Jag anser att föräldraledigheten (= det som betalas av staten till föräldrarna)borde delas 50-50 mellan mamman och pappan.
Jag tror att det är bäst för alla parter och jag har svårt för argumentet att "man inte ska tvinga pappor att vara hemma". Vaddå "tvinga"?! Tycker inte papporna om sina barn? Vill de inte vara tillsammans med sina barn? Vad är det för usla pappor då?
Precis min poäng. Om jag blir av med jobbet har jag 1 månads uppsägningstid. Då får jag plötsligt mycket mindre pengar. Sjuk kan man bli med ännu kortare varsel.
En annan femma är att det fortfarande finns arbetsgivare som inte vill att killarna ska ta ut någon pappaledighet. Detta hinder försvinner om man delar 50-50 via lagstifning. Om man ändå vill vara hemma längre är det ju möjligt, men då får man inga pengar från staten.
På mitt jobb har flera killar tagit ut pappaledighet. Det konstiga är att till skillnad från när tjejer är mammalediga tar man inte in någon vikarie för killen. Detta även när de är borta lika länge.
Du/Ni får bestämma precis hur ni vill ha det, men bidraget från staten ska delas 50-50. Om ni sedan vill att bara den ena är hemma får ni lösa det på eget sätt. Om mannen nu tjänar så mycket mer kan han ju lägga undan en slant i förväg.
stämmer inte... de har tagit in en vikarie förmin man... student consulting
Naturligtvis får ni bestämma själva. Det jag (och fler med mig) har åsikter om är huruvida ojämställdhet ska sponsras via föräldraförsäkringen. Du får vara hemma i hur många år du vill, men jag ska inte behöva betala för det.
Så bra. Så har det inte varit på mitt jobb. När killarna varit borta har vissa avdelningar gått på knäna - vilket för övrigt gjort att killen dels känt sig stressad, och som en svikare dels gjort att har varit extremt välkommen när han kommit tillbaka. Så småningom vänjer sig väl cheferna och tar kanske in en vikarie nästa gång. Vi har många killar i "farlig" ålder på jobbet.
Jag har en kollega som inte alls trivdes med att vara föräldraledig. Hon var ändå hemma i några månader innan hennes man tog över. Det gick utmärkt, och hon är glad att hon var hemma 1/3 av tiden.
Personligen är tycker jag att det Isländska systemet vore en bra början. Där har mannen 1/3, kvinnan 1/3 och 1/3 får disponeras valfritt.
Igen, om alla familjer är så olika, varför är uttaget av föräldraledigheten så lika då?
