Tantvarning6

Skulle gått till öppna förskolan idag med lillan, men jag kände imorse att jag inte klarade pga min huvudvärk som kommer pga lågt blodtryck. Tycker inte måndagarna är lika viktiga, då det bara är lek och min lilla tjej kan inte göra så mycket än. Men hon är nöjd ändå. Ska nog äta upp resten av min pastasallad från igår, börjar bli hungrig.

God morogn Mulle,

Du är bäst det vet vi redan.
Ta det lugnt andas och var dig själv så kommer allt gå strålande bra.

Tänk på att:

1) Ställ frågor om arbetsplatsen/jobbet som inte framgår i annonsen - vissar att du är intresserad.

2) Lyssna - ger dig tid att andas och samla dina tankar.

Håller tummarna för dig!

God morgon tanter, här har varit lugnt och stilla i helgen. Är det kylan som börjar ta ut sin rätt?

Tack!!

Annonsen är ju borttagen så jag vet inte vad som står där!!

Men jag hittar nog på nåt!

godmorgon i vinterkylan (jo, det är vinterkallt *surar*)

jag tror jag behöver lite hjälp.......

Jag kan väl inte vara den enda vars man/partner inte förstår ens humörsvängningar? Tycker det verkar som om Carlos tror att man inte kan vara upprörd över samma sak mer än en gång! Hade ett sammanbrott imorse för en del "gamla" saker, men han menade på att det var ju gammalt nu o sååå ledsen kan jag väl inte vara fortfarande! Är det mig det är fel på?
Eller är det bara så att han, så typiskt som alla män i min omgivning, inte tål när jag är ledsen och gör allt för att jag ska sluta gråta?

fast jag försöker vara öppen med mina känslor så verkar det som att han blir lika förvånad varje gång jag blir ledsen......har ni det så också?

Ja, men just nu är jag sur... De har - som både jag o min sambo upplevt det - sagt tre veckor helfart (soppor), och därefter valfritt (hel- eller halvfart) de sista två veckorna. Förra gången jag var där påpekade jag att de bara hade lagt in träffar för fyra veckor, och då visade det sig att de hade glömt en vecka i sin planering (och typ alla andra också, därför... utom jag och Marcus då, som själva hade räknat fem veckor i almanackan).

I veckan efter mitt påpekande kom så ett mail... (såklart) Men i det mailet står det inte bara "Vi träffas även den X/X-09" utan också "Och det innebär alltså ytterligare en veckas helfart". Eh va? Den veckan skulle ju vara halvfart, vilket som...

Skrev och ifrågasatte vad som sades och fick tillbaka av chefen för centret att det ju var fem veckor helfart. Ringde henne nu och tog upp hur både jag o sambon uppfattat infon. Hon stod fast vid att fem veckor helfart var det som gällde "Men om helfarten är övermäktig får du givetvis gå över till halvfart". Helfarten är mig inte övermäktig, med rätt mentala inställning klarar jag av det, MEN det är ju inte det som är min mentala inställning. Min inställning var ju att börja äta mat på onsdag... Och jag vill inte uppfattas som nån som "ger upp" - för jag vet att jag kan. Ååh nu är jag alldeles i valet och kvalet.

känner igen detta. Min kille tycker jag e barnslig när jag är ledsen. Jag kan vara ledsen för saker väääääääääldigt länge

skönt att det inte är bara jag som blir knäpp!!! *kramar*

knäppa är vi inte, de är våra gubbar som är

Hmm.. ja, jag ska tänka på det under dagen.. Sambon tänker dock inte lyssna, utan börja äta mat på onsdag. Det är väl det som blir jobbigt. Att vi gick in i det här tillsammans, och så följs vi inte åt...

Sedan står ju inte min inställning och faller med honom. Men... Ja, jag ska tänka lite i alla fall... Som sagt, jag skulle klara av det...