Min man våldtar mig

Jag bråkade ikväll med min man sedan två år tillbaka. Länge har jag känt en tyngd liggande över mina axlar, att det inte är som det ska mellan oss. Jag har länge försökt tala med honom men han har inte velat och kommit med undanflykter. Idag så bråkade vi iaf och sen så kom mycket ut... Jag förstår inte helt och hållet hur han ser på saker, jag förstår inte varför jag är så dålig i hans ögon om han nu älskar mig. Jag gör så gott jag kan och har uppfyllt mina plikter som fru och städat, lagat mat, tvättat... Jag har aldrig sagt något när han gått ut med sina vänner. Nästan aldrig bett om nåt men han klagade på mig: att jag inte var tillräckligt kärleksfull mot honom, att jag inte var tillräckligt snäll, att jag hade förändrats, att jag inte förtjänade hans kärlek. Jag känner ofta av att han vill kontrollera mig och det säger jag till honom men han nekar (givetvis). Jag har i evigheter försökt tala med honom men som sagt så har det inte gått. Han klarar inte av att snacka om nåt i mer än fem minuter förrän han vill sticka iväg. När jag säger att det inte är normalt att vi aldrig talar om nåt så kontrar han med att han aldrig hört talas om något par som talar så mycket som vi. Men sanningen är att det mesta vi talar om är bara vad som hänt under dagen och inget annat. Jag skulle önska att vi bara kunde tala om vad som helst utan att han ska säga att jag är tröttsam.

Han jobbar och går i skolan hela dagarna och på kvällarna träffar han ofta sina vänner. Han säger att jag inte har tillräckligt mycket att göra så därför vill jag tala med honom. Sanningen är den att jag har mycket med mina studier men jag tycker att vår relation är viktigast. Själv tycker jag verkligen att jag försöker och har gjort det länge. Men han hävdar att det är han som gör det och inte jag. Han sa också att: "om jag skulle ha gjort som jag tänkt så skulle jag ha skiljt mig ifrån dig". Efter det så säger jag att jag också haft funderingar på att vi ska gå skilda vägar. Han berättar också att han iaf verkligen älskar mig och inte vill att vi ska skiljas. Jag älskar honom också men tycks inte kunna göra honom nöjd.

Sedan sa han att vi skulle visa varandra hur mycket vi älskar varandra genom sex. Jag sa hela tiden nej och stretade emot, hade verkligen ingen lust att ha sex efter en sådan diskussion. Men han gjorde ändå vad han ville och njöt av det. Det är inte första gången han våldtagit mig men det är första gången på länge iaf. Jag frågar honom varför han gjorde så och han sa att det var för att han älskar mig. Jag frågar om det han sa innan, att han ville skiljas från mig, och han frågar mig varför jag fortfarande tänker på det. Sedan bråkar vi igen och jag har nu bäddat i soffan.

Det jag verkligen känner innerst inne är att jag älskar honom men att han inte är bra för mig. Och tydligen är inte jag tillräckligt bra för honom heller. Jag är rädd för att han ska lämna mig och skäms för det. Jag tycker inte att vårt förhållande är normalt eller nyttigt. Men jag kan inte tänka mig ett liv utan honom.