Traditionella könsroller (långt)

Lycklig?:
det är bra att du ser på situationen så seriöst! Då har du/ni goda chanser att förändra på er!

Jag är helt hopplös på att diska. Jag avskyr det verkligen. Min förre sambo blev tokig på mig med jämna mellanrum. Tillslut kom vi på den underbara regeln "varannan gång". Vi diskade helt enkelt varannan gång, om man som jag gärna väntade med disken till imorgon så fick jag ju stå mitt kast och diska dubbelt så mycket. Var det inte min tur kunde jag med lugn titta på diskberget som växte, det var ju inte mitt problem.

Jag och min man löser problemen som Leone: konkreta önskemål och gemensamma aktiviteter. Vi kommer oftast hem från jobbet samtidigt och lagar då mat tillsammans. På helgerna städar vi ihop, dels umgås man under tiden och så går det ju dubbelt så fort.

MEN det är ju fortfarande jag som är "flygledare" ser vad som behöver göras, handlas mm. Tröttsamt i längden, då strejkar jag.

Får jag bara fråga dig Lycklig? hur såg det ut hemma hos honom innan ni flyttade ihop? det brukar ju ge en fingervisning om toleransnivå.

Det där handlar nog mycket om vem man lever med. Har bott ihop med två killar, det första samboförhållandet var vi ganska lika förutom på en punkt: Matlagningen. Var alltid jag som lagade mat och det blir i längden tröttsamt däremot så vart han riktigt duktig på att städa & tvätta. T om bättre/noggrannare än jag..

Nuvarande sambon står mer/hellre vid grytorna och jag har liksom kopplat från där lite då jag gjort det så mycket innan. Däremot vid städningen så är han en lortgris, han städar MEN han plockar liksom inte undan och så tycker han att han är sååå himla duktig. Han bara flyttar på grejjerna, och högar av kläder ser han inte (lyfter ej heller på dem när han dammsuger) Jag får säga "hmmm" och så känns det som om om mer än hälften är kvar att göra...
Och så har han förkärlek att tvätta jämt och ständigt men mest bara sin tvätt..och han är urpetig. Skitjobbigt! *flin* Livrädd för att blanda färger och ljus tvätt i hans ögon är att vita t-shirts ska tvättas ensamna allting annat som inte är svart, mörkblått eller grått är ljust...

Jag har oxå en tendens att bli en tjatig "morsa", jag vet inte längre hur jag skall tackla det nämligen.Har provat att totalt strunta i att städa men då gör han detsamma, plcokar jag undan så kopplar han av och struntar i att göra det, säger jag åt honom så glömmer han eller så blir det irriterat. Inte lätt!

Kram
Galenpanna

Maria A: I hans lägenhet var det sällan jättestökigt, men aldrig riktigt ordentligt städat heller. Han är rätt påhittig och löser det mesta på lite egna sätt. T ex använde han väldigt sällan riktigt porslin, han dyrkar än idag papperstallrikar. Dessutom äter han i princip alltid färdigrätter när jag inte är med, vilket inte heller genererar disk. Han är rätt duktig på att gömma undan skit, vilket betyder att det ser städat ut, men drar man ut en låda kan den vara överfull med papper, pryttlar och apparater. Han tycker att det är städat, jag blir lätt neurotisk...
Så såg det ut då, och så ser det ut nu.

Hahaha, Galenpanna, känner verkligen igen städbeteendet... Råkar man titta bakom en stol när han har städat hittar man nästan alltid en lång dammkorv (vi har katt), men det kan han inte aaalls förstå, han har ju dammsugit! ;)

Nu ska jag ut och njuta av sooolen! :)

Har ni sett fruarna från Stepford. Män i en liten stad gör om sina fruar till helnöjda, dammtorkande, mansdyrkarna sexbomber. Hela filmen bygger på hur idealkvinnan för mansgrisar skulle se ut och vara.

cilla - just den orsaken har gjort att jag inte velat se den. Sedan har den väl förmodligen någon klok sensmoral i slutet som amerikanska filmer brukar ha. Fast många gånger är ju den sensmoralen att det är bäst för alla om kvinnan ägnar sig mer åt man, hem och barn än åt ett yrke.

Stina S
Filmen för den är precis som du säger, rätt kass faktiskt. Sensmoralen är mystiskt nog också som du säger, fast hela filmen ska få en att tycka att ojämställdhet är fel.

Det jag tyckte var intressant som har med tråden att göra är att kvinnorna i filmen görs om till städande, hemfixande, nöjda, hemmafruar. Grejen är att männen har skapat en idealkvinna och hon gör fint i hemmet, inte en dammgnutta finns. Om nu den traditionella mansbilden är att inte se damm eller skit, varför är då idealhemmet så rent?

Naturligtvis är Stepfordmännen överdrivna och ingen här har säkert inte en sådan man.

Jag är inte alls så säker på att Stepfordmän inte finns i verkligheten, dessutom är väl hela stereotypen till för att VERKLIGEN öppna ögonen på samhällsproblemet i sig och inte att förmedla verkliga skeenden. För övrigt tycker jag att det är intressant att filmen heter Stepfordwives och inte Stepfordhusbands; det är väl patriarkatet som skapat fruarna och inte tvärtom! Likadant är det när man talar om kvinnor som blir misshandlade; kvinnomisshandel. Det är väl männen som slår, allstå mansmisshandel om man nu ska fokusera på verbformen och inte resultatet den! Blir så arg...

Min sambo är en resonlig person som förstår vad jag säger när jag pratar om när jag nämner småplock och torkning av lister, men nästa vecka är det likadant. Inte pågrund av lathet utan på något jag ännu inte grunnat ut. Han är inte ointelligent i alla fall. Det är troligtvis så att han tycker det är rent på sitt vis medan jag har en annan standard. Alla män/killar jag vet är så här, men värre! Min pappa ex. lyfter bara på benen för att mamma ska kunna komma åt att dammsuga under dem (!). Man blir ju mörkrädd...

I så fall har jag en sambo som inte faller under din "alla män" regel Genus. Han är definitivt mer renlig än jag när det gäller städning. Idag har han städat hela lägenheten själv t.ex. På helt eget initiativ. Och förutsätter inte att jag skall säga "vad duktig du är" efteråt.

På ett sätt har jag så svårt för den här diskussionen för jag har inga beröringspunkter. Jag känner inte igen mig i någonting. Jag skulle aldrig hamna i någon av de här situationerna. Jag skulle förmodligen aldrig ha flyttat ihop med någon som förutsatte att jag skulle sköta hemmet. När det finns tvätt till en maskin så sätter en av oss igång en maskin. Ibland hänger den andre tvätten ibland inte. Var och en stryker sina egna kläder. Vi turas om att laga mat. Min sambo kunde inte laga mat när vi flyttade ihop, men eftersom jag inte tänkte laga maten varje dag så fick han lära sig. Idag gillar han att laga mat och vill gärna testa nya saker.

StinaS: Jag hoppas du förstår att jag inte tror att alla män är så här, men att de allra flesta män jag har kontakt med/har hört om av deras flickvänner. Det innebär att mina personliga referensram är på det här viset medan jag naturligtvis förstår att det finns andra erfarenheter. Ville bara poängtera det eftersom du skrev "alla män regel". Jag är säker på att massor av män städar. Jag tycker det är bra att du sätter ribban högt för hur det ska gå till i ett förhållande ang. jämställdhet, det borde fler göra. //G

StinaS, Hur lärde du din sambo att laga mat? Min är helt hopplös när det gäller matlagning och jag försöker låta honom laga mat ibland, tyvärr så har jag svårt att låta bli att lägga mig i och tar ofta över för att jag inte kan hålla fingrarna borta. Du får gärna ge tips för lära sig laga mat ska han!

Lycklig?, du har fått så många tips reda som jag tycker verkar bra. Hos oss har vi gjort så att vi delat upp vissa saker, men inte allt. Vissa saker försöker vi turas om med.

På små rosa moln - Nu ska inte jag tala för StinaS, men jag tror inte att det vare sig är självklart eller särskilt bra att det är DU som ska lära din sambo laga mat/städa/diska etc. Det klarar han nog av att lära sig själv. Övning ger färdighet!

Som jag ser det är din roll mer ta för givet att du gör hälften - inte mer! Oavsett om det innebär att du inte får lika god mat som annars. DÅ kommer han att tvingas lära sig. Jag tycker att det är väldigt svårt att få till en jämställd vardag om man ska hålla på att ge varandra pekpinnar om hur saker ska göras på bästa sätt. Om disken inte blir diskad, så lär även män som är vana att inte göra så mycket hemma till slut inse att man måste diska den... De är inte korkade, bara vana vid att slippa undan.

Genus - jo jag fattade att du egentligen inte menade alla män. Tror faktiskt inte att du är så enkelriktad.

På små rosa moln - jag lärde inte min man laga mat. Det var bara hans ansvar att fixa maten. Hur han gjorde det fick han sköta själv. Det roliga är dock att han blev väldigt intresserad av det och började hålla koll på vad jag gjorde när jag lagade mat. Och han började läsa kokböcker. När han lagade mat så var jag överhuvudtaget inte i närheten av köket. Och SKA man nu lära någon laga mat så tror jag att det viktigaste är att inte lägga sig i vad de gör utan acceptera det man får. Det blir inte alltid så gott, men det blev det inte när jag lärde mig laga mat själv heller. Minns fortfarande med äckel en del av de rätter jag lagade när jag flyttade hemifrån. Jag var bara sexton och hade inte upptäckt det där med kokböcker än.

Håller med Scarlett! Män ska inte ursäktas med att de inte kan och inte ser. Konstigt nog har patriarkatet lyckats att skuldbelägga kvinnorna för vad männen gör och inte gör. Som om vår roll skulle vara att uppfostra män, män som dessutom, efter att ha blivit uppfostrade, ska ha mest inflytande i världen.