• Lalalisa

    Min man våldtar mig

    Jag bråkade ikväll med min man sedan två år tillbaka. Länge har jag känt en tyngd liggande över mina axlar, att det inte är som det ska mellan oss. Jag har länge försökt tala med honom men han har inte velat och kommit med undanflykter. Idag så bråkade vi iaf och sen så kom mycket ut... Jag förstår inte helt och hållet hur han ser på saker, jag förstår inte varför jag är så dålig i hans ögon om han nu älskar mig. Jag gör så gott jag kan och har uppfyllt mina plikter som fru och städat, lagat mat, tvättat... Jag har aldrig sagt något när han gått ut med sina vänner. Nästan aldrig bett om nåt men han klagade på mig: att jag inte var tillräckligt kärleksfull mot honom, att jag inte var tillräckligt snäll, att jag hade förändrats, att jag inte förtjänade hans kärlek. Jag känner ofta av att han vill kontrollera mig och det säger jag till honom men han nekar (givetvis). Jag har i evigheter försökt tala med honom men som sagt så har det inte gått. Han klarar inte av att snacka om nåt i mer än fem minuter förrän han vill sticka iväg. När jag säger att det inte är normalt att vi aldrig talar om nåt så kontrar han med att han aldrig hört talas om något par som talar så mycket som vi. Men sanningen är att det mesta vi talar om är bara vad som hänt under dagen och inget annat. Jag skulle önska att vi bara kunde tala om vad som helst utan att han ska säga att jag är tröttsam.

    Han jobbar och går i skolan hela dagarna och på kvällarna träffar han ofta sina vänner. Han säger att jag inte har tillräckligt mycket att göra så därför vill jag tala med honom. Sanningen är den att jag har mycket med mina studier men jag tycker att vår relation är viktigast. Själv tycker jag verkligen att jag försöker och har gjort det länge. Men han hävdar att det är han som gör det och inte jag. Han sa också att: "om jag skulle ha gjort som jag tänkt så skulle jag ha skiljt mig ifrån dig". Efter det så säger jag att jag också haft funderingar på att vi ska gå skilda vägar. Han berättar också att han iaf verkligen älskar mig och inte vill att vi ska skiljas. Jag älskar honom också men tycks inte kunna göra honom nöjd.

    Sedan sa han att vi skulle visa varandra hur mycket vi älskar varandra genom sex. Jag sa hela tiden nej och stretade emot, hade verkligen ingen lust att ha sex efter en sådan diskussion. Men han gjorde ändå vad han ville och njöt av det. Det är inte första gången han våldtagit mig men det är första gången på länge iaf. Jag frågar honom varför han gjorde så och han sa att det var för att han älskar mig. Jag frågar om det han sa innan, att han ville skiljas från mig, och han frågar mig varför jag fortfarande tänker på det. Sedan bråkar vi igen och jag har nu bäddat i soffan.

    Det jag verkligen känner innerst inne är att jag älskar honom men att han inte är bra för mig. Och tydligen är inte jag tillräckligt bra för honom heller. Jag är rädd för att han ska lämna mig och skäms för det. Jag tycker inte att vårt förhållande är normalt eller nyttigt. Men jag kan inte tänka mig ett liv utan honom.

  • Svar på tråden Min man våldtar mig
  • Lilac

    En stor och varm *stödkram*
    Jag känner igen så många saker i det du skrivit och känner att jag vill bara hjälpa dig. Så jag räcker ut mig hand och om du tar den, så lovar jag att alltid finnas där för dig när du vill och så länge du vill. Bara att du skickar iväg ett litet meddelande till:

    brollop2005maj@yahoo.se

  • Sessie

    Lalalisa: Här finns en länk till kvinnojourens hemdsida:

    www.kvinnojouren.nu/

    Där kan du söka på lokal kvinnojour i närheten där du bor.

    Varma kramar!

  • Filippa

    Men herregud.....vilket svin. Hur kan du leva med honom?
    Lämna mannnen!!!!!

    Du har inget alternativ. Han älskar dig inte..någon som älskar våldtar inte!!! Han vill bara kontrollera och förnedra dig. Det handlar om makt och ingenting annat.

    Hur kan du låta honom göra detta mot dig? Hur står du ut? Du kommer att tappa all självrespekt om du inte lämnar detta osunda förhållande.

    En man som älskar dig behandlar dig inte så! Lämna honom.

  • raskan

    k.c+sessie: sorry tjejer!!!Det är svårt att tolka rätt alla gånger!!!! )Kramiz millan

  • nygift1000

    Snälla du!! Han är inte värd dig!!!Inte på långa vägar. Han har problem!! Och han kan inte ta itu med dom tillsammas med dig. Lämnar du honom...så lovar jag att han kommer tillbaka med svansen mellan benen.

  • Borboleta

    Lalalisa:
    Hur går det för dig? Oroar mig för dig! Du kan väl skriva och tala om hur det går.

    Sara

  • znummi

    Håller med alla som har skrivit svar innan mig. Det du är med om är ett klassiskt exempel på hustrumisshandel även om den fysiska misshandeln ännu inte eskalerat till mordförsök.

    Även fast ditt fall är "klassiskt" betyder det inte att du är dum som stannar kvar eller att något är ditt fel. Det är jättesvårt att bryta destruktiva mönster och att se mönstren i för det första. Du behöver hjälp och stöd och dina anhöriga kommer INTE att tycka att du har något att skämmas för! De vill finnas där för dig, men du måste låta dem hjälpa dig! Om du ändå känner att du inte kan tala med dina närmaste så finns alternativ här på forumet och du bör hursomhelst ta kontakt med en kvinnojour för att få hjälp med praktiska frågor.

    Snälla maila mig shirtling@yahoo.se så kan du få mitt telefonnummer och prata!

    Många kramar!

    /Karin

  • sudali

    Men snälla du, du måste göra något åt situationen. Det bästa skulle vara att du lämnar honom så fort som möjligt. Skulle tro att det är svårt att komma ur de gamla spåren....

    Din kommentar om att du har "uppfyllt mina plikter som fru ..... " Den känns ganska gammal och förlegad. Ni borde hjälpas åt med hushålls sysslorna. Jag blir så himla ledsen när jag hör hur vissa har det i sina förhållanden.

    Att han våldtar dig för att han älskar dig, var bland det mest patetiska jag hört....... ! Han visar dig ingen respekt, vilket du definitivt är värd!!

    Jag hoppas att du har styrkan att göra något åt detta innan han har gått för långt. Om du nu inte vill lämna honom, så försök att gå iväg på familjerådgivning. Eller att du själv kankse ska gå iväg till någon och prata, som kanske kan öppna ögonen åt dig och få dig att inse att du är värd någon som är bättre och som respekterar dig som person, och vad du tycker, tänker och känner!

    Lycka till! Många kramar!

  • Lalalisa

    Jag känner mig så otroligt patetisk och skäms för min situation, jaja jag vet att jag inte ska göra det. Men jag gör det iaf. För jag vet ju om att det här är fel men trots det, och trots insikten om att ett bättre liv nog väntar om jag skiljer mig så kan jag inte förmå mig till det.
    Jag talade med honom igår, förklarade allt, att jag visste vad han försökte att göra osv. Vad jag tyckte om det. Han sa att han inte skulle göra så igen. Visst, visst. Jag tror inte det. Bara några minuter senare säger han att jag är kall. Och att han betvivlar att jag älskar honom. Jag fattade att han försökte manipulera mig igen så jag sa inget. Jag sa bara att han måste förändras.
    Senare på kvällen så hade jag lagat mat och när vi satte oss vid bordet så sa han: "Vad är det där? Usch vilken mat..." blablabla. Jag vet ju att problemet inte var maten eftersom det var hans favoriträtt. Jag tog tallriken från honom och sa: "Låt bli att äta då om den är så hemsk". Då blev han förbannad och sa att jag skulle ge honom den igen. Det gjorde jag inte så han kastade ut innehållet i pannan på golvet och över väggen. Jag sa bara att han skulle gå därifrån. Det gjorde han sen städade jag även om jag visste att det var han som borde gjort det. Det var otroligt respektlöst gjort, efter att jag stått och lagat mat när jag var trött och egentligen inte hade tid. Sen kommer han hem och frågar mig varför JAG gjorde sådär. Han förklarade att egentligen hade jag förtjänat ett kok stryk och fick det att framstå som om han faktiskt varit snäll och att allt var mitt fel.
    Det jag mest oroar mig för är hur det ska bli sen. Kanske han kommer att bli ännu mer våldsam än idag. Men slag gör inte lika ont som vissa kommentarer.
    Jag har funderat på om vi kunde gå och tala med nån tillsammans. Men jag tror inte att han går med på det. Och även om vi skulle göra det så skulle det kanske inte hjälpa. Men man kan ju alltid försöka.
    Jag vet att om jag lämnar honom så kommer jag kunna bygga upp ett bättre självförtroende och jag kommer kanske hitta nån som behandlar mig med respekt. Men det är inte så lätt ändå. Vi är inte svenskar och även om vi vore det så skulle det inte vara lätt.
    Jag försökte tala med min mamma om vad som hände igår kväll, inte om våldtäkten eller så. Men det med maten. Jag sa inget om att jag hade tankar på att lämna honom eller så för då hade hon förmodligen svimmat. Men hon sa iaf att jag inte skulle tro att jag kan hitta nån bättre man. De flesta är inte bättre. Och hade jag berättat om våldtäkten så skulle hon inte förstå mig för att det räknas inte för alla som våldtäkt när man är gift... Förstår ni vad jag menar? Ett nej är ett nej. Men alla ser inte på det så. Min familj älskar verkligen min man och hans mig. Det går väldigt väldigt bra mellan oss och om jag lämnar honom så går jag emot alla principer och med det så lämnar jag även min familj. De kommer inte att förstå mig vad jag än säger, det troligaste är att jag blir utstött. Jag kommer inte att ha någon kvar. Jag måste flytta och börja om från början... Det är mycket som gör det här svårt.

  • feb05

    Konstig reaktion från din mamma! Hon ska ju vara på DIN sida! Mitt råd är att du ringer kvinnojouren och frågar om råd! Så här kan du inte ha det!

Svar på tråden Min man våldtar mig