snälla hjälp mig svärmor är psykiskt sjuk & nu är vi osams vi ej leva

Tycker du borde hitta någon att prata med, och nej jag tycker inte det är okej hur hon prater till dig på.
Jag har sj. svärisar jag inte kommer underbart överens med, då dom bla. nog skulle villa att min man forfarande va tilsammans med sin x, dom är bästisar med hennes föreldrar, har knapt mött mina, o åker heller till dom ¨¨än till sina barnbarns födelsesdag, för att nämna något..

Men jag provar svälga mina kameler, och ler o är allment trevlig när vi sees.
Om det är något som värkligen är "far out" svarar jag då med hur jag menar på ett fint sett.
Alt jag stör mig på prover jag i allmänt att ta med min bestis ect. Då jag forstår att också min mann blir ledsen över doms beteande, och jag vil ej göra det värre för honnom.

Men jag forstår at du är ledsen osv. Men känns som det är mycket mer bakom än vad tråden beskriver, tycker absolutt du skulle prata med någon, och reda ut dina känslor, för din egen skull. 

jag har beslutat att INTE ha något med henne att göra efter de hon gjort, har många på min sida även hennes egna släkt säger att hon inte är frisk på alla plan, hon kommer inte närvara vid bröllopet och jag är nöjd så, 

Jösses! Har du många på din sida, även hennes släkt? Hur gammal är du egentligen? Om hon inte är "frisk på alla plan" kan man ju tycka att en idé är att försöka hjälpa henne och inte vända släkten emot henne!

Du hävdar att du är helt oskyldig, du har inte gjort någonting alls utan din svärmor fick bara en knäpp och gick bärsäkagång. Hon har helt oprovocerat attackerat dig och du är ett offer. Så du utesluter din svärmor från ditt liv, hon får inte vara med på sin sons bröllop och du vänder hennes släkt emot henne.

Om hon är psykiskt instabil kan du väl lägga dina egna känslor åt sidan och försöka hjälpa henne istället? Var en medmänniska inte egoist!
Det är inte okej att hon är elak mot dig men om kvinnan har problem behöver hon hjälp, inte bli lämnad ensam!

Du har förvandlat siutationen till en personlig vendetta. Svärföräldrar är inte lätt alla gånger och det finns en gräns för hur man får bete sig mot varandra. Men om det nu är som du säger att du inte har gjort någonting alls för att den här situationen ska uppstå måste ni ju förstå att din svärmor behöver få hjälp.

mirre01 skrev 2013-03-26 23:39:48 följande:

asså jag förstår inte varför du känner av ett behov av att vara annonym, men du kommenterar bara NEGATIVA saker på mina inlägg, och du skaffar dina egna uppfattningar uppernbarligen, och jag kunde inte bry mig mindre, 
JAG HAR INTE VÄNT HENNES SLÄKT EMOT HENNE dem har efter händelsen sagt upp bekantskap med henne för det hon gjort och vill ej ha med henne att göra, dett ahar INGET med mig att göra, om dom enser att hon gjorde en sådan sak att de ej vill ha med henne att göra är de upp till dom, sen att den finns för mig och stöttar mig & min kille i hela händelsen är väl rätt normalt med tanke på vad hon utsatte oss för. och du vet ju INTE vad människan gjort, nästa gång skippa att va anonym och våga stå upp för de du säger, du kommenterar & kommenterar bara negativa saker i mina forum bara där säger de rätt mycker för mig, 

sen tänker jag INTE lägga energi på henne jag har INGET med henne att göra & vill hennes släkt skaffa henne hjälp får dem göra det jag beblandar mig INTE med denna sjuka människa som kan förstöra massor och det är mitt val. sen får folk hata eller älska mig vilket som, 

Det var jag som skrev det, att det blev anonymt var ett misstag. Om du kollar högre upp så kommer du se att jag har lämnat alla andra kommentarer med mitt namn, så nej jag har inte lämnat flera anonyma kommentarer.
Jag vet absolut inte vad människan har gjort, det här är ett internet forum där du bara delger vissa saker. Och efter vad du delget har jag sagt vad jag tycker. Om du inte vill ha andras åsikter (även det som inte håller med dig) kanske du inte ska lägga upp det på ett öppet forum?

Jag menade inte att du med flit hade vänt hennes släkt emot henne, utan mer att om du och din kille pratar öppet med övriga släkten om hennes beteende så lämnar man utrymme för dom att bilda uppfattningar och hör dom bara din sida blir det lätt att dom får en negativ uppfattning.

Jag anser att man ska hålla hårt om sina nära och kära och när det gäller konflikter kan man inte bara vända och gå för det löser inga problem.
Tror du att din kille i längden kommer säga upp kontakten med sin mamma? Du kommer nog aldrig helt komma ifrån henne. Du behöver inte ta hand om henne och älska henne, men enligt min mening så borde man i alla lägen försöka lösa situationer som uppstår.

Jag vet inte vart du ville komma med att lägga upp den här tråden från början för du verkar inte kunna ta motstridiga kommentarer.
Som jag skrivit tidigare tycker jag att du verkar otroligt hetsig kring hela den här situationen och alla råd du fått härifrån om att försöka få hjälp för att må bättre, eller att ta det lite lugnt med bröllopet, eller att kanske söka hjälp tillsammans för att reda ut situationen med din mamma, alla dessa råd slår du bara ner.

Jag är väldigt hård, ja, det vet jag. Men om man är ute efter sympati och kli under hakan tycker jag inte att man ska använda sig av ett ofentligt forum.
Jag tycker att det är otroligt tråkigt att du har hamnat i en sådan negativ situation med din svärmor, jag tycker att det är tråkigt att du mår dåligt och att er livssituation och ert bröllop påverkas negativt av allt som händer. Ingen förtjänar att ha en komplicerad tillvaro.
Men jag tycker att du borde försöka titta på det hela på ett lite mognare sätt. Du framställer situationen som att jorden är påväg att gå under.
Du verkar inte heller ha i åtanke hur din kille mår av din konflikt med hans mamma. Kommer han kanske ångra sig i framtiden att hans mamma inte var med på hans bröllop?

Min kille är mitt allt, min högra hand, min bästa vän, min livskamrat. Hur illa hans familj än behandlade mig skulle jag göra allt i min makt för att få det att fungera. Vi behöver inte ses på söndagsmiddag och umgås varje månad, men däremot skulle jag inte vilja ha stora konflikter som ligger och gnager och jag skulle aldrig vilja att min kille satt i en situation där han behövde slitas mellan mig och sin familj. För även om han finner de oacceptabelt att jag blir illa behandlad är det fortfarande hans familj, som han älskar och vill ha en relation till.

Du väljer självklart hur du vill göra, det är ditt liv, din svärmor, din sambo och din smärta eller lycka. Jag hoppas det löser sig oavsett och till det bästa.

 

det SISTA jag sökte var npn empati jag har haft ett rent piss skit jobbigt liv & jag har kämpat mig upp så inninorden långt och jag vet om att man INTE kommer en millimeter i världen utan en fight, jag lider även av 3 allvarliga obotliga sjukdommar så mjo är de nån som vet att livet är tufft är det jag, och det sista jag vill ha är kli under hakan. jag vet om hur det är att stå ensam, då menar jag inte utan vänner dock tillåter jag mig aldrig att visa dolk att jag är ledsen, för jag är stark och det fanns ingen som fanns för mig då jag blev sjuk. då jag art gruppvåldtagen eller då min bästa vän dog då jag var ung, men idag har jag mina vänner i vått & torrt   

Det var inte så jag menade heller. Alla har vi varit med om jobbiga saker och tro mig, mitt liv har inte heller varit en dans på rosor! Alla här inne har med största sannolikhet varit med om både det ena och det andra som har påverkat oss, skadat oss och gjort oss ledsna. Alla har vi jobbat för att idag leva lyckligt och vara där vi är nu.

Du måste nog sluta vända på allting som skrivs till dig. Du får det att låta som att vi attackerar dig och vill dig illa. Bara för att de åsikter och synpunkter vi ger inte stämmer överrens med dina så betyder det inte att folk vill dig illa.

Om du vet att man kan ta sig igenom alla jobbiga situationer borde du väl kunna se ljuset i tunneln och även lösa den här dispyten?

Genom att du skriver som du gör känns det ännu mer som att du söker medhåll i din fråga. Jag tycker att det är väldigt tråkigt att höra att du varit med om så mycket hemskt i ditt liv! Men använd dina erfarenheter till det bättre istället för det sämre.
Du skriver att du vet att man inte kommer en millimeter utan en fight, men samtidigt så väljer du att låtsas som att din egen svärmor inte existerar istället för att lösa konflikten. Du är otroligt motstridig i allt du säger.

Om du har erfarenhet av hur det är att ingen ställer upp när man mår dåligt borde du inte vilja ställa upp för din svärmor då som helt uppenbarligen mår dåligt nu?

Ibland behöver man titta utanför sina egna känslostormar och fundera på vad som är bäst för fler än en själv och vad som gör mest nytta på ett långsiktigt perspektiv.

Jag är ledsen att du tolkar det som att jag är emot dig och vill dig illa, det är inte min mening. Däremot kan jag inte hålla med om hur du har valt att lösa situationen. Jag kan inte tala om för dig hur du ska agera däremot läser jag forum för att hitta råd och lämna mina synpunkter, vilket är precis det jag gör.

Jag hoppas verkligen att du hittar en väg ur den onda spiralen du har verkat fastna i.

jag kommer aldrig ställa upp för den männsikan som skadat dem jag älskar tyvärr inte ens om människan ber om hjälp, det komme inte ske för mig är hon död och kommer förbli död. jag är inte den elaka tjejen utan tvärrt om jag hjälper folk tom matar hemlösa jag passerar räddar djur som är skadade skänker kläder & pengar , jag har stor ödmjukhet till just nån skadar min familj, och detta gjorde hon så de komme rinte ske att jag hjälper henne, hur elakt detta än låter, men jag kommer inte sträcka ut min hand om hon så ligger på sin dödsbädd, jag har klippt allt med henne och kommer inte välkomna henne tillbaka, för detta mår jag bäst av 

Detta kanske inte riktigt hör hemma någonstans, men ville bara säga att du jimmyojennifer verkar ha väldigt kloka ord att dela med dig av... precis som du säger, vill man inte ha råd kanske man inte ska skriva i ett öppet forum. Det är ju för att opartiska människor ska komma med tips, idéer och råd som forum som detta finns.

Mirre01, jag hoppas du mår bättre snart och kan få distans till händelsen och dina stormiga känslog. Lycka till!