säger det för sista gången: Vad är det du vill? Vad håller du på med? Här alltså, inte i fråga om vare sig din svärmor eller någona v alla de andra trådarna.

    Jag tror på riktigt att du inte har en aning om varför du startar alla dessa trådar och hur mycket ångest du öser ut. det är precis därför som jag säger att du behöver mycket mer hjälp än vad någon här kan ge dig.

    Lite vanligt stöd i motigheter i livet kan man få och ge även bland folk på ett forum. men så djupa saker som det du drar upp-det ena efter det andra, det behöver man proffessionell hjälp med. Att du inte ens begriper vad jag säger och kalrar av att uppfatta det, är för mig det yttersta beviset på att det jag säger är sant. Att försöka prata med dig vidare är antagligen helt lönslöst, men nu har jag i vart fall sagt det jag menar-att du inte förstår vad jag säger får jag lämna därhän.
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • TheD
    mirre01 skrev 2013-03-28 18:07:05 följande:
    jag har aldrig skylt dyselexin på vad jag skrivit utan att jag kan ha gjort de svårt å förstå då jag stavar illa och OFFTA glömmer punkter osv, HAR ALDRIG sagt skrivit min dyselexi gör att jag säger saker, eller skriver saker shit att ni orkar,
    Det är väl snarare: att du orkar. Jag håller med alla här inne att du har en frukstansvärt otrevlig ton i dina inlägg. Om man startar en tråd i ett forum, guess what - folk svarar.
  • PiaB

    Jag har inte skrivit här förut för du, TS, har fått så bra råd redan. Tycker jag, uppenbarligen inte du. Men nu måste jag säga att den enda i den här tråden som har en hetsig ton och kommer med påhopp är du. Och om du blir arg på att någon skriver synonymt, välj inte att lägga tråden där man kan vara anonym. Så är det problemet löst.
    Det jag reagerar på, förutom problemen med svärmor som du valt att lösa genom en brytning, är att du undrar om du ska gifta dig med honom eller lämna honom. Hur gärna jag än vill förstå så ger det inte mig intrycket av ett lyckligt par. Och du skriver att ni är lyckliga om ni slipper henne. Jag förstår inte. Jag vet inte någonting som skulle få mig att vilja lämna min blivande man, eller tänka på det.
    Och nu kanske du vill skriva att jag inte varit med om något, men tro mig, jag har varit i helvetet. Men jag valde att lära mig att hantera motgångar istället för att tycka synd om mig och göra mig till ett offer.


  • goli

    Det är verkligen tråkigt att du mår så här och att det är jobbigt för dig. Jag håller med de andra som har skrivit här tidigare. Om du känner att du bara blir påhoppad fastän folk säger att de försöker hjälpa dig så är mitt förslag att du slutar skriva såna här inlägg på BT. Tydligen så har inget råd som du fått här hjälpt dig så det bästa är kanske att du helt enkelt tar en paus härifrån?

    När folk skriver att du borde uppsöka hjälp så menar de inte heller något illa, det har bara en sån negativ klang för vissa. Men det är absolut inget fel på att vända sig till en annan människa, som dessutom är utbildad för att hjälpa andra, med sina problem. Ibland händer saker i livet som man inte längre själv har någon kontroll över och då är det ju bara tur att det finns andra människor som vill hjälpa till.

    Jag skriver detta i all välmening och hoppas att du kan ta till dig detta. Sen önskar jag dig lycka till med allt och hoppas att allt löser sig!

Svar på tråden snälla hjälp mig svärmor är psykiskt sjuk & nu är vi osams vi ej leva